Skyddsombud, verksamhetschefer och annan personal har vänt sig till Polisförbundets skyddsorganisation och uttryckt en oro över Polismyndighetens lokalförsörjningspolicy och hur den tolkas vid nybyggen och förtätningar av lokaler. Nämligen med stort fokus på ”öppen och flexibel planlösning”. I december gjorde därför skyddsorganisationen en begäran enligt 6:6a.
Vad är 6:6 A?
En begäran skyddsombudet ställer till arbetsgivaren, med stöd av arbetsmiljölagen §6 6a, med rätt att snabbt få svar på hur ett arbetsmiljöproblem ska lösas.
I begäran skriver man bland annat att ”arbetet med lokalernas utformning ska vila på vetenskaplig grund och därför ska man ta del av de forskningsrapporter som finns inom områden om lokalers utformning”. Skyddsorganisationen anser också att man bör formulera sig tydligt om att lokalerna måste vara anpassade efter verksamhetens behov. Det är något man inte uppfattar har gjorts inför flera aktuella flyttar och ombyggnationer.
På Hisingen i Göteborg ska utredarna omlokaliseras. Där har man hittat en byggnad som ligger bra till i förhållande till polishuset, den så kallade Glasiären. Det är en tillfällig lösning som ska kunna rymma 70 utredare. Några år framåt planeras för ett helt nytt polishus, där hela verksamheten ska få plats.
– Lokalförsörjningsenheten trycker på det här med öppen planlösning väldigt hårt, säger Magnus Olsen som är huvudskyddsombud i Storgöteborg.
Magnus Olsen, huvudskyddsombud i Storgöteborg
Han tycker att det saknas tillräcklig kunskap om hur utredares arbetsdagar ser ut när man tar beslut om hur arbetsutrymmena ska utformas. Som exempel nämner han att det ska finnas särskilda telefonrum som man kan gå till för telefonförhör.
– Om exempelvis 70 procent av en utredares dag består av telefonförhör, ska man då inte kunna genomföra förhören på sin arbetsplats?
Han berättar att socialtjänsten, som sitter i samma byggnad, har samma typ av planlösning.
– Det har visat sig att de inte alls mår bra och det är inte bra för verksamheten.
Magnus Olsen betonar att alla inte tycker att det är dåligt och att det finns de som tror på den öppna planlösningen även bland de han företräder. Att det ska vara möjligt att backa på förslaget har han svårt att se.
– Styrgruppen har bestämt att det ska vara så här.
En av de som ska jobba i den nya lokalen på Hisingen är mängdbrottsutredaren Marcus Claudelin.
– Jag har själv ingen erfarenhet av att sitta i öppen planlösning, säger han. Han ser fram emot att flytta till ljusa och fräscha lokaler närmre polisstationen än den tillfälliga lokal som hyser utredarna nu. Men han är orolig över hur det kommer att påverka verksamhetens resultat. Han beskriver sitt behov av avskildhet som ganska ojämnt.
Marcus Claudelin
– Det kommer att bli ett stressmoment om jag måste gå iväg så fort jag behöver prata enskilt. Och det är ju inte bara förhör utan även andra samtal som kommer att störa mina kollegor.
Marcus Claudelin tycker också att det är lite märkligt att man bestämt sig för den här lösningen när han uppfattar det som att forskningen inte stöder den.
– Man utgår väldigt mycket från att det är en kostnadsfråga.
Annars upplever Marcus Claudelin att arbetsgivaren lyssnat på medarbetarna och gått med på att flytta fikahörnor och skrivarrum så att de ska störa mindre.
Polismyndighetens lokalplaneringschef, Göran Strömberg, har svarat på skyddsorganisationens begäran enligt 6:6a. I svaret står bland annat att myndigheten delar skyddsorganisationens åsikt om att beslut kring förändringar av lokaler ska föregås av en analys av verksamhetsbehoven, men att man anser detta vara omhändertaget.
Polismyndigheten medger att det finns skav i frågan kring öppna landskap kontra cellkontor. Därför, skriver Göran Strömberg, kommer detta tas upp i det nationella lokalförsörjningsrådet. ”I det kommande arbetet kommer en viktig del vara att se på vilka verksamheter som utifrån verksamhetsanalysen bör sitta i de olika placeringsalternativen.” Avslutningsvis slår Göran Strömberg fast att man i högre grad behöver sträva mot öppna lösningar för en ökad flexibilitet i framtiden, då den är oviss när det gäller behovet av lokaler.
Patrik Danielsson, nationellt huvudskyddsombud
Nationella huvudskyddsombudet Patrik Danielsson är inte nöjd med svaret.
– Vi anser inte att man ser till verksamhetens och den enskildes behov och inte heller att man har lyssnat på berörda chefer i frågan. Vi tycker inte heller att man samarbetat med skyddsorganisationen på det sätt som man ska göra.
Patrik Danielsson menar snarare att Polismyndighetens lokalförsörjningsenhet vill att verksamheten ska anpassa sig efter de lokaler man valt att tillhandahålla.
– För oss är det helt bakvänt. Vi kommer att fortsätta driva frågan hårt på alla nivåer, säger han.
