Annons

Annons

Stor polisbrist – trots satsningar

Lena Nitz.
Lena Nitz

Ordförande Polisförbundet

Vi befinner oss åter i en avtalsrörelse, en avtalsrörelse som inte bara handlar om här och nu och nästa år. Den handlar också om att kämpa för de framtida förutsättningarna att kunna lönesätta poliser på nivåer som både håller kvar och lockar fler till yrket – och om att få våra politiker att avsätta de medel som krävs för att göra det möjligt. Resurser behövs inte bara för de kortsiktiga behoven utan också för att bygga upp ett system som är hållbart på sikt.

Med jämna mellanrum dyker frågan upp om det satsats på Polisen eller inte. För den som sitter med siffrorna framför sig är svaret ja. Pengar har skjutits till för att de polisanställda ska bli fler, för särskilda satsningar på polislöner och för att öka antalet polisstudenter.

Trots det förstår jag de kollegor som bestämt hävdar att det inte satsas på Polisen. Kollegor som i sin arbetsvardag går på knäna, som jobbar ohälsosamt mycket övertid och som känner att de inte kan göra ett så bra jobb som de önskar för att resurserna inte räcker till. Poliser som tappat kollegor och som inte alls märker av några satsningar på tillväxt utan tvärtom blivit färre som ska göra jobbet. Poliser som får höra att arbetsgivaren måste hålla hårdare i pengarna för att få dem att räcka till årets slut.

För att ta oss ur situationen behöver politikerna satsa på Polisen igen och igen och igen. Det finns ingen quick fix för att lösa problemen.

Att det kan vara så här, samtidigt som det satsas på Polisen, beror förstås på att polisbristen är mycket långt ifrån löst. I runda slängar har 1.000 poliser tillkommit medan det fattas hela 5.000 poliser för att nå målet om 26.200 poliser till årsskiftet 2024/2025. Bristen märks inte bara av poliser utan märks också i samhället.

För att ta oss ur situationen behöver politikerna satsa på Polisen igen och igen och igen. Det finns ingen quick fix för att lösa problemen. Poliser har en unik kompetens i form av kunskaper och färdigheter som kräver sina 2,5 års utbildning – minst. Rådande brist på poliser beror inte på att dagens politiker är blinda för polisbristen utan på att det tog för lång tid innan de såg den och erkände den.

Bristen på framförhållning, analys och snabbare beslut utifrån en förändrad omvärld och brottslighet har gjort att vi befinner oss där vi gör i dag, i ett samhälle där gängkriminalitet och skjutningar gör att Sverige negativt särskiljer sig från andra europeiska länder. Det är inte bara i arbetet mot den grövsta brottsligheten som antalet poliser behöver bli fler, men det är mot de grövsta brotten som blickarna dras och det är i den kontexten diskussionerna om behovet av fler poliser och högre löner oftast hamnar.

Med den stora polisbrist som råder har det blivit viktigare än någonsin att poliser får betalt för de många kompetenser vi har, det ansvar vi tar och de risker vi utsätts för. Med högre löner kan kompetens hållas kvar inom kåren och fler slutar att välja bort polisutbildningen för att andra yrkesval betalar betydligt bättre. Därför är polislöner en fråga för hela vårt samhälle, för alla som bor här, för allas vår trygghet och säkerhet.

Ämnen i artikeln

Detta är en ledare. Åsikterna är skribentens egna.

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post

Är du intresserad av ett nyhetsbrev från Polistidningen?

The quick, brown fox jumps over a lazy dog. DJs flock by when MTV ax quiz prog. Junk MTV quiz graced by fox whelps. Bawds jog, flick quartz, vex nymphs. Waltz, bad nymph.

Andra läser