När riksdagen röstade igenom Moderaternas och Kristdemokraternas budget för 2019 innehöll den ett riktat tillskott för polislöner om 360 miljoner kronor. Ett tillskott som också ska fortsätta tillföras till 2020 och 2021. För år 2019 tog Polismyndigheten och Polisförbundet gemensamt beslut om hur pengarna skulle fördelas. Detta inom ramen för lönerörelsen.
Lönerörelsen för 2020 kom av sig på grund av coronapandemin. Inom Polisen har den nyligen återupptagits med växlade av yrkanden mellan parterna. Men de extra budgetmedlen har Polismyndigheten den här gången valt att besluta om själva. De lutar sig i stället mot paragraf nio i Rals:en och fördelar pengarna ”genom lönesättning vid annat tillfälle än lönerevision”.
I förra årets lönerevision, där fördelningen av de extra lönemedlen gjordes i samråd med Polisförbundet, tycker Polismyndigheten att träffbilden blev för bred. Den här gången har man, enligt information på polisernas intranät, velat vara mer specifik avseende vilka som ska få ta del av löneökningen.
Pengarna kommer gå till poliser som ”uppehåller särskilt kompetensförsörjningskritiska polisiära funktioner i polisregionerna. Det handlar om poliser som är placerade vid lokalpolisområdena med arbete huvudsakligen i yttre tjänst eller nära medborgarna, samt poliser som är placerade vid kriminaljoursverksamheten.” Hur många som kommer att träffas av satsningen är inte klart då det kommer att vara upp till regionerna att bedöma var behoven är som störst.
Att man prioriterar dessa grupper beror på att man ser en högre personalomsättning där. Ett kriterium är också att lönen ska ha stor betydelse för svårigheten att rekrytera eller behålla personal på den aktuella funktionen.
Polisförbundet är positiva till att pengarna går till att höja löner, men kritiska till att de inte bjudits in. Förbundets förhandlingschef Niklas Simson lyfter två huvudsakliga problem med att myndigheten tagit beslutet själva.
– Dels frångår man ju politikens medskick att polisens löner ska sättas partsgemensamt. Dels kan det här komma att skapa lönestrukturer som vi och Polismyndigheten inte har samsyn kring, säger han.
Polisförbundet lyfter bland annat att de gärna sett att delar av medlen gått till ob-ersättning.
– Vi förutsätter att vi förhandlar som lika parter nästa år, precis som politiken har förutsatt och som är den gängse ordningen på arbetsmarknaden, säger Niklas Simson.
Polismyndighetens förhandlingschef Mathias Berg menar dock att bilden av att myndigheten som ensam part har tagit beslutet är en ”halvsanning”. Han menar att man hållit sig till partssystemet då ”lönesättning vid annat tillfälle än revision” är en avtalad modell.
– I år är ju läget oklart och vi vill ju inte att pengarna fryser inne för att vi inte hinner betala ut dem före årsskiftet, säger han.
Är det tänkbart att i framtiden, som Polisförbundet önskar, använda pengarna till en satsning på ob-tillägget?
– Vi tycker inte att den frågan är ointressant och är beredda att göra en ordentlig analys av det. Nu vågade vi inte göra det med såhär kort varsel, säger Mathias Bergh.
Hade det varit ett år med en normal lönerevision menar Mathias Berg att man absolut hade satt sig ner tillsammans med facket. Men huruvida nästa års tillskott kommer hanteras inom ramen för lönerevisionen säger han sig inte veta säkert.
– Vi vet ju inte hur kartbilden kommer att se ut då. Vi behöver också sätta oss ner och utvärdera hur den här satsningen blev i förhållande till den som gjordes 2019, säger han.
