I förra veckan växlade Polismyndigheten och Polisförbundet yrkanden i avtalsrörelsen, vilket Polistidningen har skrivit om tidigare. I nuläget vill ingen av parterna kommentera den andras yrkanden, men Polistidningen bad om en intervju med myndighetens förhandlingschef Mathias Berg för att höra om arbetsgivarens ingång i förhandlingarna.
Mathias Berg, förhandlingschef Polismyndigheten.
Foto: Lars Hedelin.
Det framgår av era yrkanden att ni vill förändra systematiken bakom ob-tilläggen. Vad betyder det?
– Vi vill gå ifrån systemet med ob-tillägg som ett fast krontal till att beräkna tillägget som en andel av lönen. I stället för att du får 30 kronor i timman en viss tid på dygnet så får du en viss andel av din individuella lön som ob-tillägg. Samtidigt vill vi inte att någon ska förlora på det här. Det är därför det blir dyrt, och det är därför vi behöver göra det nu när vi har extra pengar i systemet i form av de 360 miljonerna.
Vad är det för upplägg som ingen förlorar på?
– Man kan ha ett ob som uttrycks som till exempel en tusendel av lönen. Då blir det 30 kronor i timman om du tjänar 30.000 i månaden, eller 40 om du tjänar 40.000. Då kan vi samtidigt säga att 30 kronor är lägstanivån, det vill säga att du får det även om du tjänar mindre än 30.000 kronor.
Vad är syftet?
– Vi behöver ge mer incitament att jobba obekväma arbetstider för att få en mer verksamhetsanpassad arbetstidsförläggning. Det behövs till exempel extra morötter för utredare att jobba veckoslut. En anledning är att vi har fått nya bestämmelser om häktningstider som gör att vi måste jobba mer effektivt i utredningsärenden.
”Detta gäller för poliser såväl som för civilanställda”, står det i ert yrkande om ob-tillägget. Ska ni ta av de extra budgetmedlen för att höja civilanställdas ob? Är inte det pengar som är öronmärkta för satsningar på polislöner?
– När det gäller arbetstidsberoende ersättningar har vi svårt att se att det ska vara olika för olika yrkeskategorier. Så om vi ska göra de justeringar av ob som vi vill åstadkomma så måste det även gälla civilanställda, och det är från de 360 miljonerna dessa pengar måste tas. Men det förutsätter att vi kommer överens med Polisförbundet om det. Vill förbundet inte träffa ett avtal med de förutsättningarna så blir det inget.
Men är det förenligt med vad riksdagen har sagt att dessa pengar ska användas till?
– I grunden ska pengarna mycket riktigt gå till att höja polislöner i syfte att attrahera och behålla fler poliser, så i det här fallet måste två principer vägas mot varandra. Politiken brukar dock inte ha något emot lösningar som arbetsmarknadens parter gemensamt kommer fram till.
Förutom att höja ob:et vill ni använda de 360 miljonerna till den nya Kuvsystematiken för poliser som jobbar lokalt i yttre tjänst och för att höja ingångslöner för poliser i Stockholm. Blir det inte samma grupper som fick del av miljonerna förra året?
– Det skulle jag inte säga, även om det finns vissa överlappningar. En satsning på ob skulle få en bredare träffbild än den som gjordes förra året. Den träffar all skiftverksamhet, inte bara yttre tjänst, även till exempel krimavdelningar, RLC och PKC.
Men höjda löner inom ramen för Kuven går ju till de tre funktioner som omfattas av systematiken inledningsvis, det vill säga ingripandepolis, områdespolis och polis lokalpolisområde. Blir det inte en upprepning av förra årets tilldelning?
– När det gäller Kuv så handlar det inte om en generell satsning på poliser i dessa funktioner, utan specifikt på de äldre poliserna. En första analys som vi har gjort tyder på att det skiljer för lite i lön mellan äldre och yngre i yttre tjänst. Det kan behöva korrigeras för att det ska finnas incitament för att stanna kvar och utvecklas i de här funktionerna.
Hur mycket behöver ingångslönerna i Stockholm höjas enligt er?
– Tittar man generellt på personer som är 25–34 år i Stockholm, en grupp som är högintressant för Polismyndigheten att rekrytera från, ser man att de tjänar i snitt 5.000 kronor mer i månaden än ingångslönen för en polis. De gör att de får svårt att växla till en poliskarriär av rent privatekonomiska skäl. Sedan är det svårt att säga om det är exakt 5.000 kronor mer på öret som behövs för att attrahera dem.
Hur ska de 360 miljonerna fördelas mellan de här olika satsningarna, enligt er?
– Vi räknar fortfarande för fullt, och vill även vara öppna för inspel från fackligt håll, men ungefär en fjärdedel på Kuv, en fjärdedel på ob och en fjärdedel på ingångslöner i Stockholm. Det är mellan tummen och pekfingret, och diskussionen är därmed fortfarande öppen om hur vi vill använda den sista fjärdedelen. Innan något sådant beslut fattas vill vi som sagt självfallet låta facken komma till tals i frågan.
Inom Polisförbundet finns en farhåga att ni inte kommer att utvidga den nya Kuvsystematiken till fler funktioner än de tre som är aktuella nu. Vad säger du om det?
– Så vitt jag känner till har det varit grundtanken hela tiden att Kuv ska omfatta alla. Sedan kan det ju finnas någon enstaka funktion i någon hörna där det inte skulle vara ändamålsenligt, och systematiken kanske inte kan vara exakt den samma överallt. Rikspolischefen har nu delegerat till HR att ta fram en tidsplan för i vilken takt och ordning Kuv ska utvidgas.
Hur ska de anställdas löner vara kopplade till de olika medarbetarnivåerna i Kuven? Ska det finnas en minimilön för varje nivå? Eller ett schablonpåslag när man byter från en nivå till en annan?
– Nej, vi arbetar inte med löner på det sättet. Vi tänker oss ungefär samma principer som när en polis byter funktion. Om en ingripandepolis blir hundförare så tittar man på lönestrukturen för hundförare och passar in medarbetaren i den. Och det handlar alltid om en individuell lönesättning, inte några schablonpåslag.
