ANNONS:

ANNONS:

 
 

Det här är förstasidan på Polistidningen nummer 5. Den delas ut i oktober till dig som är medlem eller prenumerant.
Om du inte fått tidningen, kontakta Polisförbundet: medlemsservice (at) polisforbundet (punkt) se

Skatteverket meddelar att de just nu inte prioriterar att skicka ut Polistidningen till medlemmar med skyddade personuppgifter. Tidningen skickas ut i mån av tid, pga corona.

Läs mer om Polistidningen här.

 

Ordförandeord

”Därför ska vi bli mer aktiva inom kriminalpolitiken”

Lena Nitz, ordförande

 
 
 

 
 

Arkiv

Fokus på de som skadar mest

Publicerad 2020-10-15

Anna Sandén, vid polishuset i Trollhättan. Foto: Tomas Ohlsson.

Aktuellt De som begår flest brott är inte nödvändigtvis de som orsakar störst skada. Ett nytt poängsystem ska hjälpa polisen att punktmarkera misstänkta som annars går under radarn.
Anna Sandén vill testa systemet inom brott i nära relationer.

Att prioritera grova brott framför ringa är förstås inget nytt för poliser. Och tittar man på misstankeregistret för en enskild person får man snabbt en uppfattning om hur allvarlig den samlade brottsligheten är. Men hur gör man när högarna med öppna ärenden innehåller hundratals eller kanske tusentals misstänkta? Hur rangordnar man dem mot varandra och hur ringar man in den klick som behöver sättas bakom lås och bom per omgående?

Det är här som ett så kallat brottsskadevärde kan fylla en funktion, tror Anna Sandén, gruppchef och ställföreträdande sektionschef för Utredningssektionen i polisområde Fyrbodal.
– I dag räknas en person som brottsaktiv när den har ett visst antal misstankar registrerade mot sig i våra system. Men om vi lägger på ett brottsskadevärde för varje misstanke får vi ett snabbt mått på vilka personer som just nu orsakar mest skada för samhället och brottsoffren.

hur många poäng är ett brott värt?

  • Mord: 122.
  • Våldtäkt: 25.
  • Grovt vapenbrott:
    20.
  • Misshandel grov,
    mot kvinna över 18
    år (inom parrelation):
    19.
  • Våldtäkt inom
    parrelation:
    15.
  • Grov kvinnofridskränkning:
    12.
  • Misshandel ej grov,
    mot kvinna över 18
    år (inom parrelation):
    4.
  • Bedrägeri: 5.
  • Stöld: 2.
  • Narkotika (innehav): 1.

1 poäng = 1 månads fängelsestraff (snittpåföljd)

Källa: Exempel från
Svenskt brottsskadeindex,
BSI, framtaget av
Polismyndigheten.

Brottsskadevärde används av polisen i flera länder och kan räknas fram på lite olika sätt. På vissa håll får brotten poäng utifrån vad som är lagens maxstraff. På andra håll låter man domare eller åklagare skatta den förväntade påföljden. Svensk polis tänker använda Brottsförebyggande rådets statistik om snittpåföljder. Den bygger på hur domstolarna har dömt i verkliga fall. Snittpåföljden för ett brott räknas sedan om till en poäng (se exempel i faktaruta).

Med ett svenskt brottsskadeindex på plats är nästa steg att testa mätverktyget operativt. Polismyndigheten planerar ett antal piloter runt om i landet. En förstudie som publicerades tidigare i år pekar på fler möjliga användningsområden.

Man kan till exempel använda brottsskadevärde för att göra kartor över brottsligheten i ett område. Att styra polisiära resurser mot hotspots, det vill säga platser där många brott begås, är en etablerad metod. Men med brottsskadevärde kan man lägga till så kallade harmspots där de mest skadliga brotten begås. Och det är ibland helt andra platser, visar försök som har gjorts i bland annat Malmö.

