I våras presenterades en utredning med förslag till en ny lag om ordningsvakter. Ett av förslagen var att fördubbla utbildningstiden till 160 timmar. Ett annat att ordningsvakter ska få ökade befogenheter, som att kunna transportera omhändertagna till arrest eller vård, kroppsvisitera personer för att kontrollera identitet och få förstöra en mindre mängd alkohol.
Lagförslaget har nu varit ute på remiss och Polisförbundet har skickat in ett svar till justitiedepartementet. Förbundet är i det stora hela nöjda med själva utredningen.
– Men i grunden är vi starkt kritiska till att polisbristen lett fram till att ordningsvakter ofta används som ett substitut för poliser. De ska vara ett komplement, inte substitut, säger Lena Nitz, Polisförbundets ordförande.
Det förbundet trycker mest på i sitt remissvar är att det behövs mer utbildning för att vara ordningsvakt.
– Att utbildningen ska fördubblas kan låta jättebra, men det blir egentligen bara fyra veckor. Fyra veckor är alldeles för lite, särskilt med tanke på att de föreslås ges ökade befogenheter.
Förbundet vill se krav på påbyggnadsutbildning för de ordningsvakter som det krävs tillstånd för att använda, de så kallade ”paragraf 3-vakterna”. Detta tycker man är på sin plats då de fungerar som en sorts patrullerande ordningsvakter som jobbar både med att förebygga och ingripa.
Ges ordningsvakter ökade befogenheter tycker Polisförbundet att det krävs ytterligare utbildning. Speciellt om de ska få transportera omhändertagna. Behovet av utbildning nämns visserligen i utredningen, men förbundet tycker det behöver förtydligas i lagtexten eftersom det är en säkerhetsfråga för både ordningsvakter och de som transporteras, men också en rättssäkerhetsfråga.
Det finns delade meningar inom Polisen i frågan om hur långtgående befogenheter ordningsvakter ska ha. Är det något som splittrar Polisförbundets styrelse?
– Ska inte säga splittrar, däremot har vi diskuterat det här utredningsförslaget i omgångar. Det vi diskuterat allra mest är om ordningsvakter ska få utföra transporter. Å ena sidan efterfrågar poliserna avlastning i denna del för att kunna frigöra polistid. Å andra sidan ser vi också allvarligt på riskerna med säkerhet och rättssäkerhet. Det är inte helt lätta avvägningar man behöver göra, säger Lena Nitz.
