Annons

Annons

Ekonomidirektören: Ingen miss från vår sida

Om regeringens budgetförslag klubbas igenom kommer det inte att bli någon fortsatt polislönesatsning nästa år. Det säger Polisens ekonomidirektör Fredrik Modigh. Men vem bär ansvaret för det? Myndigheten och departementet skyller på varandra.
11 oktober 2021, 14:26

När regeringen presenterade sin budgetproposition i mitten av september var tongångarna positiva från både Polismyndigheten och Polisförbundet. Polisen skulle få det anslag man hade begärt och mer än så. Men senare kom det fram att förslaget saknade en viktig post. I ett uttalande på Polisens intranät förklarade ekonomidirektör Fredrik Modigh att det fattades medel för att fortsätta den satsning på höjda polislöner som pågått under tre år.

Lena Nitz.
Lena Nitz, ordförande Polisförbundet

Polisförbundet gick i taket. Hur hade det kunna bli så här? Polisen hade ju skrivit i sitt budgetunderlag att den behövde pengar för att ”inte bara fortsätta, utan också accelerera, arbetet med att uppvärdera polisyrket”. Det visade sig att myndigheten inte hade tagit med kostnaden för en sådan satsning i den totalsumma som man hade begärt.
– Det är obegripligt varför Polismyndigheten inte har begärt de medel de ansåg sig behöva i sitt budgetunderlag till regeringen. Jag kan inte förstå det annat än att Polismyndigheten som oberoende myndighet är ansvarig för denna oreda, dundrade Polisförbundets ordförande Lena Nitz i ett pressmeddelande.

Polismyndighetens ekonomidirektör Fredrik Modigh menar dock att bollen har legat hos regeringen.
– Vi framförde tydligt i vårt budgetunderlag behovet av att få fortsätta den satsning på polislöner som vi ju har påbörjat under 2019–2021, eftersom vi ser det som en viktig komponent för att bli framgångsrika i vårt tillväxtarbete. Vi framförde också behov av att öka och accelerera den satsningen kommande år, och vi sa att det inte finns en finansiering för det.

fredrikmodigh_Polisen_webbskuren
Fredrik Modigh, ekonomidirektör Polismyndigheten

Foto: Polismyndigheten.

Samtidigt föreslås ni ju få det anslag som ni äskade om och lite till, varför äskade ni inte om mer pengar och specifikt den summa som ni behövde för att täcka den lönesatsning som ni vill göra?
– Vi har en lönepolitik i staten som innebär att staten inte ska vara löneledande, utan staten ska förhålla sig det så kallade industrimärket, och utifrån det är det inte heller praxis eller kutym att man som myndighet ska äska specifika medel som spräcker den märkesnivån. I stället har vi tydligt framfört behovet i text, men det är en politisk fråga om vi på Polismyndigheten ska kunna öka våra löner mer än andra myndigheter och frångå principerna i den statliga lönepolitiken.

Så hur ville ni att regeringen skulle agera utifrån det ni skrev i budgetunderlaget? Skulle de ha höjt det generella ramanslaget för myndigheten?
– Jag har inga synpunkter på själva konstruktionen, men så såg det ut mellan 2019 och 2021. I reservationen från Moderaterna och Kristdemokraterna som gick igenom fanns det i förarbetena nämnt 360 miljoner per år och det bakades så småningom in i myndighetens ekonomiska anslagsram. Pengarna var inte specifikt öronmärkta men det framgår av reservationen att de här pengarna finns och är avsatta för det här ändamålet.

Polisförbundet säger att ni missade en möjlighet att höja polisernas löner genom att inte sätta en specifik siffra på kostnaden för det. Vad säger du om den kritiken?
– Jag tror att vår uppdragsgivare är väl medveten om våra framförda behov av en fortsatt lönesatsning på poliser. Så det är inte något som har gått dem förbi på något vis för att vi inte har satt en specifik summa på det. 

Hur mycket pengar bedömde ni att ni behövde för en fortsatt polislönesatsning nästa år?
– Vi har ju medvetet valt att inte sätta kronor och ören på det behovet. Det tänker jag inte göra nu heller. Däremot har vi ju skrivit att vi inte bara vill öka utan också accelerera polislönesatsningen, översatt i ekonomiska termer betyder det ju att vi vill ha de resurser vi har haft eller helst mer för polislönesatsningar.

Alltså 360 miljoner eller mer per år då?
– Mellan 2019 och 2021 har det varit 360 miljoner mer per år.

Så någonstans där, men gärna mer?
– Jag tror inte jag kan vara tydligare med att jag inte vill sätta en specifik summa. Men vi har ju skrivit att vi behöver accelerera polislönesatsning så det betyder ju att vi inte behöver mindre än de extra pengar vi har haft de här tre tidigare åren, utan helst mer.

