Annons
Annons

”Vi vill få fram en praxis” 

Polisförbundet stämmer Polismyndigheten för att ha stängt av ännu en polis utan att ange direkta skäl. Polisen är avstängd medan det utreds om hon ska sägas upp då hon förlorat sin säkerhetsklassning.
25 februari 2021, 08:20

Polistidningen har tidigare berättat om ett fall med en polis som varit avstängd från sin tjänst sedan 2017 med hänvisning till att hon inte klarar säkerhetsprövningen. Hon har inte fått veta varför med hänvisning till sekretess. Polisförbundet lämnade in en stämningsansökan i det ärendet i maj förra året och det är fortfarande pågående.

Detta är det tredje fallet Polisförbundet går till Arbetsdomstolen med, där poliser stängts av eller sagts upp utan att få veta varför de förlorat säkerhetsklassningen.

– Troligtvis har det koppling till hur man har valt att tolka en skärpning av säkerhetsskyddslagen som kom 2019, säger förbundsjurist Jonas Wiberg.

Han menar dock att denna skärpning inte ger större frihet att säga upp eller stänga av utan att ange giltiga skäl. Inte heller sekretesslagen väger enligt honom tyngre än till exempel lagen om anställningsskydd (Las), som slår fast att du har rätt att få veta varför du sägs upp. Däremot menar han att Europakonventionen står över alla dessa lagar.

– Ska man i enlighet med den ha rätt till en rättvis rättegång krävs att man får veta skälen, säger han.

Jonas Wiberg är övertygad om att ännu fler liknande fall kommer att bli aktuella.

– Därför vill vi försöka få fram en praxis gällande det här. Och går inte det och det enligt lagen bedöms vara riktigt att det går till så här får vi kanske gå till lagstiftaren, säger han.

– Det går inte att skydda demokratiska värden med odemokratiska metoder, säger Jonas Wiberg.

Polistidningen har vänt sig till Polismyndighetens säkerhetschef Ari Stenman och frågat hur myndigheten ställer sig till att människor stängs av eller förlorar jobbet utan att få veta varför. Vi frågade också om man anser att sekretessen väger tyngre än Las, samt om antalet ärenden av det här slaget kommer att öka med den nya skärpta säkerhetslagstiftningen.

När svaret kommer är det signerat Polisens nationella mediecenter. I svaret förklarar de att hotet mot Sverige har ökat de senaste 20 åren varför regeringen har skärpt säkerhetsskyddslagen. De hänvisar till att lagstiftaren gett uppgifter med koppling till Sveriges säkerhet ett starkt skydd. Därmed, menar man, går Sveriges säkerhet i vissa fall före enskilda personers möjlighet till insyn.

Mediecenter svarar också att fler anställda kommer att placeras i säkerhetsklass framöver, vilket troligtvis också kommer att leda till att fler inte klarar kraven.


Säkerhetsklass

När man ansöker till polisutbildningen görs en säkerhetsprövning. Den består av en registerkontroll, säkerhetsprövningsintervju och grundutredning.

När man är klar med sin aspiranttjänstgöring och ska söka tjänst som polis görs en ny säkerhetsprövning.

Under anställningstiden görs regelbundet uppföljande säkerhetsprövningsintervjuer.

Man placeras i säkerhetsklasserna 1, 2 eller 3. De flesta hamnar i klass 3. Skillnaden beror på i vilken omfattning man får ta del av sekretessbelagda uppgifter.

Källa: Polisen

Ämnen i artikeln

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post
Annons
Annons

Är du intresserad av ett nyhetsbrev från Polistidningen?

The quick, brown fox jumps over a lazy dog. DJs flock by when MTV ax quiz prog. Junk MTV quiz graced by fox whelps. Bawds jog, flick quartz, vex nymphs. Waltz, bad nymph.

Andra läser
Mest läst