Annons

Annons

Lika lön för lika arbete?

Polislönerna skiljer sig beroende på var du jobbar. Orimligt eller ­oundvikligt? En känslig fråga, ska det visa sig.
Polislönerna skiljer sig beroende på var du jobbar. Orimligt eller ­oundvikligt? En känslig fråga, ska det visa sig.

Snittlönen för en ingripandepolis i region Öst är tusenlappar lägre än för kollegan i Stockholm.

– Vi ligger lågt tydligen. Det var ju inte den bilden jag hade, säger Lars Håkan Skoog.

Han är förhandlingsansvarig på Polisförbundet i region Öst och har gått igenom statistiken som Polistidningen fått från hr-avdelningen nationellt. Där kan man bland annat se att ingripandepoliser i Öst har lägre medellöner än kollegorna i andra regioner. Framför allt är glappet stort i förhållande till Stockholm. Siffrorna är nya för Lars Håkan Skoog.

Lars Håkan Skoog
Lars Håkan Skoog, förhandlingsansvarig Polisförbundet region Öst

– Jag har skickat vidare filen till min motpart på arbetsgivarsidan här i regionen. Det spontana svaret därifrån var att det här inte ser så bra ut. 

Att region Öst har ett lågt löneläge bland ingripandepoliser tror han är ett arv från tiden före omorganisationen 2015. Poliserna i Jönköpings län tjänade dåligt och hans uppdrag som förhandlingsansvarig har varit att jämna ut skillnaderna inom regionen. Poliserna i Östergötland och Sörmland har fått stå tillbaka när Jönköpingskollegorna har fått extra påslag för att komma i kapp. Det har påverkat snittet för hela kollektivet negativt, enligt honom.

Jämför ni bara inom regionen när ni förhandlar med arbetsgivaren, aldrig nationellt?
– Jo, det gör vi väl också, men arbetsgivaren är inte så inbjudande till det, för man har bara den budget som gäller för regionen, och vi får samma löneunderlagssumma per medlem som alla andra regioner.

När arbetsgivaren skriver att det är så mycket dyrare att bo i Stockholm så att vi måste höja lönerna där, då reser jag ragg.

Det skulle kunna vara så, påpekar han, att Öst ligger bättre till när det gäller andra funktioner än dem som Polistidningen har begärt statistik för. I princip tycker han att det ska vara samma lön för samma funktion oavsett landsända. Men i dagsläget vill han inte jämföra lönerna i Öst med storstadsregioner som Stockholm och Väst.

– Vi brukar jämföra oss med Mitt, Bergslagen och Nord som liknar oss i storlek. Och gör man det så handlar det bara om hundralappar i skillnad.

Men varför inte jämföra med storstadsregionerna?
– Jag gapar inte efter hela kakan direkt. Stockholm har en annan styrka i sin fackliga verksamhet. Det står 4 700 medlemmar bakom Andreas Strand (förhandlingsansvarig i Stockholm, reds anm), jämfört med mina 1 600. Det är klart att det ger ett större tryck. Sedan har jag inget emot att storstäderna är lönedrivande för det kan jag använda som ett argument i mina förhandlingar.

Han gillar däremot inte arbetsgivarens idé om att lägga årets extra budgetmedel om 360 miljoner på ingångslöner i Stockholm.

– När arbetsgivaren skriver att det är så mycket dyrare att bo i Stockholm så att vi måste höja lönerna där, då reser jag ragg. Alla poliser i region Stockholm bor inte i innerstaden.

Andreas Strand, förhandlingsansvarig på Polisförbundet i Stockholm, tycker inte att det borde vara en nyhet för någon att lönerna ligger högre i Stockholm. Det gäller inte bara för poliser utan för statsanställda i allmänhet. För Polisens del tillkommer problemen med att rekrytera i huvudstaden, vilket skapar ett behov av att höja ingångslönerna där.

– Om man tror att man kan rekrytera poliser efter utbildning på 26 500 kr så har man fel. Det är inte good enough.

Andreas Strand poängterar att Stockholm är den enda region som fortfarande inte har lika många poliser som före omorganisationen.

– Alla andra regioner ligger däremot plus i förhållande till 2015.

Det är en bumerang som kan slå tillbaka på olika sätt beroende på vilken kategori man lyfter fram.

I Stockholm har fack och arbetsgivare medvetet lagt en del av de senaste årens KUV-pengar på poliser som är yngre i tjänst, bland annat har man satt en lägstalön på 29 000 i månaden.

