ANNONS:

ANNONS:

 
 

Det här är förstasidan på Polistidningen nummer 6. Den delas ut i december till dig som är medlem eller prenumerant.
Om du inte fått tidningen, kontakta Polisförbundet: medlemsservice (at) polisforbundet (punkt) se

Skatteverket meddelar att de just nu inte prioriterar att skicka ut Polistidningen till medlemmar med skyddade personuppgifter. Tidningen skickas ut i mån av tid, pga corona.

Läs mer om Polistidningen här.

 
 
 
 

 
 

Arkiv

”Vissa får 3 000 mer – andra får noll”

Publicerad 2020-11-25

Aktuellt Polisen har fått 360 miljoner i ett riktat budgettillskott för att höja polislönerna. Men när pengarna nu fördelas väcker det ont blod på flera håll. (UPPDATERAD)

Lars Oscarson.

En del medlemmar har helt tappat arbetslusten och vill inte gå till jobbet, enligt Lars Oscarson, ordförande för Polisförbundet i Skaraborg.
– När vissa får 3 000 kronor mer i månaden, och 36 000 kronor retroaktivt lagom till jul, samtidigt som andra får noll så är det klart att det känns.

Riksdagen har beslutat om ett extra budgettillskott till Polisen på 360 miljoner kronor per år för perioden 2019 – 2021. Pengarna ska gå till höjda polislöner. Förra året fördelades pengarna gemensamt av arbetsgivaren och Polisförbundet. Men i år har arbetsgivaren tagit ett ensidigt beslut, vilket Polistidningen har skrivit om tidigare.

Ett nationellt direktiv från Polismyndigheten slår fast att tillskottet ska gå till ”poliser som är placerade vid lokalpolisområdena med arbete huvudsakligen i yttre tjänst eller i övrigt nära medborgarna, eller som är placerade vid kriminaljouren”.

Mathias Berg. Foto Lars Hedelin.

I ett mejl till Polistidningen skriver Polismyndighetens förhandlingschef Mathias Berg att det handlar om funktioner i basen av kärnverksamheten där personalomsättningen har legat för högt och där löneläget har varit en del av problemet. Syftet med satsningen har varit ”att förändra lönestrukturen för att minska den oönskade interna och externa rörligheten.”

Mathias Berg skriver också att det är svårt att ge en heltäckande bild av hur stor löneökningen har blivit för olika funktioner i olika delar av landet. ”Förenklat kan man säga att knappt 9 000 poliser har träffats av satsningen och de allra flesta av dessa har fått mellan 1 800 kronor och 3 000 kronor i lönepåslag.” Han avslutar meddelandet: ”Vi kommer inom kort att påbörja diskussioner både i ledningen och med facket om hur vi bäst kan använda 2021 års motsvarande extra medel.”

I Skaraborg har lönepåslaget getts i olika nivåer där 3 000 kronor är den högsta, enligt Lars Oscarson. Men det förekommer också lägre belopp från 500 kronor och uppåt. Funktionerna som får del av pengarna är IGV, hundförare, gruppchefer i yttre tjänst, jourutredare, stationsbefäl och stationspoliser. De senare finns främst på mindre stationer och har som uppgift att finnas tillgängliga i receptionen om allmänheten vill tala med en polis.

Men för uppskattningsvis hälften av områdets poliser blir det inget påslag alls, enligt Lars Oscarson.
– Hade de här pengarna fördelats på alla poliser från rikspolischefen till den nyanställda PA:n hade det blivit 1 000 kronor till alla. Så det är ju mycket pengar det handlar om.

Han tror att fördelningen blir direkt kontraproduktiv om man ser till vad arbetsgivaren vill uppnå, det vill säga att poliser i yttre tjänst ska vilja stanna kvar ute.
– Problemet är att pengarna läggs på din grundlön. Den tar du ju med dig om du flyttar internt. Får du 3 000 kronor extra är det kanske precis vad du behöver för att ha råd att gå in och jobba dagtid. Det hade varit smartare att lägga pengarna på ett högre ob-tillägg.

Han ser också en risk att fördelningen kommer att slå väldigt orättvist i enskilda fall.
– Du kan ha en medarbetare som har jobbat på IGV i 15 år men som bytte till en ny befattning i september där det inte faller ut en enda krona. Samtidigt får den polisen se sina gamla kollegor få tusentals kronor mer i lön.

