Vid ett rutinsök av en källare i Norrköping under operation Rimfrost var Mimmi Lindgren och hunden Disco med och arbetade. Disco har en nos som är tränad för att hitta både vapen och narkotika och han markerade direkt vid ett av källarförråden.
Mimmi Lindgren
– Vi fick beslut om husrannsakan i förrådet och där låg det 2,5 kilo hasch. Det är klart att det är tillfredsställande både för mig och för kollegorna att vi kan göra ett sådant beslag tack vare Disco. Hans insats sparar många arbetstimmar åt polisen, säger hundföraren Mimmi Lindgren som är stationerad i Linköping och har uppdrag i hela region Öst.
NATIONELLA BESLUTET
Det ska finnas:
2 kriminalsökhundar i varje region
– målet är 14 totalt i landet – finns 11 i dag
2 brand- och spermahundar i varje region
– målet är 14 totalt i landet – finns 10 i dag
1 brottsplatsundersökningshund i varje polisområde
– målet är 27 totalt i landet – finns 18 i dag
1–2 renodlade narkotika- och vapenhundar i varje polisområde
– finns 150–160 i dag men då är patrullhundar med tilläggsdressyren narkotika och vapen inräknade i den siffran.
Polismyndigheten består av 7 regioner och 27 polisområden.
De flesta specialsöksekipagen finns i storstadsregionerna.
Källa: Nationella polishundtjänsten i Karlsborg
I samband med Polisens senaste omorganisation kom ett nationellt beslut att alla regioner i landet ska ha ett visst antal specialsökhundar. Alltså hundar som, till skillnad från vanliga patrullhundar, är specialiserade på att söka ämnen som ammunition, vapen, likvätska, narkotika, färskt och gammalt blod, explosiva ämnen, sperma, DNA, sedlar och pass. Även om det pågår ett arbete med att försöka nå upp till målet, är det fortfarande ont om hundförare med specialsökhundar i flera regioner.
På Nationella polishundtjänsten i Karlsborg säger Pelle Karlsson att det krävs mycket arbete för att träna tilläggsdressyr på en redan befintlig patrullhund. Dessutom stannar inte poliser lika länge på samma arbetsplats som förut. Vilket gör att man kanske inte ens stannar ”en hund ut”.
Mimmi tror inte att unga poliser i dag är beredda att lägga ner all den tid som krävs. Det är ett åtagande som gäller dygnet runt och som också ska passa med ett eventuellt familjeliv.
– Att vara hundförare är en livsstil. Disco och jag går minst sju kilometer varje dag innan eller efter jobbet och så tränar vi olika former av sök hemma. Sedan tränar vi också med de andra hundförarna på arbetstid.
Vi åker med Mimmi och Disco till hundförarnas träningsanläggning utanför Åtvidaberg. Ett stort hus med många rum, garage och gröna omgivningar. Där tränar hundförarna tillsammans en gång i veckan. Mimmi gömmer heroin, marijuana och kokain i lådor, pärmar och hyllor i de olika rummen. Disco låter nosen gå och när han hittat det han söker stelnar han till, stirrar stint på fyndplatsen, viftar på svansen och väntar på en belöning i form av godis eller en boll att bita i.
Amfetaminet som Mimmi gömt i en lampkontakt i garaget tar det Disco exakt 40 sekunder att hitta. När hon gömmer en minimal bit av ett kulfragment i grusgången utanför huset tar det lite längre tid. Men till slut hittar Disco fragmentet som var omöjligt att se med blotta ögat.
Behovet av att kunna söka efter narkotika och vapen har ökat. Därför hade polisområde Östergötland i början av året en satsning för att vidareutbilda sina patrullhundar till att också kunna söka efter just narkotika och vapen. Trots satsningen menar Mimmi att det skulle behöva vara ännu fler specialsöksekipage i region Öst. En region som består av Jönköpings, Södermanlands och Östergötlands län. I dag finns tre ekipage specialiserade på brand och sperma, en kriminalsökhund, en brottsplatsundersökningshund och fyra ekipage som söker efter narkotika och vapen.
