Under våren 2018 inleddes en pilot, under vilken det har fördelats 300 kroppsburna kameror till poliser i Botkyrka, Rinkeby och Södertälje. Syftet var att minska polisernas utsatthet för hot och våld och på så sätt förbättra arbetsmiljön. Försöket har sedan kontinuerligt utvärderats av Brottsförebyggande rådet, Brå.
Kameran…
…fästs till exempel på bröstfickan och kontrolleras av bäraren. Kamerorna är utrustade med ett förinspelningsläge. Det innebär att när polisen trycker på inspelningsknappen finns bildmaterial redan inspelat sedan 30 sekunder tillbaka.
Källa: Polismyndigheten
I vissa avseenden har det fått önskad verkan. Poliserna känner sig, enligt Brå, mer trygga. Attacker mot poliserna med sten, laser och bangers samt sexuella trakasserier mot kvinnliga poliser har minskat markant. Däremot har inte knuffar, slag och sparkar mot poliserna minskat. En tänkbar förklaring, enligt Brå, är att berusade och sjuka personer inte förändrar sitt beteende för att de blir filmade.
I samband med att försöket med kroppskamerorna inleddes, hoppades också Polismyndigheten att det filmade materialet, i stor utsträckning, skulle kunna användas som bevisning i domstol. Så blev det inte. De filmer som lämnats in har i hög grad valts bort av åklagaren. Brås rapport visar att det varierar mycket hur poliserna använder kamerorna. För att de skulle kunna användas som bevisning i större utsträckning skulle riktlinjerna behöva vara tydligare, till exempel för vilka situationer som ska spelas in.
