Det var i januari i år, precis efter att den nya lagen om blåljussabotage trätt i kraft, som en 19-årig man betedde sig hotfullt och högljutt mot två poliser som försökte visitera dennes kamrat. Han gjorde det trots att han var tillsagd att sitta still i den bilen som stoppats på Hässleholmen i Borås.
Området är kategoriserat som särskilt utsatt område. Bilens ägare var sedan tidigare känd av polisen. Poliserna Jennifer Lergén och Kasper Wahlgren var i numerärt underläge mot sällskapet i bilen, där det misstänktes finnas vapen. För att kunna genomföra visiteringen fick de till slut kalla på förstärkning.
– Vi diskuterade att skriva på blåljussabotage, men lät bli först. Det här är ju en ganska vanlig händelse och vi skrev det som förgripelse mot tjänsteman. Men sedan hade vi en åklagare som ville pröva det här, säger Jennifer Lergén.
Den då 19-årige mannen friades i tingsrätten. Där ansågs att 19-åringen visserligen försökt förhindra ingripandet, men inte så allvarligt som lagen kräver.
Kammaråklagare Martin Svensson överklagade sedan till hovrätten. Där gjordes en annan bedömning, nämligen att mannens förhindrande eller försvårande av ingripandet kan ses som allvarligt. I domskälen nämns omständigheter som att personerna i bilen var kända för polisen som medlemmar i ett kriminellt nätverk med tillgång till droger och vapen. Man lyfter också att poliserna tvingats ta till visst våld samt kalla på förstärkning.
Mannen, som nu är 20 år, dömdes till en månads fängelse. Det tycker Jennifer Lergén är en ganska hård dom och hon hoppas att det ska skicka signaler.
– Förväntningarna på lagen är ju att vi ska kunna göra vårt jobb även i de områden där det finns människor med ett högt våldskapital. Det gör att vi är skyddade av samhället vid ingripanden på ett annat sätt, säger hon.
Hon kan definitivt tänka sig att skriva på blåljussabotage igen, även om hon inte gjort det sedan i januari.
– Ja, det här är ju en ganska vanlig typ av händelse.
Jennifer Lergén och hennes kollega Kasper Wahlgren tycker att domen är en stor vinst för de kollegor som jobbar ute, främst i de särskilt utsatta områdena. De hoppas att domen står sig.
– Vi möter ju ofta på det här med folk som försöker förstöra och påverka vårt arbete vid ingripanden, säger Kasper Wahlgren.
Han tror att de som verkligen vill hindra och förstöra kommer att fortsätta med det, men att lagen ändå kan få effekt ute bland de kriminella.
– De har ofta ganska bra koll på vad som händer och de går på rättegångar och så. Om de ser att fler döms så blir det kanske inte lika lätt att hålla på och sabotera för oss, då kanske de tänker till lite. Det känns ändå bra att inställningen verkar ändras för vad jag och mina kollegor faktiskt ska tåla, säger han.
Jennifer Lergén håller med.
– Får man sitta i fängelse för att man rör sig hotfullt mot en polis så gör man nog inte det i onödan, säger hon.
Domen har överklagats till Högsta domstolen, något som åklagare Martin Svensson välkomnar.
– Det skulle vara nyttigt att få det prövat i högre instans. En hovrättsdom har ett värde för kommande domar, men Högsta domstolen väger ju tyngre som prejudikat.
När Martin Svensson överklagade till hovrätten ville han också få det prövat om det var utryckningsverksamhet snarare än brottsbekämpande verksamhet som hindrats. För att lagen ska omfatta brottsbekämpande arbete krävs större påverkan än vid utryckning. Här gick dock hovrätten på tingsrättens linje om att det rörde sig om brottsbekämpande.
– Däremot slår de ju fast att det finns flera typer av brottsbekämpande verksamhet och att just i den här situationen var poliserna utsatta.
Främst tycker åklagaren att hovrättens dom har betydelse då den kan bidra till att definiera en nedre gräns för blåljussabotage.
– Tidigare domar har avsett situationer som var tydligt beskrivna eller definierade i lagtext och förarbeten. Här är det mer otydligt, säger han.
