Annons

Annons

Rings in vid kris

Anders Lundberg finns till hands när någon kollega behöver prata efter en jobbig händelse. Eller när våld, död och misär kryper under skinnet och gör att man har svårt att sova eller plötsligt får kort stubin. Han är krisstödshandledare inom Polisen.
Anders Lundberg finns till hands när någon kollega behöver prata efter en jobbig händelse. Eller när våld, död och misär kryper under skinnet och gör att man har svårt att sova eller plötsligt får kort stubin. Han är krisstödshandledare inom Polisen.

Han har varit polis i 17 år, först i radiobil, sen som stationsbefäl och nu som kriminaltekniker. Han är också en av krisstödshandledarna i region Nord och utgår från Luleå.
– Innan jag kom in på polishögskolan läste jag beteendevetenskap, jag har alltid varit intresserad av människor. Och när jag fick en förfrågan om jag ville gå en central utbildning inom Polisen för att bli krisstödshandledare passade det mig perfekt.

Utbildningen som han gick 2015 var en fempoängskurs på Sörentorp (dåvarande polishögskolan) i Solna. Kursen kom till för att ge polisanställda det interna krisstöd som man har rätt till enligt arbetsmiljölagen. Anders och hans kursare läste om ledarskap och organisation, stress, psykotraumatologi, gruppdynamik och lagstiftning inom arbetsmiljöområdet.
– Visst har man som polis ofta ett starkt stöd av kollegorna i radiobilen, men vi upplever händelser i jobbet som kan sätta spår om vi inte får hjälp att bearbeta dem. Det kan vara en specifik större händelse eller många jobbiga händelser på kort tid som gör att vi känner stress, oro och ångest och inte funkar riktigt som vi ska.

Anders Lundberg.

Vanligaste orsakerna till att Anders rings in av vakthavande befäl eller gruppchef till ”Samling efter händelse” är verkanseld, självmordsförsök eller när det är barn inblandade. Och vid stora händelser där man redan på förhand vet att det kan bli extra svårt, som bussolyckan utanför Sveg där tre skolungdomar miste livet och där många av deras klasskamrater skadades svårt.
– Det är viktigt att sätta sig ner och prata tillsammans efteråt för att alla ska få samma lägesbild. Vissa kanske tycker att nä, jag behöver inte prata. Då kan jag säga att det är bra om du är med för din kollegas skull. Vi går laget runt på samlingarna och alla kommer till tals. Berättelserna blir en pusselbit till helheten. Frågorna och grubblerierna blir färre om man får klart för sig vad som hände.

Anders säger att det är väldigt individuellt hur man reagerar på en händelse. Det handlar bland annat om motståndskraft – hur man har det i livet just då och vad man har med sig sedan tidigare.
– Jag tycker att det är bra att det numer heter ”Samling efter händelse” och inte ”debriefing” eller ”avlastningssamtal” som tidigare, det avdramatiserar det hela. Sen finns det också en vinst i att jag som leder samlingen är polis och känner till polisens arbete. Jag tror att det är svårare för någon utomstående att få samma förtroende från de som deltar.

”Samling efter händelse” är i sammanhanget ett enkelt medel att få in en kollega på banan igen i stället för sjukskrivning och rehabilitering.

Samlingen sker ett till tre dygn efter händelsen så att alla är klara med sin avrapportering och också hunnit hem och landa. Anders menar att det kan ta ett par dagar innan man känner sig mottaglig att prata om det som hänt.
– Gruppchefen kallar till mötet och jag förbereder och ser till att vi får sitta i ett ostört rum. Det är allt ifrån en person upp till tio personer som samlas. Och vi sitter i minst två timmar. Alla som är med har ett tysthetslöfte så att var och ens historia inte sprids utanför rummet.

Anders säger att merparten av de som deltagit i ”Samling efter händelse” i region Nord har varit nöjda. Även de som var skeptiska till en början. De får med sig redskap för att hantera sina känslor. Och han själv får positiv feedback för sitt arbete både via mejl, telefonsamtal, i korridoren och i fikarummet.

