ANNONS:

ANNONS:

 

Det här är förstasidan på Polistidningen nummer 4. Den delas ut i september till dig som är medlem eller prenumerant.
Om du inte fått tidningen, kontakta Polisförbundet: medlemsservice (at) polisforbundet (punkt) se

Skatteverket meddelar att de just nu inte prioriterar att skicka ut Polistidningen till medlemmar med skyddade personuppgifter. Tidningen skickas ut i mån av tid, pga corona.

Läs mer om Polistidningen här.

 
 

Ordförandeord

Polisen får inte prioriteras ner

Lena Nitz, ordförande

 
 
 

 
 

Arkiv

Foto: Ali Moosavian

Pan – så funkar det

Publicerad 2020-04-23

Aktuellt Vådaskjutningar och dataintrång, men även ogiltig frånvaro. Det är ärenden som ofta hamnar i Polismyndighetens personalansvarsnämnd.

Tomas Stjernfelt

Polismyndighetens personalansvarsnämnd, Pan, består av åtta personer. Hälften av dem representerar arbetsgivaren, men det finns också två personalrepresentanter som utses av de största fackförbunden inom myndigheten, Polisförbundet och ST. Tomas Stjernfeldt är förste vice ordförande i Polisförbundet och personalrepresentant i Pan sedan snart ett år.

”I den här rollen företräder jag all personal.”

Han är noga med att påpeka att han inte bara representerar Polisförbundets medlemmar.
– I den här rollen företräder jag all personal. Grunduppdraget är att väga upp arbetsgivarens ledamöter i nämnden och ge personalen en röst, visa ett annat perspektiv. Det är min viktigaste uppgift, säger Tomas Stjernfeldt.

SÅ MÅNGA ÄRENDEN KOM IN TILL PAN

2015: 91
2016: 79
2017: 55
2018: 75
Källa: Pans verksamhetsrapporter för respektive år. För 2019 finns ännu ingen statistik.
Obs! Vissa ärenden avser mer än en anställd.

Nämnden sammanträder en gång i månaden och behandlar omkring fem till tio ärenden gällande poliser eller civilanställda varje gång, ibland även polisstudenter. Allvarlighetsgraden sträcker sig från mindre fel som inte resulterar i någon åtgärd alls från nämndens sida, till allvarliga fel som kan leda till avsked, exempelvis misshandel eller stöld. De flesta av ärendena ligger någonstans mittemellan.
– Fall som resulterar i varningar och löneavdrag har vi i princip varje möte.

Ett återkommande skäl till den typen av påföljder är att en polis inte har hanterat sitt vapen i enlighet med rutinerna. Polisen kan exempelvis ha råkat avlossa skott i samband med att vapnet ska iordningställas för tjänstgöring eller återlämnas efter tjänstgöring. Sådana ärenden är det Polismyndigheten som anmäler till Pan.

Men nämnden tar också ställning vid misstänkta lagbrott där åtal har väckts. Då ber domstolen om ett yttrande från Pan.
– Domstolen vill veta hur Pan ser på brottsligheten och hur Pan kommer ställa sig till en eventuell fällande dom. Om personen riskerar att bli av med sin anställning väger domstolen in det i sin bedömning av straffet. Det är ju en väldigt ingripande åtgärd att bli av med jobbet, säger Tomas Stjernfeldt.

”Enligt mig har arbetsgivaren definitivt blivit skarpare när det gäller misstag från medarbetarna.”

När domen vunnit laga kraft tar Pan upp ärendet igen, för att besluta om eventuell disciplinpåföljd.

Anställda som missköter jobbet rent allmänt kan också hamna i Pan, exempelvis genom att ofta komma för sent eller inte utföra sina arbetsuppgifter. Enligt Tomas Stjernfeldt har den typen av ärenden, som tidigare hanterats på en lägre nivå i polisorganisationen, blivit allt vanligare i Pan.
– Enligt mig har arbetsgivaren definitivt blivit skarpare när det gäller misstag från medarbetarna. Man ser allvarligare på det än tidigare, vilket innebär att det kommer fler fall till oss i nämnden. Men det betyder inte att vi beslutar om disciplin påföljd i alla ärenden, eller tar upp alla fall till prövning.

Andra ärenden har också blivit vanligare i Pan, vilket har sina förklaringar, enligt Tomas Stjernfeldt. Vid nästan varje möte som Pan har finns det numera något fall som handlar om dataintrång. Det är en utveckling som följt av att tillgängligheten till olika datasystem har ökat.Antalet ärenden som handlar om vådaskjutning och felhantering av vapen har också ökat.
– Utvecklingen har gått mot att fler poliser än tidigare har förstärkningsvapen. Exponeringen har blivit större, och därför ser vi fler sådana fall, säger han.

Pan är oftast enig när den fattar beslut, men inte alltid. Det är majoriteten som bestämmer – det vill säga arbetsgivaren. Ibland har Tomas Stjernfeldt lämnat skiljaktig mening.
– Nämndens beslut är ingen förhandling, utan ett arbetsgivarbeslut som tas av nämnden.

De sitter i Pan

Rikspolischef Anders Thornberg leder Pan. Där sitter också, förutom representanter för Polismyndigheten fackligt förtroendevalda och politiker.

När en polis eller civilanställd begått ett brott eller agerat olämpligt på ett sätt som kan leda till en varning, löneavdrag, uppsägning eller avsked så är det Polismyndighetens personalansvarsnämnd, Pan, som prövar ärendet.

Nämnden prövar även efter överklagande frågor om disciplinpåföljd samt avskiljande och avstängning för studenter vid polisutbildningen.

Nämnden leds av rikspolischef Anders Thornberg.

I övrigt består den för närvarande av: Henrik Dider, HR-direktör, Lotta Gustavson, chefsjurist, Ulrika Herbst, regionpolischef i region Öst, Carl­-Oskar Bohlin, riksdagsledamot för Moderaterna (utsedd av regeringen), Susanne Eberstein, f.d. riksdagsledamot för Socialdemokraterna (utsedd av regeringen) , Tomas Stjernfeldt, förste vice ordförande för Polisförbundet, Pär Renberg, ordförande för ST inom Polisen.

Allas röster väger lika och beslutet fattas med enkel majoritet.

Säkerhetspolisen har en egen personalansvarsnämnd.

Ett ärendes gång

Handläggningen ser olika ut beroende på om det handlar om ett disciplinärende eller ett brott.

Ett disciplinärende innebär att Polismyndigheten tycker att en anställd har misskött sig på något sätt kopplat till arbetet. Polismyndigheten anmäler då ärendet till Pan. Den som anmälts har rätt att yttra sig innan Pan beslutar om påföljd, som kan bli varning, löneavdrag, uppsägning eller avsked.

Vid ett misstänkt brott där åtal väckts begär domstolen in ett yttrande från Pan. Pan begär i sin tur in yttranden dels från den som misstänks för brottet och dels från myndigheten. Sedan lämnar Pan sitt yttrande till domstolen.

Efter att det kommit en fällande dom och den inte längre kan överklagas prövar Pan om den dömda personen ska bli avskedad. Därefter begär Polisförbundet överläggning i Pan. När Pan sammanträder har personen som dömts för brott rätt att vara med, och Polisförbundet kan hjälpa till med ett juridiskt biträde.

Pan kan sedan antingen besluta om avsked, om uppsägning eller att ärendet ska avskrivas.

Emmelie Nilsson, frilansjournalist