Vad händer om den här budgetpropositionen klubbas igenom i riskdagen? Blir det ingen fortsatt polislönesatsning nästa år då?
– Nej, för att kunna fortsätta satsa extra utöver den vanliga ordinarie lönerevisionen behövs ett budgettillskott.

Polisförbundet inställning är att myndigheten måste dammsuga den budget man får för att se om det ändå går att hitta pengar för att höja polislönerna. Men enligt Fredrik Modigh är det inte aktuellt att spara in någon annanstans för att få loss pengar till höjda polislöner.
– Vi har ju den statliga lönepolitiken att förhålla oss till och i den delen får inte en myndighet på eget bevåg öka sina löner hur som helst, utan att det är sanktionerat utöver märket. Vi ser det som att det behövs ett politiskt beslut i så fall som möter de framförda behoven för att vi ska ha en möjlighet att genomföra en satsning som innebär att vi passerar märket.

Ni hade behövt ha ett uttalande i budgetpropositionen som stödjer en sådan satsning?
– Ja, vi har ju begärt extra resurser för att få fortsätta polislönesatsningen och det är klart att man i så fall hade behövt uttala sig om någonting i den delen för att så skulle kunna bli fallet. Jag uppfattar inte att det finns några sådana förslag i det förslag som ligger på bordet.

Jag har hört att ni ursprungligen hade med en siffra i ert budgetunderlag, men att ni drog tillbaka den efter önskemål från departementet. Stämmer det?
– När man tar fram ett budgetunderlag så görs det i många versioner och det är ett arbetsmaterial som knådas fram och tillbaka, och det finns förslag som tas bort under arbetets gång och så vidare, det är inget konstigt. Men som sagt har vi medvetet valt att inte äska en specifik summa av skälen jag har sagt till dig. Det är inte någon miss att det inte finns med.

Men hade ni med en siffra i en tidigare version av budgetunderlaget?
– Det kommer jag inte ihåg i alla de turer och varianter som har varit kring det. Jag har varken minne eller lust att kommentera olika arbetsmaterial och utkast som har funnits. 

Kommer du ihåg om departementet hade något önskemål vid något tillfälle om att ni inte skulle ha med en sådan siffra i budgetunderlaget?
– Nej, det vill jag inte kommentera. Jag vill inte kommentera arbetsmaterial och olika versioner. 

Polisförbundets Lena Nitz är skeptisk till påståendet att det inte är kutym eller praxis att statliga myndigheter äskar särskilda medel för lönesatsningar. 
– Om fack och arbetsgivare är överens om en sådan satsning, om man har en acceptans från resten av arbetsmarknaden och satsningen dessutom kan göras på ett långsiktigt hållbart sätt, då är det inget som hindrar att Polismyndigheten går vidare och gör sitt jobb: säkrar finansieringen. Polisen är en självständig myndighet som ska identifiera vilka behov man har och äska pengar för att klara dem. 

Hon tycker inte heller att Polisen behöver något ytterligare mandat från regeringen för att dammsuga en kommande budget på pengar till polislöner. 
– Justitieminister Morgan Johansson har sagt i en intervju tidigare i år att han är beredd att betala det parterna kommer överens om i avtalsförhandlingarna. Det är en tydlig signal att regeringen förväntar sig en uppvärdering av polisyrket. 

Slutligen menar hon att Polisen nu måste göra allt den kan för att rätta till det hon upplever som ett fel i hanteringen av budgeten. 
– Polisen kan begära mer pengar i vårbudgeten. Dessutom tycker jag att regeringen kan kliva in i den här frågan när den här situationen har uppstått och säkerställa att myndigheten får vad den behöver. 

Polistidningen har frågat justitiedepartementet varför regeringen inte sköt till medel på eget initiativ om man vill ha en fortsatt satsning på polislöner. Inrikesminister Mikael Dambergs pressekreterare Per Strängberg svarar så här i ett sms: ”Polismyndigheten har fått vad de har äskat och mer därtill; anslaget ökar 2022 med totalt över 2 miljarder kr. Det är upp till parterna att komma överens om lönesättningen”.

Med tanke på det parlamentariska läget är det osäkert om regeringens budgetproposition kommer att gå igenom i riksdagen. Och till skillnad från regeringen har Moderaterna, Kristdemokraterna, Liberalerna och Sverigedemokraterna föreslagit riktade pengar till polislönesatsningar i sina budgetmotioner.

Ämnen i artikeln

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post

Är du intresserad av ett nyhetsbrev från Polistidningen?

The quick, brown fox jumps over a lazy dog. DJs flock by when MTV ax quiz prog. Junk MTV quiz graced by fox whelps. Bawds jog, flick quartz, vex nymphs. Waltz, bad nymph.

Andra läser
Mest läst