– I andra regioner har man satsat på andra kategorier. Det kan säkert skapa en frustration hos våra medlemmar om de ser att andra regioner har satsat på hundförare eller spanare på ett sätt som vi inte har haft möjlighet att göra. Så det är en bumerang som kan slå tillbaka på olika sätt beroende på vilken kategori man lyfter fram.

Enligt Andreas Strand har satsningen på höjda ingångslöner i Stockholm pressat upp lönesnittet i ingripandeverksamheten, eftersom en stor del av de nyanställda poliserna finns där.

Men region Stockholm ligger i topp även om man tittar på utredarna, både de som är äldre och yngre i tjänst. Hur kommer det sig?
– De stora skillnaderna finns i de äldre omgångarna och det kan ha historiska skäl från tiden innan omorganisationen. Tittar man däremot på utredare som är yngre i tjänst är skillnaderna marginella mellan olika regioner, några hundringar hit eller dit.

Tycker du att det bör finnas regionala löneskillnader inom Polisen? Eller borde skillnaderna jämnas ut på sikt?
– Oavsett hur man ställer sig till frågeställningen så visar verkligheten på att de regionala förutsättningarna ser olika ut. Just rekryteringen av poliser visar på behovet av regional anpassning av löneläget. I detta fall i region Stockholm. Det är inte konstigare än att vissa IGV-poliser i Norrlands inland fick ett eget beredskapstillägg som är betydligt högre än för övriga poliser just för att klara av sin bemanning där.

Text: Per Hagström


Medellön för ingripandepolis/polis lokalpolisområde

Välj intervall för aspirantår.

Bergslagen: 38 865

Mitt: Uppgift saknas*

Nord: 39 347

Stockholm: 47 568

Syd: 40 167

Väst: 41 362

Öst: 38 339

Alla regioner: 41 005

Bergslagen: 39 616

Mitt: 37 978

Nord: Uppgift saknas*

Stockholm: 42 883

Syd: 39 870

Väst: 41 257

Öst: Uppgift saknas*

Alla regioner: 41 183

Bergslagen: 38 489

Mitt: 34 316

Nord: 37 583

Stockholm: 38 296

Syd: 37 706

Väst: 40 565

Öst: 36 300

Alla regioner: 38 204

Bergslagen: 34 127

Mitt: 32 818

Nord: 33 861

Stockholm: 34 843

Syd: 33 520

Väst: 35 175

Öst: 32 790

Alla regioner: 34 199

Bergslagen: 29 539

Mitt: 29 091

Nord: 29 038

Stockholm: 31 964

Syd: 29 673

Väst: 30 074

Öst: 28 649

Alla regioner: 30 124

Bergslagen: 32 307

Mitt: 30 326

Nord: 31 559

Stockholm: 33 439

Syd: 31 400

Väst: 32 401

Öst: 29 835

Alla regioner: 31 986

* Uppgift om medellön saknas för detta aspirantårsintervall eftersom det är för få individer i den aktuella gruppen.


Medellön för utredare

Välj intervall för aspirantår.

Bergslagen: 39 549

Mitt: 40 123

Nord: 38 967

Stockholm: 45 046

Syd: 40 237

Väst: 40 254

Öst: 39 768

Alla regioner: 41 069

Bergslagen: 39 251

Mitt: 39 495

Nord: 38 988

Stockholm: 43 336

Syd: 39 964

Väst: 39 977

Öst: 39 839

Alla regioner: 40 795

Bergslagen: 37 778

Mitt: 36 468

Nord: 36 945

Stockholm: 40 073

Syd: 38 112

Väst: 38 339

Öst: 37 727

Alla regioner: 38 165

Bergslagen: 34 142

Mitt: 33 294

Nord: 34 386

Stockholm: 35 526

Syd: 33 792

Väst: 35 317

Öst: 34 040

Alla regioner: 34 551

Bergslagen: 29 635

Mitt: 29 601

Nord: 29 565

Stockholm: 30 702

Syd: 28 783

Väst: 29 160

Öst: 29 650

Alla regioner: 29 690

Bergslagen: 35 568

Mitt: 35 784

Nord: 35 557

Stockholm: 37 807

Syd: 35 196

Väst: 36 446

Öst: 35 748

Alla regioner: 36 252


om statistiken

Polistidningen har begärt ut ­medellöner för tre polisiära funktioner vid regionerna (ej nationella avdelningar): utredare, ingripandepolis och polis lokalpolisområde. På inrådan av hr-avdelningens analytiker har de två senare funktionerna slagits ihop, eftersom de delvis används synonymt.

Polistidningen har bett hr-avdelningen bryta ner statistiken på olika tidsspann räknat från aspirantår (det år polisen började sin aspirantutbildning), så att man kan jämföra grupper av poliser med ungefär lika många år i tjänst. 

