– Vi vill vara säkra på att alla poliser faktiskt kommer att omfattas av Kuven, för det finns en viss misstro mot att arbetsgivaren har den ambitionen, kommenterar Niklas Simson, förhandlingschef på Polisförbundet.
För tre år och ett halvt år sedan fick Polismyndigheten i uppdrag av regeringen att skapa fler karriärvägar för sina anställda. ”Det måste finnas utrymme för specialisering och att utveckla sig i sin yrkesroll, utan att bli chef”, skrev regeringen då. Den grundtanken kan både fack och arbetsgivare skriva under på, men hur det konkret ska gå till har varit svårare att enas om.
Förra året satte arbetsgivaren fart i arbetet på egen hand och tog fram ett förslag till en Kuvsystematik. Förslaget förhandlades nyligen med Polisförbundet, och protokollet som Polistidningen har fått ut från myndigheten, visar att parterna var oeniga på flera punkter.
Enligt myndighetens förslag ska Kuvsystemet inledningsvis vara begränsat till tre polisiära funktioner: ingripandepolis, områdespolis och polis lokalpolisområde. Myndigheten har tagit fram en karriärtrappa för dessa funktioner med fem ”medarbetarnivåer”: från helt nybakad polis till den mest avancerade nivån där medarbetaren har djupa specialkunskaper och tar ansvar för helheten.
För varje steg finns en kravprofil som anger vilken fortbildning, kunskap och förmåga som krävs för att komma till nästa nivå. Det finns också regler om att medarbetaren ska ha arbetat en viss tid på en nivå i funktionen innan hen kan bli befordrad till nästa. Däremot innehåller förslaget inga skrivningar om hur medarbetarens lön påverkas av en förflyttning till nästa nivå i funktionen.
– Det arbetsgivaren ville förhandla i det här fallet var systematiken för Kuv, inte lönesättning. Frågor om lön antar jag att de kommer att vilja ta i de kommande revisionsförhandlingarna, säger Niklas Simson.
Enligt Polismyndigheten är systematiken framtagen för att framtida poliser ”från första anställningsdagen ska kunna ta del av och förstå hur en polisiär utvecklingskurva typiskt sett ser ut”. Men trappan kommer att tillämpas på redan anställd personal också. ”Därför ska nu anställda poliser som uppehåller de nämnda funktionerna under 2021 inplaceras i en medarbetarnivå utifrån sin kompetens i förhållande till kravprofilerna i Kuvsystematiken”, skriver arbetsgivaren. Men ingen kommer att placeras direkt i den högsta nivån (nummer 5). Det här för att ”undvika inflation i systemet” och för att alla poliser ska ha ”minst en nivå kvar att sträva mot”.
Polisförbundet är kritiskt till att systemet inte omfattar samtliga polisiära funktioner. Förbundet ser Kuven som en möjlighet för poliser att få löneförhöjningar utöver den årliga revisionen, eftersom de ska flyttas upp i trappan så snart de har uppnått viss kompetens och förhoppningsvis samtidigt få högre lön. Då blir det en rättvisefråga att Kuven omfattar alla poliser. Nu föreslår arbetsgivaren att vissa funktioner ska gå före, och det är till stor del samma funktioner som fick del av förra årets polislönesatsning om 360 miljoner. Att gynna just dessa är i linje med arbetsgivarens ambition att göra yttre tjänst mer attraktivt, men lämnar en stor del av Polisförbundets medlemmar utanför. Niklas Simson tycker att det är ett kortsiktigt tänk.
– Vilka funktioner som är kompetensförsörjningskritiska kommer att variera över tid och vår utgångspunkt är att det ska vara så attraktiva villkor i alla funktioner att det inte behöver uppstå någon brist. Vi behöver uppvärdera hela polisyrket.
Av förhandlingsprotokollet framgår att Polismyndigheten avvisade yrkandet om att Kuvsystemet ska omfatta alla poliser från start: ”Om vi skulle invänta införandet till dess det har hunnit tas fram för systematiken erforderliga krav- och kompetensprofiler för samtliga funktioner skulle sannolikt införandet av KUV ligga flera år fram i tiden”, står det i protokollet. Däremot lovar myndigheten att ta fram ”en tydlig och realistisk” tidsplan för att införliva övriga funktioner i Kuven.
Polisförbundet hade också ett särskilt yrkande om att utredarfunktionen bör delas upp i två: civila ”brottsutredare” respektive ”kriminalpoliser”. Dessutom yrkade man att ett Kuvsystem för funktionen ”kriminalpolis” ska utvecklas omgående av parterna gemensamt. Arbetsgivaren gav inga konkreta löften i den delen: ”Vilka funktioner som ska finnas och i vilken ordning och takt de ska införlivas i KUV-systematiken är frågor som kommer att besvaras i den fortsatta beredningen”.
Ett annat frågetecken är hur eventuella löneförhöjningar inom ramen för Kuven ska finansieras. Polisförbundet vill att myndigheten ska be politikerna om särskilda pengar för framtida Kuvpåslag, snarare än att myndigheten tar från den vanliga lönerevisionen eller från de 360 miljoner som finns i budgeten även i år. Men Polismyndigheten gav inga löften där heller, utan svarade helt kort: ”Arbetsgivaren lämnar varje år in ett budgetunderlag till regeringen i vilket den beskriver sina ekonomiska behov, inbegripet kostnader för anställda”.
I det föreslagna Kuvsystemet ingår en ny tjänstegrad som ska komma efter den nuvarande graden ”streck-PA”, nämligen PA med två streck, som poliser ska få när de når en viss medarbetarnivå. Polisförbundet är emot förslaget eftersom man vill ha en totalöversyn av tjänstegradssystemet snarare än enstaka korrigeringar. Arbetsgivaren stod dock fast vid idén under förhandlingen. Man vill redan nu signalera att tjänstegradssystemet kommer att utvecklas och anpassas till införandet av Kuv.
En annan stötesten är de kvalificeringstider som är angivna för de olika nivåerna, det vill säga kraven om att en polis måste har arbetat en viss tid på en nivå i funktionen för att få gå vidare till nästa. Polisförbundet ser en risk att bland annat kvinnor kan tappa fart i karriären när de får barn och måste lämna yttre tjänst under graviditeten. I den delen svarade arbetsgivaren att Kuven bygger på att medarbetaren utvecklas genom att arbeta i funktionen. ”Skulle arbete i andra funktioner eller t.o.m. ledighet värderas på samma sätt så faller i princip hela tanken”. Arbetsgivaren tänker följa upp att detta inte leder till diskriminering av till exempel föräldralediga.
Efter förhandlingen, som slutade i oenighet, har rikspolischefen tagit ett inriktningsbeslut om Kuvsystemet. Beslutet är dock inte expedierat och därför inte en allmän handling. Polistidningen har därför inte kunnat ta del av detta.
