Ibland behöver man ta ett steg tillbaka för att förstå vikten av vad som händer här och nu.
Minns ni allt prat inför omorganisationen 2015? Polisförbundet hävdade redan då att det rådde polisbrist, men intresset för frågan var svalt. Den nya organisationen skulle som genom ett trollslag effektivisera verksamheten och få landets poliser att räcka till.
Först 2017 uppstod en politisk enighet om att det rådde brist på poliser. Så småningom togs beslutet om 10 000 fler polisanställda till år 2024. Men innan vi kom dit hade något annat viktigt hänt. Året innan hade nämligen Polismyndigheten skrivit i ett budgetunderlag:
”För att klara uppdraget bedömer Polismyndigheten att det krävs en förstärkning med 2 000 poliser och 1 300 civilanställda till och med 2020.”
Meningen var viktig, för hur skulle vi ha fått samtliga politiska partier att sluta upp bakom behovet av fler poliser om Polismyndigheten själv aldrig kommit till insikt? Det hade inte räckt att Polisförbundet fortsatt att prata polisbrist i media och med politiker eller att ni medlemmar fortsatt att vittna om att ni gick på knäna. Att Polismyndigheten kom med på tåget var nödvändigt för den fortsatta resan.
Därför blev jag otroligt glad när jag läste det senaste budgetunderlaget från Polismyndigheten, det för 2022– 2024. Där står att det kommer att krävas mer pengar för att finansiera det ökade antalet poliser framöver – och att det även kommer att behövas mer pengar till löner.
Jag tror inte att jag brukar ha med byråkratiskt formulerade myndighetscitat i mina ordförandeord men nu gör jag ett undantag:
”Eftersom Polismyndigheten inte själv äger möjligheten att strukturellt påverka de ekonomiska arbetsvillkoren för polisyrket framgent vill myndigheten, liksom i fjolårets budgetunderlag, här anföra betydelsen av att myndigheten ges förutsättningar att under perioden 2022–2024 inte bara fortsätta, utan också accelerera, arbetet med att uppvärdera polisyrket. Ett sådant arbete spelar en viktig roll för att uppnå tillväxtmålet om drygt 26 000 poliser vid årsskiftet 2024/2025.”
Det är alltså inte bara pengar till fortsatta lönesatsningar man skriver om, utan dessutom om accelererade sådana.
Givetvis utgår jag från att det här kommer att återspeglas vid förhandlingsbordet i avtalsförhandlingarna. Men som tydligt framgår av citatet så är det inte Polismyndigheten själv som styr över hur mycket pengar det finns att förhandla om. Det är det politikerna som gör och efter 2021 finns i nuläget inga politiskt avsatta pengar för fortsatta lönesatsningar.
Det här är problematiskt. Polisbristen är långt ifrån löst och rent krasst behövs fortsatta satsningar på polislöner för att nå det politiska målet om 26 200 poliser. Det hoppas jag att samtliga politiker förstår, att det krävs mer för att hålla kvar erfarna kollegor i kåren och för att locka framtida kollegor till yrket.
Att poliskåren, Polisförbundet och Polismyndigheten står enade i att det krävs en fortsatt uppvärdering av polisyrket fyller mig ändå med hopp om att pengarna som behövs kommer att skjutas till. Allt annat vore otroligt obetänksamt.