Ett annat spår är som sagt att använda brottsskadevärde för att identifiera personer som orsakar stor skada. Det är något Anna Sandén vill testa inom brott i nära relationer.
– I ett lokalpolisområde har man koll på de gängkriminella och på extremt brottsaktiva ”Kalle” som snor cyklar för att få pengar till narkotika. Men ”Bengt” som är dömd för grov kvinnofridskränkning sedan tidigare och nu har tre öppna ärenden om ofredande kanske också ska vara en fokusperson.

Målet är att kunna identifiera vad som kallas ”power few”, alltså den handfull personer som orsakar störst skada för brottsoffren och för samhället.
– Inom brott i nära relationer handlar det om att få ”power few” att sluta begå brott mot sina närstående. Ett sätt kan vara att snabba på de öppna utredningar som finns, så att vi kan frihetsberöva dem.

Tanken är att brottsskadevärde ska vara ett objektivt mått som hjälper till att styra resurser mot den brottslighet som gör mest skada. Det säger Linda Nilsson, verksamhetsutvecklare på Noa, som jobbar med brottsskadevärde på nationell nivå.
– När det gäller skjutningar och sprängningar är det ju väldigt tydligt uppifrån att det ska prioriteras. Men vi har annan brottslighet som orsakar stor skada som vi behöver lyfta blicken mot, till exempel brott i nära relationer och sexualbrott. Och där tror jag att brottsskadevärde kan ge en annan dimension till hur vi fördelar resurser.

Finns det inte en risk att det här poängsystemet gör att mängdbrotten prioriteras ner?
– Jag kan förstå den farhågan. Ett isolerat mord i ett annars lugnt lokalpolisområde kan ge ett väldigt stort utslag i brottsskadevärde, trots att det kanske inte har så stor inverkan på lokalsamhället. Å andra sidan kommer återkommande cykelstölder och bostadsinbrott också göra det, eftersom påföljderna för alla dessa mindre brott läggs på varandra när brottsskadevärdet räknas fram. Så indexet kanske tvärt om visar att mängdbrotten är det stora problemet.

vill du läsa mer om brottsskadevärde?

Slutrapport – Förstudie
avseende Crime Harm
Index, Noa, UC Syd.

Att använda Crime
Harm Index i det polisiära
brottsförebyggande
arbetet i brottskategorin
”Brott i nära
relation”, uppsats av
Anna Sandén, Linnéuniversitetet

Varför har ni valt att använda straffpåföljder som grund för brottsskadevärde? Varför inte fråga folk vad som gör dem otrygga eller undersöka vad olika brott kostar samhället?

– Det är svårt för oss inom polisen att räkna på. Vi jobbar mot brott och i vårt rättssystem är det brottsbalken som signalerar hur allvarligt ett brott är. Lagstiftningen har tagits fram genom en demokratisk process, och påföljderna bestäms av domstolar där folket är representerat genom nämndemännen.

Linda Nilsson ser också brottsskadevärde som ett verktyg för samordning mellan avdelningar.
– Brott i nära relationer jobbar med sina ärenden, men samma gärningsperson kanske är aktuell på narkotikasidan eller utreds för bedrägerier. Om vi lägger in brottsskadevärde i våra system för ärendesamordning, kan vi få en gemensam lägesbild av den totala brottsskadan som den här individen orsakar.

Hon har testat att göra en sådan analys på misstänkta inom brott i nära relationer i Fyrbodal. Genom att lägga på alla misstankar mot dessa personer, inte bara relationsärendena, kunde hon skapa en tio-i-topplista över dem som var misstänkta för flest brott och en motsvarande lista för dem med högst brottsskadevärde. Listorna överensstämde bara till hälften. Fem av personerna på listan över de tio som orsakade mest brottsskada fanns inte med på listan över de tio mest brottsaktiva.
– Så du hade missat fem personer om du bara hade tittat på antal anmälningar, konstaterar Linda Nilsson.