– Det är jättekul att vi får fler medlemmar, men samtidigt blir fler poliser och det är viktigt att upprätthålla anslutningsgraden. Polisförbundet har inte jobbat särskilt aktivt med medlemsvärvning, vilket andra fackorganisationer fått göra. Det är ett litet uppvaknande för oss att vi också måste jobba med de här frågorna. Tillströmningen är inte samma självspelande piano som tidigare, säger Inga-Kari Fryklund, kanslichef på Polisförbundet.

Samtidigt betonar hon att anslutningsgraden bland poliser fortfarande är hög jämfört med andra branscher. För Sverige som helhet låg den på 68 procent 2019.

– Många andra fackliga organisationer skulle vara glada för den anslutningsgrad vi har, men vi måste utgå från oss och ta det på allvar. Det finns i våra planer den kommande tiden att jobba med medlemsvärvning.

Är problemet att för många går ur eller att för få går med?
– I huvudsak är det att vi inte rekryterar lika stor andel studenter som tidigare. Dels för att det under corona är svårare att komma i kontakt med dem. Men det handlar också om tendenser i samhället, att man som ung inte går med i facket. Man är mer individualistisk och tänker att det fixar jag själv.

Studentmedlemmar ingår inte i underlaget när anslutningsgraden räknas ut, men hon menar att fler av dem ändå kommer leda till en högre grad. För går man med som student fortsätter man ofta vara medlem när man anställs.

Förbundet vet inte om de som inte är med i Polisförbundet är med i något annat fack eller om de inte är med i facket alls. Orsaken till den sjunkande anslutningsgraden har man inte analyserat. Men att den skulle bero på missnöje med facket är något Inga-Kari Fryklund utesluter.

– Medlemsundersökningarna de senaste åren visar att man blivit mycket nöjdare.