Lars Oscarson är kritisk till att arbetsgivaren har beslutat ensidigt om fördelningen av pengarna.
– Jag tycker att det är ett svek från Anders Thornberg mot både politikerna och Polisförbundet. Mikael Damberg sade så sent som i september på Polisförbundets kongress att de extra pengarna ska hanteras av parterna. Mindre än en vecka därefter beslutade Thornberg att hålla Polisförbundet utanför, säger Lars Oscarson.

Lars Wahlberg. Foto: Polisen.

I region Bergslagen kommer mer än hälften av poliserna få del av miljonerna. Det säger Lars Wahlberg som är tillförordnad regionpolischef.
Pengarna går i huvudsak till funktionerna polis ingripande, polis lokalpolisområde, områdespolis, hundförare, trafikpolis i yttre tjänst, samt utredare och förundersökningsledare på lokalpolisområde eller jourverksamheten. Även chefer i dessa funktioner får del av pengarna.

Lars Wahlberg vill inte säga vilka belopp det rör sig om för de olika grupperna.
– Från och med nu och fram till mitten av december kommer ansvariga chefer meddela den nya lönen för dem som omfattas.

Vad säger du till de poliser som inte får någonting och är besvikna över det?
– Det är viktigt att komma ihåg att det här är särskilda budgetmedel som är villkorade på ett särskilt sätt. De delas inte ut efter prestation utan utifrån vilken funktion man har. Och det är stora penseldrag som inte kommer att träffa rätt i varje skrymsle i regionerna. Sedan är det här en del av en polislönesatsning som började för ett par år sedan och det finns anledning att tro att den kommer att fortsätta kommande år.

Polisförbundets förste vice ordförande Tomas Stjernfeldt vittnar om en upprörd stämning bland poliser som har hamnat utanför satsningen.
– Det är ganska stora medlemsgrupper som inte har fått ta del av pengarna, ungefär hälften av våra medlemmar, och just nu får vi mycket samtal från dem. Men det är arbetsgivaren som har beslutat om detta och som måste förklara sitt beslut för de anställda.

Men hur har Polisförbundet kunnat bli helt sidsteppat i den här frågan?
– Det handlar om att det är budgetmedel som politikerna har fattat beslut om och som inte är kopplade till avtalsrörelsen eller revisionen. Det betyder att arbetsgivaren kan ta ett ensidigt beslut om pengarna, vilket man valde att göra.

Vad har ni gjort för att försöka påverka fördelningen?
– Vi var tidigt ute innan sommaren och ställde frågor och kom med förslag kring de 360 miljonerna. Bland annat att de skulle användas för att finansiera karriär- och utvecklingsvägar, Kuv, och höjd ob-ersättning. Men vi fick inga svar från arbetsgivaren och efter sommaren tog de ett beslut att göra detta ensidigt.

Han poängterar att Polisförbundet har stridit under många år för höjda polislöner.
– Utan att ta i för mycket skulle jag säga att det till stor del är vår förtjänst att det finns pengar öronmärkta för höjda polislöner.

Men nu verkar ni ha tappat kontrollen över dessa pengar. Hur kommer det sig?
– För att det handlar om budgetmedel, vilket betyder att arbetsgivaren äger frågan. Men lite mer ödmjukhet från arbetsgivaren sida hade varit på sin plats. Jag tycker att vi har närmat oss varandra de senaste åren. Men det här är ett steg tillbaka.

I region Stockholm har arbetsgivaren gått ut med en skriftlig förklaring till hur pengarna har fördelats. Där framgår att satsningen omfattar följande funktioner i regionen:

  • Polis lokalpolisområde eller liknande funktion som bedöms vara nära medborgarna och placerade på BF/IGV grupp till minst 50 procent.
  • Områdespolis.
  • Polis BF med arbetstidsmått PP 5:3 eller VP 5:3 (treskift).
  • Utredare på utredningsjour.
  • Utredare mängdbrott på LPO som handlägger anhållet/häktat, det är endast de som tar dessa ärenden som avses.
  • Gruppchefer på BF/IGV och utredningsjour.

Där framgår också att alla berörda får samma påslag: 2 900 kronor. Den nya lönen gäller retroaktivt från 1 januari i år och målet är att den ska betalas ut på decemberlönen.