Polisen får använda tårgas för att skingra folksamlingar vid risk för kravaller, men det har inte skett på många år. Den praktiska förmågan har saknats, enligt Jesper Molander som är verksamhetsutvecklare inom den särskilda polistaktiken, SPT.
tårgas vid kravaller
Polisen får använda tårgas mot en folksamling om
- det är nödvändigt för att skingra en folksamling som visar en avsikt att med förenat våld gå till angrepp som är av allvarlig eller omfattande karaktär, och
- andra metoder eller hjälpmedel av lindrigare karaktär har visat sig eller bedöms vara verkningslösa, otillräckliga eller förenade med betydande risk för allvarliga skador på person eller egendom.
Källa: 12 § i Polismyndighetens föreskrifter PMFS 2018:15, FAP 104-3.
– Vi har inte haft tillgång till vapen, ammunition och utbildade skyttar inom SPT-organisationen, konstaterar han.
Men nu ska man skaffa sig den kapaciteten. Polismyndigheten har köpt in granatpistol GL 06 som kan användas för att skjuta upp tårgasgranater som briserar ovanför en folksamling och sprider ett moln av tårgas.
– Vi har sedan länge identifierat att vi behöver en metod för att agera på längre avstånd mot folksamlingar, säger Jesper Molander.
Han bedömer att tårgas kan vara det mest skonsamma alternativet i vissa fall.
– Annars kanske vi måste gå in i en folksamling med hästar, hundar, fordon eller poliser beväpnade med batonger och OC-sprej. Det innebär alltid stora risker både för vår personal och våra motparter.
SPT är polisens koncept för att upprätthålla ordningen i samband med demonstrationer, fotbollsmatcher och andra evenemang som drar mycket folk. Fokus ska ligga på konfliktreducering genom dialog, men om ett evenemang urartar kan polisen ta till skarpare åtgärder.
Tårgas används av polis i många länder för att skingra folksamlingar, bland annat i Norge och Danmark. Jesper Molander kan se några tillfällen på senare år där tårgas hade varit ett bra alternativ även i Sverige. Han nämner motdemonstrationerna mot nazistiska Svenskarnas parti i Kungsträdgården i Stockholm 2014 och i Limhamn samma år. I Limhamn red polisrytteriet in bland demonstranter på ett sätt som fick kritik från vissa håll.
måste varna först
”Innan tårgas används ska deltagarna i folksamlingen på ett tydligt sätt ges befallning att skingra sig och varnas om att tårgas annars kommer att användas.
Deltagarna i folksamlingen ska därefter ges skälig tid att upphöra med sitt våldsamma beteende eller avlägsna sig från platsen.”
13 § i Polismyndighetens föreskrifter PMFS 2018:15, FAP 104-3.
Tårgas får bara användas av särskilt utbildad personal och Polismyndigheten kommer nu att börja utbilda tårgasskyttar som ska användas inom SPT. Tanken är att det ska finnas ett 30-tal skyttar fördelade på de tre storstadsregionerna Stockholm, Väst och Syd.
– På sikt skulle man kunna utbilda skyttar även i de fyra andra polisregionerna men det ligger längre fram, säger Jesper Molander.
Hur är effekten av tårgas om man jämför med den OC-sprej som polisen använder?
– Tårgasen har en mildare effekt. Lämnar du molnet känner du dig mindre ansatt efter bara ett par minuter. OC har en betydligt längre verkanstid.
Hur vanligt är det med allvarliga komplikationer bland personer som utsätts för tårgas?
– Alla är olika känsliga men allvarliga effekter är väldigt ovanliga. Personer med svår astma kan drabbas värre, men i huvudsak är det relativt milda effekter som sveda och irritation i ögon och slemhinnor. Det framgår också av våra föreskrifter att vi ska samverka med räddningstjänst och sjukvård för att säkerställa att sådana resurser finns tillgängliga.
Hur stor är risken att gasmolnet sprider sig och drabbar förbipasserande?
– Det är ganska sannolikt att det händer eftersom gasen är relativt flyktig. Samtidigt förtunnas den ganska snabbt när den sprids, vilket lindrar effekten. I det enskilda fallet får man väga behovet av att skingra folksamlingen mot riskerna för att allmänheten kontamineras.