All statistik som redovisas i artikeln gäller lönen per 31 maj 2021.

Möjliga felkällor som Polistidningen har blivit uppmärksammad på:

  • Att det finns tjänstlediga i statistiken som ligger kvar på den lön som de hade när de gick på ledighet.
  • Aspirantårsintervallerna har gjorts stora för att få ett tillräckligt stort statistiskt underlag. Samtidigt kan det vara så att merparten av poliserna i en region ligger i den lägre delen av spannet medan kollegorna i en annan ligger i den övre delen, vilket kan påverka lönesnittet.
  • Att funktionen utredare är en spretig grupp där det kan finnas regionala skillnader i sammansättningen som påverkar lönesnitt.

”Sen dog diskussionen”

Kay Bauer, utredare på grova brott i Malmö, vill ha en levande diskussion om de regionala löneskillnaderna. Men han anser att de tystas ner av både fack och arbetsgivare.

– Jag har under många år diskuterat löneskillnader och hur mycket mer Stockholmspoliser tjänar än poliser i övriga landet.

Kay Bauer representerar själv Polisförbundet som skyddsombud och personalombud.

Kay Bauer
Kay Bauer

Enligt honom diskuterades de regionala löneskillnaderna i samband med omorganisationen i olika fackliga sammanhang. Han menar att han själv och många med honom stod för linjen att man i en myndighet borde tjäna lika mycket för samma arbete.

– Sen dog den diskussionen. Men jag ville ju veta hur det förhöll sig med skillnaderna.

Kay Bauer berättar att han begärde ut lönestatistik från Polismyndigheten för decemberlönen 2019 och då fick vad han frågade efter. Men sedan, när han försökte att i efterhand begära ut lönerna för maj 2020, stötte han på patrull. Han fick svaret att det var besvärligt och ombads kontakta Polisförbundet för att få siffrorna. Under resans gång blev han av Polismyndigheten också hänvisad till sekretess­lagstiftning och ”rikets säkerhet”.

Slutligen landade det i att arbetsgivaren nekade till att lämna ut uppgifterna med hänvisning till förhandlingssekretess.

– Jag förstod också att man även från Polisförbundets sida inte ville släppa ifrån sig siffrorna. Jag fick till mig att de behövde förklaras för att kunna förstås. Bland annat att skillnaderna beror på mycket spetskompetens i Stockholm som inte finns på andra ställen.

– Men jag tror ju inte att de varken har mer att göra eller är mer kompetenta i Stockholm än vad vi är i Malmö.

För mig är det uppenbart att det här med regionala löneskillnader vill man inte prata om.

Kay Bauer berättar att representanter för facket och arbetsgivaren i ett möte tillsammans har bett honom sluta begära ut siffrorna.

Till slut överklagade Kay Bauer Polismyndighetens beslut till kammarrätten som gav honom rätt i att uppgifterna skulle lämnas ut.

– Men för mig är det uppenbart att det här med regionala löneskillnader vill man inte prata om, säger Kay Bauer.

Sophia Willander är ordförande för Polisförbundet i region Syd, och sitter också i förbundsstyrelsen. Hon håller med om att det finns de som inte vill diskutera de regionala löneskillnaderna. Hon säger också att som det är nu är det till stor del arbetsgivaren som äger frågan.

Sophia Willander
Sophia Willander, ordförande Polisförbundet region Syd

Foto: Andreas Hylthén

– Och det är det nog lätt att bli bekväm i. Men det ska vi såklart inte.

Syd-ordföranden säger att hon är ödmjuk inför olika perspektiv i frågan och kan förstå kritik mot att man frångår principen om lön efter förtjänst och prestation. Men säger sedan att frågan är komplex.

Stockholm kan alltid luta sig mot att det är svårt att rekrytera.

– Man kan inte bortse ifrån att det kostar mer att bo i Stockholm och det är svårt att få poliser att vilja jobba där. Stockholm kan alltid luta sig mot att det är svårt att rekrytera.

Sophia Willander tror att regionala löneskillnader är någonting som alltid kommer att finnas. Och att hur förbundet än hanterar frågan i lönerörelsen kommer några vara missnöjda. Men att lägga locket på tror hon inte är en lösning.

– Jag tycker att det här är en för stor och viktig fråga för att vi inte ska ta i den.

Text: Emma Eneström

Vi ställde en fråga på Twitter …

Läs fler tweets i botten av artikeln.

Förhandlingschefen: Lönerna måste få variera

Ska det inte vara lika lön för lika arbete hos en och samma arbetsgivare? Nej, inte alltid. Tillgång och efterfrågan på den lokala arbetsmarknaden måste också kunna påverka, enligt Polisförbundet.

