Att lösa uppkomna situationer, hur oväntade de än är, är bitvis det vårt jobb går ut på. Men för att bli bra på att lösa det oväntade behövs de rätta förutsättningarna – och för att förutsättningarna ska bli rätt krävs framförhållning.
Det krävs exempelvis framförhållning för att i tid fatta beslut om hur många poliser vi behöver utbilda för att vi ska ha rätt antal poliser. Det krävs också framförhållning för att planera för hur grund-, fort- och vidareutbildning ska anpassas när brottsligheten förändras och kunskapskraven på poliser ökar.
Tyvärr har vi länge levt i en värld där framförhållning saknats. Det har lett till både allvarlig polisbrist och till allvarlig utbildningsbrist – exempelvis Polkon-utbildningar som inte blivit av och utredare som inte fått en studietimme sedan de lämnade skolbänken.
I sin mest extrema form innebär bristande fort- och vidareutbildning ökade risker för liv och hälsa – precis som polisbristen gör. Men utebliven fort- och vidareutbildning handlar lika ofta om att inte tillvarata den allra viktigaste resursen – de anställda. Verksamheter som skulle kunna utvecklas, fungera effektivare och med bättre kvalitet, lunkar på i samma spår som de alltid gjort.
När en samhällsbärande yrkesgrupp inte jobbar under bästa tänkbara förutsättningar påverkar det också på samhällsnivå. Polisers förmåga att hjälpa, skydda och ställa till rätta blir inte så bra som den borde vara, inte så säker, effektiv och kvalitativ som den skulle kunna vara.
Men det finns lösningar på problemen. Det ena är att fortsätta att satsa på polisyrkets attraktivitet, inte bara för att se till att vi når 26.200 poliser till årsskiftet 2024/2025 utan så att polisyrket även efter det ses som ett framtidsyrke. Våra politiker måste göra mer för att ta oss ur polisbristen och se till att vi inte hamnar i en ny sådan om några år. Ett första viktigt steg är att fortsätta lönesatsningen och se till att polislönerna blir konkurrenskraftiga.
Det andra man behöver göra är att öka tillgången till fort- och vidareutbildning. 85 procent av våra medlemmar svarade i en Novus-undersökning att tillgången behöver öka om vi fortfarande ska vara en polis i världsklass 2030 och jag håller med till 100 procent. Ett sätt att komma förbi Polismyndighetens utbildningsskuldberg är att ge mer resurser till de utbildningsorter som utbildar poliser så att de kan öka utbildningsutbudet. På så vis skulle man som polis i framtiden slippa höra att det bara finns fyra platser på en FU-ledarutbildning som 25 personer sökt.
Tillgången till fort- och vidareutbildningen skulle också öka om grundutbildningen förlängdes med en termin. Då skulle poliser nämligen hamna på en examensnivå som öppnar dörrarna på ett helt annat sätt, inte bara till resten av det svenska utbildningssystemet på högskole- och universitetsnivå, utan också till relevanta utbildningar i andra länder.
Allt som behövs är politiker med framförhållning. Politiker som vågar fatta beslut för framtiden och som ser de framtida samhällsvinsterna i stället för att till varje pris undvika kostnader här och nu.