Annons

Annons

Löpning kan ersätta cykeltest

Polisen vill göra om konditionstestet till polisutbildningen. Tanken är att de sökande ska springa i stället för att cykla. En annan fråga som har väckts är om det ska bli fler vägar in i polisyrket.
20 oktober 2021, 10:38

Polismyndigheten har under det senaste året gjort en bred översyn av antagningskraven till polisutbildningen och fastställde i förra veckan en kravprofil för blivande poliser. Den innebär inga radikala förändringar i antagningsprocessen, åtminstone inte i ett första skede. Ett par av de stora frågorna skjuts på framtiden med hänvisning till att de behöver utredas mer. Dit hör frågan om att införa en så kallad sammanvägningsmodell vid prövningen och att skapa flera vägar in i polisyrket med olika kravprofiler.

Några konkreta förändringar är dock på gång. Bland annat ska konditionstestet i prövningen till utbildningen bli ett så kallat maxtest. I dagsläget får de sökande cykla på konditionscykel tills de når godkänd nivå, men med ett maxtest skulle de få cykla vidare tills de når sitt toppresultat. Det kan vara ett sätt att identifiera personer med en hög fysisk förmåga som kan passa för vissa specialistfunktioner. 
– Om man tänker sig insatsstyrkan, det nationella insatskonceptet, som finns i hela Sverige så skulle de kunna rikta sig och attrahera dem som ligger högt i kondition, säger polismästare Max Lutteman som har lett översynen.

Max Lutteman. Foto: Polisen.
Max Lutteman, polismästare

Polismyndigheten vill också att Plikt- och prövningsverket undersöker om löpning kan ersätta cykling som konditionstest. Det faktum att polisstudenter ”cyklar in” men sedan måste ”springa ut” från utbildningen har fått kritik i olika sammanhang. En del studenter har haft svårt att klara de löptest (Harres, Coopers eller Beep) som används vid polisutbildningarna, trots att de har klarat cyklingen vid antagningen.
– Att ett löptest är mer tjänsterelaterat skulle nog de flesta poliser hålla med om. Jag har väl cyklat i kapp en buse en gång, annars har jag mest sprungit i tjänsten, säger Max Lutteman som bland annat har varit hundförare.

Kravprofilen som beslutades i förra veckan omfattar de fysiska och psykologiska krav som ska gälla för att bli antagen till polisutbildningen. När profilen är helt klar kommer den även omfatta de medicinska kraven, men den delen behöver utredas ytterligare, enligt Polisen. När det gäller de fysiska och psykologiska kraven görs inga större förändringar jämfört med i dag. De fysiska kraven är oförändrade och många av de egenskaper som efterfrågas i den psykologiska delen känns igen från den gamla kompetensprofilen för nyutbildad polis.

En nyhet är att den psykologiska kravprofilen hämtar stöd från en enkätundersökning som har gjorts bland hundratals yrkesverksamma poliser. Poliserna fick frågor om vilka egenskaper de vill se hos blivande kollegor. Och med enkäten som grund har profilen kunnat göras spetsigare, enligt Max Lutteman.
– Eftersom det var en så hög samstämmighet bland poliserna kring vilka egenskaper som är viktiga i yrket så kan vi tydliggöra vilka egenskaper som Plikt- och prövningsverket ska sätta särskild vikt vid när man bedömer de sökande.

Enligt de tillfrågade poliserna ska en polis bland annat vara duglig, samvetsgrann och disciplinerad. Impulsiva, instabila och osjälvständiga personer lämpar sig mindre bra för yrket.

Det måste göras på rätt sätt så att det inte leder till sänkta krav i antagningen.

Förutom en ny kravprofil kommer ett antal åtgärder utredas vidare av Polismyndigheten. Bland annat handlar det om att överväga om det behövs ”flera vägar in till polisyrket”. Frågan är inte ny, utan har bubblat upp då och då, enligt Max Lutteman. Men den fick förnyad aktualitet under översynen av antagningskraven. Flera forskare menade att det är svårt att utforma en enda kravprofil för ett yrke som är så mångfacetterat. För vad innebär det egentligen att vara en bra polis? Är det att vara handlingskraftig i krissituationer, kunna analysera stora mängder information i en utredning eller att ha lätt för att knyta kontakter med människor?
– Polisyrket är väldigt komplext. Vi kommer därför utreda vidare om man kan ha olika vägar in i polisyrket. Det skulle också resultera i att vi har flera olika kravprofiler utifrån de olika inriktningarna eller funktionerna, säger Max Lutteman.

Försvarsmakten har länge använt de mönstrandes resultat i fysiska och psykologiska tester för att plocka lämpliga kandidater till diverse specialistfunktioner inom försvaret. Men att införa flera olika kravprofiler för olika inriktningar inom polisyrket är en stor fråga – så stor att den inte har rymts inom den genomförda översynen, enligt Max Lutteman.

En annan fråga som Polismyndigheten kommer att utreda vidare är om man ska införa en så kallad sammanvägningsmodell vid prövningen till polisutbildningen. I dagsläget måste de sökande uppnå godkänd nivå i varje testmoment för att gå vidare till nästa. I en sammanvägningsmodell får de sökande i stället göra alla moment. Sedan summeras resultaten i ett totalt ”meritvärde ”. Ett svagt resultat på ett test kan alltså kompenseras av ett starkt resultat på ett annat. Ett sådant system kräver dock ytterligare utredning innan det kan införas, enligt Max Lutteman.
– Det måste göras på rätt sätt så att det inte leder till sänkta krav i antagningen. Sannolikt behöver man ändå ha kvar vissa cut-off-gränser, det vill säga lägstakrav, i vissa moment. Det kräver mer arbete innan det kan införas och vi har inte mäktat med det inom ramen för den här översynen.

Ämnen i artikeln

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post

Är du intresserad av ett nyhetsbrev från Polistidningen?

The quick, brown fox jumps over a lazy dog. DJs flock by when MTV ax quiz prog. Junk MTV quiz graced by fox whelps. Bawds jog, flick quartz, vex nymphs. Waltz, bad nymph.

Andra läser
Mest läst