I slutet av aspiranten kallades polisstudenten till en extra säkerhetsprövningsintervju med myndighetens säkerhetsavdelning. Under intervjun ska hon ha fått frågor om sina alkoholvanor, användandet av sociala medier, om en tidigare pojkvän och sitt uteliv på krogen. Säkerhetsavdelningens företrädare ska ha ifrågasatt lämpligheten i att som ensam kvinna röra sig utomhus på natten och uttryckt att de bedömde det som ett riskbeteende.
Efter intervjun beslutade Polismyndigheten att dra in studentens säkerhetsklass och hon avskildes därför från polisutbildningen. Polisförbundet överklagade till Personalansvarsnämnden, Pan. Dessutom kallade man till en tvisteförhandling om diskriminering på grund av kön. Förbundet menar att studenten fick frågor och kommentarer en man aldrig hade fått.
Innan Pan hann ta upp ärendet, och innan tvisteförhandlingen avslutats, ändrade dock Polismyndigheten sitt beslut. Studenten fick tillbaka sin säkerhetsklass och fick komma tillbaka till skolan.
Studenten, som vill vara anonym, säger att hon inte fått veta varför det första beslutet togs, eller varför det ändrades. Polismyndigheten hänvisar till sekretess.
– Jag kan bara grunda det på vad vi pratade om på säkerhetsintervjun, och det är inte något som kan ligga till grund för ett avskiljande. Jag tycker det är jätteviktigt med säkerhetssamtal, men tycker inte att frågorna de ställde hade med mig som polis att göra. Man kände sig väldigt utsatt.
Hon säger att hon hoppas att säkerhetsavdelningen ser över hur de bemöter polisstudenter.
– Det är inte heller okej att efter nästan 2,5 års godkända studier, godkänd aspirant och 150 000 i studieskulder få sin framtid krossad utan någon som helst förklaring.
Tiden efter avskiljandet beskriver hon som tuff och hon har jobbat på kommunala timvikariat. Att ha kommit in på polisutbildningen och klarat aspiranten var något hon först känt sig stolt över. Nu var det mer skam.
– Att behöva förklara att jag blivit avskild fast jag inte vet varför. Folk blir lite misstänksamma och tänker ”klart hon vet varför”, att det inte finns rök utan eld. Jag känner mig lite svartmålad av myndigheten, särskilt nu när de ändrat sitt beslut. Samtidigt får jag försöka att inte fokusera på det, jag är väldigt glad att de ändrade sig.
Även om hon fått komma tillbaka till skolan tänker Polisförbundet slutföra tvisteförhandlingen, med krav på skadestånd, eftersom man menar att de kränkande frågorna de facto har ställts. Inte heller förbundet får veta anledningen till att hon först blev av med säkerhetsklassen, utan bara att det handlar om en samlad bedömning.
– Enligt min uppfattning är det på grund av hennes liv och leverne. Det är skillnad på att göra en bedömning ur säkerhetslagstiftningens perspektiv och på människors sätt att leva. Det sista har inte med rikets säkerhet att göra, säger Jonas Wiberg, Polisförbundets jurist.
Varför Polismyndigheten gjorde en ny bedömning har han heller inte fått veta. Men han säger att det är första gången han drivit ett ärende om säkerhetsklassning där myndigheten ändrat sig.
– Jag gissar att vårt tryck leder till ett visst resultat.
När Polistidningen kontaktar Polismyndigheten hälsar presstjänsten att de inte kommenterar personärenden, men biträdande säkerhetschef Linda Escar skriver i ett mejl att man behöver få en helhetsbild av en person för att kunna bedöma placering i säkerhetsklass. ”Det betyder att vid en säkerhetsklassning behöver man fördjupa sig i livsstil, umgänge/kontaktnät, erfarenheter, psykisk och fysisk hälsa/ohälsa. Dessa frågor är personliga och privata och kan ibland uppfattas som integritetskränkande. Anledningen till behovet av fördjupning i personens förhållanden är att vi behöver skapa oss en bild om eventuella sårbarheter. En person med stora sårbarheter blir enklare att utnyttja. I förarbetena beskriver man till exempel att ett extensivt alkoholbruk, narcissiska personlighetsdrag, dålig ekonomi och hemligheter gör att vi blir lättare att rekrytera till insiderverksamhet.”
Utöver förhandlingen om diskriminering vill Polisförbundet att det ska fastställas att polisstuderande och poliser ska ha rätt till fackligt biträde under en säkerhetsprövningsintervju, om personen så önskar.