Mimmi och Disco är det enda specialsöksekipaget i sitt slag i polisområde Östergötland. Och de har mer jobb än de hinner med.
– Om kollegorna nere i Jönköping, Värnamo eller Eskilstuna behöver hjälp efter till exempel en skottlossning så är det självklart att jag och Disco åker dit trots att det innebär många övertidstimmar. Som hundförare vet du aldrig riktigt när arbetsdagen slutar. Vi skulle lätt kunna vara två specialsöksekipage för narkotika och vapen i varje polisområde. Då skulle vi bättre hinna med planerad verksamhet och dessutom kunna finnas till hands i det löpande arbetet på ingripandeverksamheten, säger Mimmi.
Disco är en malinois och Mimmi har haft honom sedan han var valp. Nu är han tre år. Det är hennes tredje polishund, alla har de varit av rasen malinois.
– Jag trivs med den rasen eftersom den är fysiskt frisk, vaken och alert att träna och arbeta med.
Mimmi har varit polishundförare sedan 2005 och kan inte tänka sig att sitta inne och jobba. Det är ute på fältet hon trivs bäst.
– Såklart att man ibland saknar adrenalinpåslaget när man spårar och griper med patrullhund, men känslan av att göra ett bra beslag med sin sökhund är också tillfredsställande. Och specialsöksdressyren som jag hållit på med senaste åren har blivit en nytändning för mig som hundförare.
Krävs det något mer av dig som hundförare med Disco som är specialsökhund?
– Inte mer än att det kan vara svårare att få tag i träningsämnen och att det gäller att ha fantasi för att komma på nya ställen att gömma grejerna.
Att vara hundförare är att jobba ensam en stor del av tiden. Mimmi har sällan någon medåkare till sina uppdrag. Men inget ont som inte har något gott med sig.
– En fördel med att vara specialsökhundförare i region Öst är att jag ofta har egen bil. Det är skönt för då vet jag att den är tankad, städad och att alla grejer jag behöver finns på plats.
Mimmi Lindgren tycker att hundarna inom Polisen är utmärkta som verktyg för att bekämpa brottslighet. Och hon är hundförare in i benmärgen. När mobilen ringer är signalen ett hundskall.
Så högt är tillägget
En polishund tillhör i de flesta fall myndigheten, men bor med sina hundförare. Hundförarna har ansvar för att ta hand om och träna hundarna även på sin fritid. Skulle hundföraren bli indisponibel får hunden arbeta vidare med en annan polis.
Alla polishundar genomgår ett kvalitetstest varje år. De flesta går i pension runt åttaårsåldern och får då stanna hos sin hundförare.
Att ha en hund hemma sliter på inredningen och på den privata bilen. Maten kostar också och dessutom måste man lägga en stor del av sin fritid på att träna hunden så att den är i form.
I det nya hundföraravtalet får hundföraren ett hundkostnadstillägg på 3 247 kronor per månad som ersättning för bland annat foder och slitage + 2 350 kronor per månad för träningen av hunden på fritiden.
Att träna in vapen- och narkotikasök på en redan utbildad patrullhund tar 9 till 12 träningsdagar.
70 procent av polishundarna är schäfrar, 20 procent är av rasen malinois.
Källa: Polisen och Tidningen Kriminalteknik
Uppdragen för hundar ökar
Polisens hundförare och hundar utför 30 000 uppdrag varje år.
Sammanlagt finns ungefär 400 hundar (patrull- och specialsökhundar) i Polisens verksamhet.
Patrullhunden, som är den traditionella polishunden, är vanligast.
Specialsökhund är en patrullhund med tilläggsdressyr eller hund som är specialiserad på vissa ämnen från början.
På bara några år har antalet uppdrag som hundekipagen utfört ökat från 25 000 till 30 000 ärenden per år.
– Vi har blivit bättre på att använda hundarnas enorma förmåga,
men vi skulle kunna bli ännu bättre. Hundarna är ett effektivt verktyg oavsett om det handlar om att söka av ett område efter blod eller om det är en husrannsakan av en fastighet där man misstänker att det kan finnas narkotika, säger Jerker Lavesson som är chef på Nationella polishundtjänsten.
