En hastigt påkommen ändring i planeringen gjorde att två polisassistenter i region Nord hamnade i samma radiobil under ett nattpass i februari i år. Detta trots att de var relativt nya i yrket och inte hade hunnit gå förarutbildningen steg 3, den så kallade ryckarkursen. Egentligen skulle de ha delat på sig och bildat patrull med varsin erfaren kollega från grannstaden. Men yttre befälet ändrade den planen strax innan passet.
Vid ettiden på natten stötte de unga poliserna på ett stulet fordon som var ute och rullade på vägarna. Föraren vägrade stanna. Patrullen inledde ett förföljande som skulle pågå i en knapp timma. Hastigheten pendlade mellan 80 och 160 kilometer i timman på glest trafikerade vägar.
Vem får preja?
Endast en polisman som med godkänt resultat genomgått förarutbildning steg 3, enligt den kursplan avseende förarutbildning som fastställts av Polismyndigheten, eller motsvarande tidigare kurs får preja ett flyende fordon.
Källa: Polismyndighetens föreskrift PMFS 2016:10
Föraren bad vakthavande befäl på regionledningscentralen, RLC, om tillstånd att preja fordonet. Han fick svaret att prejning är ett beslut som den enskilde polismannen måste fatta själv. Vakthavande kände inte till att föraren saknade ryckarkursen och därmed inte heller hade behörighet att preja på eget bevåg.
Föraren prejade och det blev plåtstopp på tredje försöket. Den misstänkte greps. Ingen kom till skada.
Några dagar senare anmäldes händelsen till Arbetsmiljöverket som ett allvarligt tillbud, vilket Johan Pesula, huvudskyddsombud i polisområde Västernorrland, tycker var rätt.
– Vi kan inte ha patruller ute som inte får åka fort på brådskande jobb. Väljer de att köra fort i alla fall, utan att ha kompetensen, så utsätter de sig själva och andra för fara. Dessutom kan de bli misstänkta för brott.
Det var just vad som hände i det här fallet. Polisassistenten som satt bakom ratten anmäldes till avdelningen för särskilda utredningar där ärendet rubricerades som tjänstefel. Men chefsåklagare Mats Ericsson bestämde sig för att inte inleda förundersökning. Att köra trängande fall och preja utan att ha gått ryckarkursen är inte straffbelagt, enligt honom.
– Det här handlar om en intern föreskrift och har någon brutit mot den är det snarare en arbetsrättslig fråga.
Ärendet gick därför vidare till gruppen för skiljande och disciplinärenden, men där avskrevs det. Arbetsmiljöverkets granskning rullade dock vidare. Där ville man veta vad Polismyndigheten tänkte göra för att undvika liknande tillbud i framtiden.
I slutet av maj i år svarade Polismyndigheten att man hade infört en kompletterande rutin. Lokalpolisområdet ska underrätta RLC om en patrull mot förmodan saknar ryckarkompetens. RLC ska i sin tur anteckna uppgiften i sitt ledningssystem, Storm, så att den blir synlig för operatörerna och vakthavande befäl. Arbetsmiljöverket nöjde sig med de åtgärderna och avslutade ärendet.
Huvudskyddsombudet Johan Pesula tycker att den här typen av information borde överföras automatiskt till Storm från personalsystemet Palasso.
– I Palasso kan man ju lägga in alla möjliga kompetenser, inte bara förarutbildning, utan även särskilda språkkunskaper och annat som RLC har nytta av att känna till. Om systemen pratade med varandra skulle inte RLC-operatören behöva föra in sådant manuellt utan bara klicka på en polis i en patrull och få fram det viktigaste.
