Försvarsmakten har samma regler som Polismyndigheten när det gäller neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Den som har till exempel adhd eller Aspergers syndrom anses inte lämplig för militärtjänstgöring och går inte vidare till den individuella prövningen hos Rekryteringsmyndigheten.

I september förra året blev Försvarsmakten stämd av Antidiskrimineringsbyrån Norra Skåne för att ha nekat en person med Aspergers syndrom att börja grundläggande militär utbildning, GMU. På byråns hemsida kan man läsa att den berörda personen har varit aktiv i hemvärnet sedan 17-årsåldern och drömmer om ett yrkesliv inom Försvarsmakten. Han har sökt flera gånger men sorterats bort varje gång på grund av sin diagnos.

I stämningsansökan skrev Antidiskrimineringsbyrån att Aspergergs syndrom är en diagnos med en bred variation av symptom av olika grader. Eftersom diagnosen i sig ”…inte ger någon information om en enskild persons fysiska, psykiska eller kognitiva färdigheter så kan inte diagnosen användas för att avgöra vem som är lämplig att tjänstgöra inom Försvarsmakten”, står det i stämningsansökan. I stället bör det göras en individuell prövning. Antidiskrimineringsbyrån krävde att Försvarsmakten skulle betala 20.000 kronor i diskrimineringsersättning till den berörda personen.

Försvarsmakten svarade att man inte ansåg sig ha diskriminerat personen, men att man var beredd att betala den begärda summan om domstolen inte prövade diskrimineringsfrågan. Tingsrätten dömde ut ersättning utan att pröva om personen hade blivit diskriminerad.

Polistidningen frågade Försvarsmaktens jurist i målet varför myndigheten gick med på att betala 20.000 kronor till en person som man inte anser sig ha diskriminerat. Hon vill inte svara på det utan hänvisade till myndighetens pressavdelning. Polistidningen har ställt frågan till pressavdelningen men har inte fått någon återkoppling.

Melanie Gutman, jurist på Antidiskrimineringsbyrån Norra Skåne tycker att det är under all kritik att Försvarsmakten, en statlig myndighet, kringgår anmälarens rättigheter genom att betala för att slippa en prövning.
– Upprättelsen för den drabbade ligger ju inte bara i den ekonomiska ersättningen utan också i att få ett erkännande av att det som har hänt faktiskt utgjort diskriminering.

Hur tolkar du att Försvarsmakten väljer att betala i det här fallet?
– Det är ju mer kontrollerbart att avsluta målet genom att gå med på att betala än att få en sakprövning och en dom som eventuellt tvingar Försvarsmakten att ändra sin antagningsprocess.

Vad är er rekommendation till personer som har sökt polisutbildningen och sorterats bort på samma grund?
– Vi uppmuntrar aspirerande poliser som är i den här situationen att kontakta sin lokala antidiskrimineringsbyrå och att anmäla till DO för att fortsätta driva frågan och verka för en förändring.

Att den som anklagas för diskriminering kan betala för att slippa en prövning strider mot EU-rätten menar Antidiskrimineringsbyrån Norra Skåne. Och just den frågan ligger nu hos EU-domstolen efter att Högsta domstolen i Sverige begärt ett förhandsavgörande därifrån.

Vi har tidigare skrivit om att Varbergspolisen Carl Svane har DO-anmält Polismyndigheten för att personer med NPF inte kan bli poliser. DO utreder sedan tidigare en anmälan riktad mot Försvarsmakten och Rekryteringsmyndigheten som sköter antagningen till GMU. Enligt P4 Värmland pågår det ett internt arbete inom Försvarsmakten att revidera behörighetskraven när det gäller neuropsykiatriska diagnoser.