I mitten av juli tog justitie- och migrationsminister Morgan Johansson emot utredningen om stärkt rätt till skadestånd för brottsoffer. Den har bland annat sett över hur man kan stärka rätten till kränkningsersättning för poliser och andra yrkesgrupper med särskild beredskap att utsättas för angrepp i tjänsten.
Den särskilda utredaren Mikael Forsgren, till vardags chefsrådman vid Umeå tingsrätt, sa under den digitala pressträffen att det i domar om polisers rätt till kränkningsersättning förekommer ett olyckligt språkbruk.
– Domstolarna skriver ganska standardmässigt bort polisernas skadeståndsanspråk med uttryck som att de bör tåla angreppet. Vår uppfattning är glasklar: poliser ska inte behöva tåla någonting i form av hot och våld, och poliser ska inte särbehandlas skadeståndsrättsligt utan det ska ske en prövning i varje fall om det skett en allvarlig kränkning. Den som blir allvarligt kränkt av brott har rätt till ersättning vare sig man är polis eller inte. I det ligger också att om man inte har blivit allvarligt kränkt så har man inte rätt till ersättning.
Här skiljer vissa yrken ut sig, menar han. En polis blir inte allvarligt kränkt av samma saker som andra.
– En polis som gör ett ingripande mot en sovande person på en offentlig toalett blir knappast allvarligt kränkt av att den nyväckta, kanske drogpåverkade, personen skriker att han eller hon ska slå ihjäl polisen, medan en annan person kanske skulle bli det, säger han och uttrycker det som att vissa angrepp studsar mot uniformen och andra går igenom.
Utredningen föreslår en särskild lagregel som ska strama upp bedömningen av vad som är en allvarlig kränkning och i vilka fall som bedömningen blir aktuell.
– Det syftar till att förändra domstolarnas bedömning av vad som är en allvarlig kränkning i de här fallen och att ge ersättning i fler fall.
Enligt den nya lagregeln ska två faktorer särskilt tas hänsyn till när man bedömer om det är fråga om en allvarlig kränkning. Den första handlar om angreppet riktar sig mot den privata sfären, till exempel hot mot närstående eller rasistiska och sexistiska angrepp. Den andra faktorn är om det varit ett fysiskt angrepp.
– Det finns praxis med rätt kraftigt våld som har avfärdats i domstolarna med att det ingår i yrket, och vi tycker att den bedömningen av allvarlig kränkning är fel. Skyddet generellt för den personliga integriteten har skärpts och det bör rimligen gälla även för de här yrkesgrupperna.
Representanter från Polisförbundet har varit involverade i utredningen och är nöjda med resultatet.
– Domstolarna har haft en alltför hård syn på vad en polis ska tåla, så vi ser väldigt positivt på utredningens förslag. Förbundet har länge jobbat för en lagändring i de aktuella frågorna. Den viktigaste förändringen är att poliser kommer ha samma möjlighet till kränkningsersättning som alla andra, säger förbundsjurist Jonas Wiberg.
Ersättning till Brottsoffer
Länk till betänkandet Ersättning till brottsoffer här.
En annan del som utredningen sett över är nivån på kränkningsersättningen. Man konstaterar att den i stort sett inte ändrats på 20 år och föreslår runt en fördubbling av ersättningsnivåerna, generellt för alla brott. Och fler omständigheter ska beaktas vid bestämmandet av ersättningens storlek, exempelvis om det rör sig om hot från gängmiljö.
För att finansiera förslagen föreslår utredaren bland annat ökade utmätningsmöjligheter mot kriminella med skulder.
Nu ska lagförslaget ut på remiss. Lagändringarna föreslås träda i kraft 1 juli 2022.
