”Min fru säger att jag älskar jobbet mer än jag älskar dom, att jag aldrig är ledig.” Citatet kommer från en av de djupintervjuer som forskarna har gjort med poliser i yttre tjänst i särskilt utsatta områden. Det kan illustrera det som kommer fram i enkätundersökningarna i studien. Forskarna hittade nämligen ett signifikant samband mellan den stress som poliser i yttre tjänst upplever i arbetet och hur nöjda de är med sin parrelation. Poliser som upplever hög stress är mindre nöjda med relationen till partnern. Forskarna kan dock inte säga vad som påverkar vad – om det är stressen i arbetet som stör familjelivet eller om poliser med problem på hemmafronten blir mer stresskänsliga på jobbet.
När forskarna diskuterade jobbets inverkan på privatlivet med poliser i olika fokusgrupper tyckte poliserna först inte att det fanns någon större inverkan. Men senare i diskussionerna kom det ändå fram exempel. Som Polistidningen har skrivit om tidigare så handlar det bland annat om att kolla i backspegeln så att ingen följer efter på vägen hem från jobbet, eller att undvika att ta med familjen till platser där man riskerar att stöta på personer som man träffar i tjänsten.
Intervjuerna visade också på att en hög anspänning i jobbet leder till trötthet och svårigheter med återhämtning. ”Det lågintensiva nötandet” gör att man blir ”mentalt slut”.
Om studien
Forskare vid Umeå universitet har gjort en vetenskaplig uppföljning av polisregion Stockholms Initiativ Mareld. Initiativet är en satsning för att stärka arbetet i regionens sex särskilt utsatta områden. Forskarna har bland annat genomfört tre större enkäter och intervjuat ett 70-tal anställda inom Polisen för att undersöka deras hälsa och arbetsmiljö. Studien mynnade ut i rapporten Initiativ Mareld – En studie av polisanställdas hälsa, arbetsmiljö och trygghetsskapande arbete i särskilt utsatta områden i polisregion Stockholm.
Rapporten från studien kan läsas här.
Forskarna undersökte också hur de anställda, både poliser och civila, upplever att Polismyndigheten följer Arbetsmiljöverkets föreskrifter. På tre områden är arbetsgivaren bra på att följa regelverket, enligt de anställda: Allvarliga tillbud utreds i syfte att förebygga liknande händelser i framtiden. Företagshälsovården anlitas när den interna kompetensen inte räcker till. Och arbetsgivaren markerar tydligt mot olika former av kränkande särbehandling.
Men det fanns också två områden där nästan varannan anställd anser att arbetsgivaren brister. Det gäller föreskriften om att resurserna ska anpassas till kraven i arbetet, och föreskriften om att arbetsgivaren ska verka för att arbetstidens förläggning inte leder till ohälsa.
Varför ser de anställda brister när det gäller just dessa? Eventuellt finns svaret i en annan studie från Umeå universitet. I den kom man fram till att dessa föreskrifter är så luddigt formulerade att det är svårt att använda dem för att sätta in sanktioner mot en arbetsgivare. Om Arbetsmiljöverket hotar en arbetsgivare med vite för att krav och resurser inte är i balans, är risken överhängande att en domstol senare upphäver beslutet för att det är oklart vad arbetsgivaren förväntas göra. Och om en föreskrift inte kan läggas till grund för rättsliga åtgärder kan man tänka sig att den får mindre uppmärksamhet från arbetsgivarens sida. Det kanske är mot den bakgrunden man ska se polisernas missnöje i enkätsvaren, resonerar forskarna. ”Resultatet kan ses som ett uttryck för de svårigheter som kan finnas med att verkställa abstrakta och allmänt hållna föreskrifter.”
Poliser älskar jobbet mer än andra
Med tanke på de påfrestningar som poliser utsätts för kunde man förvänta sig att de skulle må sämre. Det säger forskaren Malin Eriksson. Det verkar som att antagningskraven gör att gruppen är bättre rustad än den genomsnittliga medborgaren.
Studien av Polisens Initiativ Mareld har gett Malin Eriksson en ordentlig inblick i den polisiära världen. Hon har förvånats av komplexiteten i polisyrket och påfrestningarna. Det är inte bara stressen och pressen i det operativa arbetet, utan också organisatoriska problem inom myndigheten som skapar en tuff jobbvardag.
– Många gånger när jag har intervjuat poliser så har jag undrat: ”Varför är du kvar i det här jobbet?” Det klockrena svaret har nästan alltid varit: ”För att jag älskar mitt jobb.” Det har jag inte mött på samma sätt när jag har intervjuat andra professioner.
Malin Eriksson, professor i socialt arbete vid Umeå universitet.
Foto: Ellinor Gustafsson.
Märker du någon skillnad på poliser i yttre respektive inre tjänst?
– Utredare bär med sig jobbet hem i större utsträckning. Poliser i yttre tjänst verkar mer kunna släppa jobbet när de tar av sig uniformen.
I den här studien har du också intervjuat boende och olika samhällsaktörer i särskilt utsatta områden. Vad har de för förväntningar på Polisen?
– De vill ha en hög polisiär närvaro, gärna på daglig basis. De vill att poliserna ska vara ute bland folk och arbeta repressivt mot brottsligheten. Men det ska göras på rätt sätt av poliser som känner området och finns där långsiktigt.
Det verkar ge stöd för Polismyndighetens inriktning att arbeta både gränssättande och relationsskapande i dessa områden?
– Ja, det har varit tydligt att de boende inte ser någon motsättning i det. Förväntan är att polisen ska upprätthålla lag och ordning. Men det verkar som att person är viktigare än funktion. Man litar på ”sina” poliser. De som känner invånarna vid namn. Poliser som kommer utifrån för att göra enstaka punktinsatser bidrar inte till ökad trygghet.
