Ett nyckeltal som Polisen har använt för att skatta behovet av it-forensiker är att en sådan forensiker kan stödja 3–4 brottsutredare. Men enligt en sammanställning från slutet av förra året går det en it-forensiker på 20 utredare i myndigheten. Det har visserligen skett en renodling av it-forensikernas arbete på senare tid, men de behöver ändå bli minst dubbelt så många inom en tvåårsperiod. Det här framgår av en rapport från Polisens internrevision.
Vad gör en it-forensiker?
Arbetet handlar ofta om att ta fram dold information från mobiltelefoner och hårddiskar. It-forensikern bistår polisen med undersökningar i udda och komplexa ärenden.
Källa: Nationellt forensiskt centrum, NFC.
Underbemanningen beskrivs som en väsentlig brist i rapporten. Men en ännu värre brist är att it-forensikerna inte har tillgång till moderna datorer. Verksamheten ställer krav på speciell programvara och hårdvara med hög kapacitet. Men den befintliga datorkraften räcker inte för att behandla stora filer och köra tunga bearbetningar. Det är också brist på licenser för viktiga specialprogram, enligt internrevisionen.
Ett skäl till problemen sägs vara att den it-forensiska verksamheten inte har lyckats behovsinventera och kravställa mot it-avdelningen på ett tillfredsställande sätt under flera år.
Problemen i verksamheten gör att den inte kan möta efterfrågan från utredningsverksamheten. It-forensiken blir en flaskhals i brottsutredningar. Internrevisionen har fått uppgifter om att utredare inte begär it-forensiskt stöd eftersom de inte räknar med att få något sådant. I stället försöker de göra enklare undersökningar på egen hand, vilket innebär en risk för rättssäkerheten, enligt internrevisionen.
Rikspolischefen har beslutat om en rad åtgärder för att komma till rätta med problemen som lyfts av internrevisionen. Flera av dem ska vara genomförda redan i slutet av 2020, enligt beslutet. Bland annat ska en kravställning gällande it-stöd för den it-forensiska verksamheten tas fram.