ANNONS:

ANNONS:

 
 

Det här är förstasidan på Polistidningen nummer 6. Den delas ut i december till dig som är medlem eller prenumerant.
Om du inte fått tidningen, kontakta Polisförbundet: medlemsservice (at) polisforbundet (punkt) se

Skatteverket meddelar att de just nu inte prioriterar att skicka ut Polistidningen till medlemmar med skyddade personuppgifter. Tidningen skickas ut i mån av tid, pga corona.

Läs mer om Polistidningen här.

 
 
 
 

 
 

Arkiv

Foto: Pixabay.

Sprida bilder på polis kan ge ett års fängelse

Publicerad 2020-11-26

Aktuellt Fängelse och dryga böter. Franska invånare kan snart straffas hårt om de sprider privata uppgifter om poliser på sociala medier. Polisfacken är tacksamma över en ny lag, som möts av stark kritik från journalistkåren. UPPDATERAD.

De som skyddar oss ska få bättre skydd. Så motiveras en ny och omstridd lag som just nu behandlas av parlamentet i Frankrike.

Personer som är ute i ont uppsåt och sprider identifierbara bilder och filmer, och privata uppgifter om poliser i bland annat sociala medier ska kunna straffas. Det handlar om ett års fängelse och 45 000 euro, alltså 460 000 kronor, i böter.

Lagen (§ 24 i ett större lagpaket):

Man kan straffas med ett års fängelse och 45 000 euro i böter för att sprida bilder på ansikte eller andra uppgifter som gör det möjligt att identifiera en anställd hos den nationella polisen eller en militärpolis. Detta oavsett hur bilderna eller uppgifterna sprids.

Syftet med spridningen ska vara att fysiskt eller psykiskt skada.

Kravet om ökat skydd kommer från poliskåren. Grégory Joron är nationell sekreterare i facket Unité SGP-Police-FO, som framförallt organiserar ordningspoliser. Han säger att utsattheten har ökat i takt med utvecklingen av de sociala medierna.

Grégory Joron. Foto: Unité SGP-Police-FO.

– Det blir allt vanligare att kollegor hängs ut på internet, och till exempel får sina bilar vandaliserade framför bostaden. Många poliser berättar inte längre för omgivningen vad de jobbar med, säger han.

2016 inträffade ett brutalt mord på två poliser som var ett par. De knivskars till döds i hemmet inför deras treåriga son. Händelsen klassades som ett attentat. Historien har satt starka spår inom kåren. I det fallet hade förövaren sannolikt följt efter en av poliserna från arbetsplatsen. Men sedan dess har alltfler amatörfilmare lagt ut bilder från slagsmål med polisen under demonstrationer.

– Trycket på poliskåren har ökat starkt på grund av terroristhotet. Men också av proteströrelser som de gula västarna, som ofta demonstrerade utan att de hade tillstånd. Det blir allt vanligare att manifestationer slutar med bråk, säger Grégory Joron.

OM LAGPAKETET

Förslaget om att förbjuda spridning av bilder, filmer och personuppgifter om enskilda franska poliser i ont uppsåt, ingår i ett större lagpaket, som heter ”Sécurité globale”, global säkerhet.

Det syftar framförallt till ett bättre samarbete mellan tre yrkesgrupper; omkring 250 000 statliga poliser, 33 000 kommunala poliser och 175 000 anställda av säkerhetsbolag.

Andra delar av paketet:
Polisen ska kunna filma och övervaka demonstrationer med hjälp av drönare, vilket bland annat förbättrar möjligheten att gripa våldsamma demonstranter i efterhand.

Säkerhetsbolagen ska omfattas av striktare regler. Personalen ska kunna straffas hårdare vid övertramp, men i gengäld stärks också straffen för personer som begår övergrepp mot säkerhetsvakter.

Kommunala poliser ska få större befogenheter både för att kunna övervaka evenemang, och för att kunna ingripa, till exempel vid ockupationer av trapphus, illegal gatuförsäljning eller olovlig bilkörning.

Den franska polisen har fått stark kritik under de senaste åren för att utöva omotiverat våld mot demonstranter. Flera fall har kunnat dokumenteras genom videofilmer tagna av amatörer. Den nya lagen möts därför av kraftiga protester både från människorättsorganisationer och från journalistkåren, som hävdar att den innebär en allvarlig inskränkning i yttrandefriheten.

Grégory Joron anser att kritiken är orättvis. Både vad gäller lagen och polisens brutalitet.

– Jag är ju själv fackligt aktiv och anser att yttrandefriheten är viktig.
– Vi gör tre miljoner ingripanden om året. I 99 procent av fallen fungerar det bra.

Inrikesministern Gérald Darmanin säger att han inte kommer att vika sig för protesterna mot lagen. Den har antagits av nationalförsamlingen, som är en del av parlamentet. I början av nästa år ska den också diskuteras i senaten.

UPPDATERING 27/11: 

Men innan lagen är definitivt antagen kommer den sannolikt att se annorlunda ut.

Den franska premiärministern Jean Castex har nu tillsatt en kommission som ska reflektera över hur den här omstridda lagen eventuellt kan skrivas om.

Orsaken är både den starka kritiken, och att flera händelser där poliser har begått övergrepp, har filmats under de senaste dagarna.

Anna Trenning-Himmelsbach, frilansjournalist Frankrike