”Polismyndigheten och regeringen måste vända på varje sten för att se till så att vi blir fler poliser i Sverige”. Så säger Polisförbundets ordförande Lena Nitz i ett pressmeddelande angående förslaget.
I Norge, till skillnad från i Sverige, finns ett överskott på poliser. Konkret går KD-förslaget ut på att de norska poliserna ska kunna få jobb i Sverige efter en kompletterande utbildning. Antingen inom ramen för ett utökat nordiskt polissamarbete, eller via ett snabbspår till svenskt medborgarskap.
Förslaget får, enligt en rundringning Ekot har gjort, stöd hos Moderaterna, Sverigedemokraterna, Centern och Liberalerna.
Regeringen däremot anser att förslaget är ogenomtänkt. Inte heller Polismyndigheten är med på tåget.
”Polismyndigheten tycker att det är bra det väcks nya idéer om hur svensk polis kan öka sin operativa förmåga. Det finns idag inga planer på att öppna upp för att anställa poliser som har utbildats i andra länder. För att anställas som polis krävs enligt nuvarande lagstiftning att den anställde har svenskt medborgarskap.”
Så svarar Polismyndigheten via sin pressavdelning på hur man ser på Kristdemokraternas förslag i nuläget. Polismyndigheten lyfter också att man redan i dag har ett nära samarbete med övriga nordiska länder. Men man är tydlig med att möjligheten att rekrytera norska poliser inte varit uppe för diskussion.
*Prümråds-beslutet…
… är ett antal avtal som upprättats mellan samtliga EU-länder.
Det slöts i samband med omfattande terrordåd som begicks i Europa i mitten av 2000-talet. Dåden föranledde ett ökat behov av gemensamma polisiära insatser.
Inom ramen för Prümrådsbelutet kan poliser verka i andra länder med polisiära befogenheter, men insatsen är alltid begränsad i tid och omfattning. Dock tolkas den, enligt Mikael Uppman lite olika i olika länder.
– I Sverige är tolkningen ganska strikt medan i Finland till exempel är man mindre specifik med hur lång tid en insats kan pågå.
Även Norge är på väg att ansluta sig till delar av överenskommelsen.
Att ytterligare utöka samarbetet de nordiska länderna emellan är ingen snabb process om man får tro Mikael Uppman. Han jobbar med operativt internationellt polisiärt samarbete på NOA sedan 2008. Inom EU finns sedan många år överenskommelser om hur poliser ska kunna genomföra gemensamma insatser över gränserna. Men just med Norge är det krångligare då de inte är med i EU.
– I dag har vi överenskommelser med Norge som innebär att vi kan låna in viss utrustning eller specialkompetens i stil med hundförare. Vi kan också få hjälp med vissa utredningar och DVI (disaster victim identification, reds anm), säger Mikael Uppman.
Men poliser från Norge kan inte, till skillnad från finska och danska poliser, verka i Sverige med polismans befogenheter. Detta kan dock komma att ändras då Norge är på väg att ansluta sig till det så kallade Prümrådsbeslutet. Ett beslut fattat inom EU för att underlätta gemensamma insatser mellan medlemsstaterna.*
Det pågår också ett parallellt arbete med att utveckla det generella polisiära samarbetet i gränsregionerna. Först ut är Finland där man som bäst håller på att arbeta fram ett ömsesidigt avtal.
– Vi försöker skapa gemensamma avtal som ska gälla i gränsnära områden och bland annat är samlokalisering av poliser från Sverige och Norge eller Finland ett mål. Men det här är ett arbete som går mycket långsamt, säger Mikael Uppman som bland annat sitter med i arbetsgruppen för gränsavtalen.
Mikael Uppman
Personligen är Mikael Uppman skeptisk till förslaget om att rekrytera norska poliser. Han ser inte att det skulle räcka att ge norska poliser svenskt medborgarskap. Även utbildningsinsatser skulle behöva göras för att konvertera norska poliser till svenska. Det vore, menar han, både kostsamt och tidsödande.
– Jag tror inte att det är någon quickfix utan att det finns många andra saker vi kan göra först. Inte minst vår egen hemläxa att höja statusen på polisyrket och få svenska ungdomar att söka sig hit. Jag kan inte se att det här förslaget skulle flyga.
