Det första fallet rör en händelse i januari 2020, strax efter att det nya brottet sabotage mot blåljusverksamhet hade trätt i kraft. En patrull skulle kontrollera fem personer i en bil i ett särskilt utsatt område i Borås. Personerna var kända för polisen som medlemmar i ett kriminellt nätverk med våldskapital. När poliserna visiterade en av personerna utanför bilen klev den då 19-årige mannen ut och rörde sig aggressivt och högljutt mot patrullen. Det här trots att han hade blivit tillsagd att sitta kvar i bilen. Poliserna fick kalla på förstärkning för att inte tappa kontrollen över situationen.
Åklagaren väckte åtal mot mannen för blåljussabotage. Tingsrätten friade, men åklagaren gick vidare till hovrätten där mannen fälldes för brottet till en månads fängelse, vilket Polistidningen har skrivit om tidigare. Den dömde överklagade dock till Högsta domstolen, HD, som nu alltså ändrar hovrättens avgörande och friar från åtalet i en dom som blir vägledande för hur liknande fall ska bedömas i framtiden.
HD konstaterar att mannens åtgärder försvårade polisens brottsbekämpande verksamhet. Det handlade visserligen inte om någon akut utryckning men situationen var ändå så pass känslig att det räckte med en mindre påverkan för att allvarligt försvåra ingripandet. Det här på grund av att poliserna befann sig i ett numerärt underläge och insatsen ägde rum i ett område där den kriminella närvaron innebär särskilda svårigheter för polisen att utföra sitt uppdrag.
Varför friar då HD? Jo, man tar hänsyn till att det rörde sig om ”en tillfällig och i sammanhanget relativt begränsad störning av insatsen”. Enligt domstolen har det inte heller kommit fram att det rörde sig om något ”angrepp som riktats mot polisens verksamhet som sådan utan om spontana, om än otillbörliga, reaktioner mot ett ingripande som mannen själv var föremål för”. Sammantaget kan gärningen inte anses ha inneburit en tillräcklig grad av ”menlig inverkan” för att den ska anses ha varit ägnad att ”allvarligt försvåra eller hindra” polisens brottsbekämpande verksamhet, anser HD.
Blåljussabotage
Den som angriper eller på annat sätt stör polisverksamhet, räddningstjänst eller ambulanssjukvård genom att
- använda våld eller hot om våld mot verksamhetens personal eller mot personer som bistår verksamheten,
- tillgripa eller skada fordon eller annat hjälpmedel som används eller ska användas i verksamheten, eller
- vidta annan otillbörlig åtgärd
döms, om gärningen är ägnad att allvarligt försvåra eller hindra utryckningsverksamhet eller brottsbekämpande verksamhet, för sabotage mot blåljusverksamhet till fängelse i högst fyra år.
Källa: 13 kap. 5 c § första stycket brottsbalken.
Ingripandepolisen Jennifer Lergén som ingick i patrullen vid ingripandet är inte helt förvånad över utgången, men ändå besviken. Hon delar inte HD:s syn att det var en spontan åtgärd från mannens sida.
– Det här är något som vissa personer i de här områdena gör systematiskt. Man utnyttjar sin numerär och det finns en tanke bakom. Jag tycker att den här domen skickar ut fel signaler om att det är okej att bete sig på det här sättet.
I värsta fall kan det påverka polisarbetet i utsatta områden, enligt henne.
– Det blir väldigt resurskrävande om man behöver vara flera patruller för att stanna en bil med bibehållen säkerhet för kollegorna. Då kan det bli att man avstår från att göra vissa ingripanden.
Hon är ändå glad att det blev ett åtal för blåljussabotage.
– Åklagaren var väldigt offensiv och ville få saken prövad och det tycker jag är bra när det handlar om ny lagstiftning. Men tyvärr föll det inte så väl ut.
Den andra domen rör ett fall i Dalarna där en person vid två tillfällen försökte blockera en polisbils färd genom att ställa sig i vägen med sin lastbil. Polisbilen var under utryckning och körde med påslagna blåljus. Mannen dömdes i både tingsrätt och hovrätt för två fall av blåljussabotage till fyra månaders fängelse. HD fastställer nu domarna. Enligt HD var det tydligt att mannen hade uppsåt att allvarligt försvåra eller hindra polisens utryckningsverksamhet.