Vad tycker cheferna om det arbete ni krisstödshandledare gör?
– Att det är bra och viktigt. De har ett arbetsmiljöansvar för att personalen mår bra och fungerar på jobbet. ”Samling efter händelse” är i sammanhanget ett enkelt medel att få in en kollega på banan igen i stället för sjukskrivning och rehabilitering.

Som krisstödshandledare blir han i snitt inringd en gång i månaden. Lite oftare när aspiranterna kommer ut och börjar arbeta.
– Det är varken skamligt eller dåligt, tvärtom är det bra med en samling tidigt i poliskarriären för då vet man att samtalen finns och vad de kan ge. De nya poliserna har likt de äldre kollegorna olika erfarenheter från det privata- och det polisiära livet. Och skulle någon behöva mer hjälp efter samlingen kan vi ha ett möte till eller lotsa dem vidare till professionell hjälp, till exempel psykolog.

Anders Lundberg är en av tolv krisstödshandledare i region Nord. Att åka 20 mil, enkel väg, för att leda ”Samling efter händelse” är inte ovanligt.

Krisstödsorganisationen ser olika ut i polisregionerna. Anders sköter krisstödshandledningen utanför sin ordinarie tjänst som kriminaltekniker. Och varken han eller någon annan av de andra krisstödjarna i region Nord får en enda krona extra på lönen för sitt uppdrag.
– Det är såklart något vi jobbar på. Likaså att vi krisstödshandledare här i region Nord ska ha beredskap en vecka i taget. Då skulle det vara tydligt för alla vem som har uppdraget och vem de ska vända sig till. Målet är också att det ska finnas en krisstödshandledare i varje lokalpolisområde.


ANTAL KRISSTÖDSHANDLEDARE JUST NU

Region Nord: 12

Region Stockholm: 20

Region Öst: 12

Region Väst: 17

Region Bergslagen: 14

Region Mitt: 11

Region Syd: 23

Varje region ska ha ett visst antal krisstödshandledare och får tilldelat sig platser på den nationella utbildningen därefter. Sen är det upp till varje region att hitta poliser som kan tänka sig att bli krisstödshandledare.

2020 var det två utbildningsomgångar. 2021 blir det en under hösten, den är redan fulltecknad.

Källa: Polismyndighetens regioner

Han säger att krisstödshandledare kommer och går, det ska passa i livet att ha uppdraget. Även de kan ha varit med om något som gör att de inte kan ta samlingarna.

Krisstödshandledarna internutbildar också chefer och Anders välkomnar att Polisen jobbar med den psykosociala arbetsmiljön på ett annat sätt än tidigare.
– Förr såg vi oss som tuffa stålmän som inte behövde prata med någon om det vi varit med om och definitivt inte en hjärnskrynklare. Den inställningen har ändrats tack vare en ny generation poliser, information och en större öppenhet där man får visa känslor och uttrycka att en händelse varit jobbig.

Är det utvecklande för dig själv att vara krisstödshandledare?
– Ja, i så måtto att jag får en trivsam arbetsplats och välmående kollegor. Mitt mål är att vi ska kunna vara bra poliser som fungerar både i det dagliga på jobbet och hemma.


ANDERS LUNDBERG

Ålder: 47.
Bor: Luleå.
Jobb: Kriminaltekniker och krisstödshandledare.
Familj: Fru, två barn och hundvalpen Rocky Balboa.
Fritid: Är ledare i innebandy, tittar på barnens matcher i fotboll och hockey, naturen och fiske.
Senaste semestern: Vandrade i Kebnekaise.
Övriga utbildningar: Fil mag i beteendevetenskap, fil kand i statsvetenskap och har även jobbat för Försvarsmakten i Bosnien, Kosovo och Afghanistan.

Ämnen i artikeln

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post

Är du intresserad av ett nyhetsbrev från Polistidningen?

The quick, brown fox jumps over a lazy dog. DJs flock by when MTV ax quiz prog. Junk MTV quiz graced by fox whelps. Bawds jog, flick quartz, vex nymphs. Waltz, bad nymph.

Andra läser