Polisförbundet har ett lönepolitiskt program som antogs av kongressen 2020. Läser man det är det lätt att tro att polisers löner bara ska bestämmas av sådant som arbetsuppgifternas svårighetsgrad, graden av ansvar samt arbetstagarens skicklighet och resultat. Men Niklas Simson, förbundets förhandlingschef fram till sista september, pekar på en skrivning som han menar öppnar för att låta lönen påverkas även av geografiska faktorer:

”För att locka nya till yrket måste man ha konkurrenskraftiga ingångslöner som är följsamma i förhållande till övrig löneutveckling över tid. Detta är nödvändigt för att nå målet att öka antalet poliser.”

Niklas Simson
Niklas Simson, förhandlingschef Polisförbundet

Formuleringen ”övrig löneutveckling över tid” syftar, enligt honom, på att man behöver ta hänsyn till vilka löner andra arbetsgivare erbjuder på den lokala arbetsmarknaden. Konkurrens om arbetskraften är olika hård på olika orter, vilket betyder att lönerna kan behöva variera geografiskt, enligt Niklas Simson.

– Det kan finnas kompetensförsörjningsproblem i storstadsregioner, men också i glesbygd, och vi vill gärna att arbetsgivaren använder löneinstrumentet för att få tillräckligt med folk på varje plats.

Men hur tydligt är Polisförbundet med att det finns geografiska löneskillnader? I dagsläget är det inte en statistik som man redovisar för medlemmarna.

Vi vet att skillnader i lönestrukturer riskerar att leda till spänningar i olika delar av förbundet, så därför håller vi ju de diskussionerna i första hand inom våra nätverk och i förbundsstyrelsen.

– Vi vet att skillnader i lönestrukturer riskerar att leda till spänningar i olika delar av förbundet, så därför håller vi ju de diskussionerna i första hand inom våra nätverk och i förbundsstyrelsen, till dess att vi har en ensad uppfattning om vad vi ska tycka i de olika frågorna.

Men har inte medlemmarna rätt att veta om det finns sådana skillnader?
– Ja, det beror på vad man menar med rätt att veta. Det är inga hemliga uppgifter så till vida att de är offentliga hos arbetsgivaren, så att var och en har möjlighet att ta del av dessa. Sedan vad vi är skyldiga att gå ut och berätta i olika frågor kan man alltid diskutera, men där följer vi de beslut som förbundsstyrelsen fattar.

Polistidningen har även bett om en intervju med Polismyndighetens förhandlingschef Mathias Berg för att höra vad han tycker om regionala löneskillnader. Bör de finnas och i så fall varför? Men han avböjer och svarar i stället i ett mejl att ”lönestatistik är ett svårt ämne att prata om eftersom siffror i en tabell i en första anblick kan ge uppfattningen om att det finns mer eller mindre stora löneskillnader”.

Han hänvisar också till en partsgemensam kartläggning som gjordes i början av 2010-talet som visade att det fanns löneskillnader mellan de dåvarande länspolismyndigheterna, ”men att dessa skillnader påminde om hur det ser ut på arbetsmarknaden i övrigt, och därmed fick anses vara acceptabla”. Troligen skulle resultatet bli detsamma om en liknande kartläggning gjordes i dag, skriver han.

Enligt Mathias Berg har lönerna jämnats ut över landet sedan den tidigare kartläggningen – inte minst efter myndighetsombildningen. Polistidningen har bett Polismyndigheten om siffror som stödjer det påståendet, men har inte fått några sådana.

Text: Per Hagström


Ur Polisförbundets lönepolitiska ­program

”En arbetstagares lön ska bestämmas utifrån sakliga grunder såsom ansvar, arbetsuppgifternas svårighetsgrad och övriga krav som är förenade med arbetsuppgifterna, samt arbetstagarens skicklighet och resultat i förhållande till verksamhetsmålen.” 

”Polisförbundet anser att lönekriterierna ska vara nationellt lika för alla poliser.”

”För att locka nya till yrket måste man ha konkurrenskraftiga ingångslöner som är följsamma i förhållande till övrig löneutveckling över tid. Detta är nödvändigt för att nå målet att öka antalet poliser.”

Fler tweets i frågan:

Ämnen i artikeln

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post

Är du intresserad av ett nyhetsbrev från Polistidningen?

The quick, brown fox jumps over a lazy dog. DJs flock by when MTV ax quiz prog. Junk MTV quiz graced by fox whelps. Bawds jog, flick quartz, vex nymphs. Waltz, bad nymph.

Andra läser