Merparten av poliserna i yttre tjänst finns inom Polisens brottsförebyggande- och ingripandeverksamhet, BF/IGV. Det handlar om cirka 7.700 poliser som är anställda vid landets lokalpolisområden. Men den yttre verksamheten kan definieras på lite olika sätt och lägger man till gränspoliser, spanare, trafikpoliser, sjöpoliser, operatörer i insatsstyrkor med flera blir siffran högre. År 2019 var lite drygt 9.000 poliser anställda i den yttre verksamheten, enligt Polismyndighetens bredare definition – en siffra som Polistidningen fick gå till domstol för att få ut, eftersom myndigheten ansåg att den var hemlig. Ett annat sätt att definiera poliser i yttre tjänst är att titta på den grupp som varje år ska gå utbildningen i polisiär konflikthantering kategori 1 (Polkon, kategori 1). Det är de som kan förväntas behöva göra taktiska ingripanden i sin tjänsteutövning – för närvarande 11.000 poliser, enligt myndigheten.
Antalet anställda är en sak, men hur stor andel av dessa är faktiskt i tjänst samtidigt vid en given tidpunkt? Hur många poliser finns på svenska gator och torg för att skydda medborgarna och bekämpa brott en fredagskväll eller tisdagsmorgon till exempel? En polis i yttre tjänst jobbar ju inte dygnet runt sju dagar i veckan, vilket påpekades i statsbudgeten som antogs i riksdagen nyligen. ”I dag arbetar endast drygt 7 000 poliser i yttre tjänst. Därtill arbetar poliser i yttre tjänst normalt i treskift, och givet att det finns bemanning dygnet runt även under helger och veckoslut är antalet som arbetar simultant i yttre tjänst betydligt lägre”, står det i budgeten.
Hur mycket lägre? är frågan. Man måste även räkna bort dem som är tillfälligt utlånade till annan verksamhet, sjukskrivna, på utbildning, tjänstlediga och så vidare. Enligt uppgifter till Polistidningen har Polismyndigheten räknat på just detta och en totalsiffra för hela landet presenterades muntligen på ett internt möte nyligen. Anledningen är att man håller på att köpa in elchockvapen till sina poliser i yttre tjänst. Elchockvapnet ska införas permanent i Polisens arsenal från och med nästa år. De kommer inte att vara personliga på det sätt som tjänstevapnet är, utan ska räcka till ett vapen per patrull som hämtas ut inför varje pass. Därför behöver myndigheten veta ungefär hur många poliser/patruller som maximalt är i yttre tjänst samtidigt i landet.
Polistidningen tog kontakt med Daniel Gidemar, polisinspektör på Noa som arbetar med upphandlingen av elchockvapen, för att få den aktuella siffran från honom. Men han meddelar att han tyvärr inte kan lämna ut den på grund av sekretess.
– Det här är något jag har tagit fram för min egen del för att kunna få någon form av vägledning i projektet som jag håller på med. Så tyvärr. Jag förstår och har full respekt för att det är väldigt intressant. Jag har också frågat mig det väldigt många gånger, i många olika verksamheter som jag har hållit på med inom Polisen: Hur många är vi egentligen?
Polistidningen har begärt ut eventuella allmänna handlingar hos Polismyndigheten som innehåller den aktuella siffran. Enligt myndigheten finns det bara siffror dokumenterade för en av landets polisregioner och dessa är sekretessbelagda med hänvisning till 18 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen. Det är en sekretessregel som bland annat skyddar uppgifter om resurs- och organisationsfrågor inom Polisen.
”Sådant som allmänheten ska få reda på”
Storleken på Polisens yttre resurs är hemlig för allmänheten, enligt Polismyndigheten. Vad tycker våra folkvalda om det? Och har de själva tillgång till informationen? Polistidningen frågade två riksdagsledamöter i justitieutskottet.
Johan Forssell, rättspolitiskt talesperson för Moderaterna.
Polisen har räknat på hur många poliser som är i yttre tjänst i Sverige vid en given tidpunkt, men den siffran är hemlig. Vad tycker du om det?
– Det är olika perspektiv som står mot varandra här, dels skattebetalarnas möjligheter att få insyn i en offentligt finansierad verksamhet, dels Polisens behov av att skydda uppgifter som kan missbrukas av kriminella. Det är väl den balanspunkten man måste hitta, säger Johan Forssell.
Har Polisen lyckats med det i det här fallet?
– Jag har ingen anledning att från politiskt håll överpröva vad en myndighet beslutar, men jag kan väl säga så här att ju mer övergripande informationen blir, alltså på nationell nivå, så tycker jag att det blir lite märkligt att inte kunna tillhandahålla den informationen. Antalet poliser i yttre tjänst i ett givet lokalpolisområde är en sak, men när det handlar om det nationella planet så har jag svårt att se att det skulle finnas skäl att inte lämna ut den informationen.
Ser du som riksdagsledamot någon anledning att ändra sekretessregeln?
– Frågan är väl om det är lagstiftningen eller rutinerna här som är frågan. Jag får känslan av att det snarare är det andra, och att det därmed handlar om hur Polismyndigheten själv tolkar nuvarande lagstiftning.
Att det redan finns ett utrymme för att offentliggöra tänker du då med den lagstiftning vi har?
– Det är så jag tolkar det. Är det så att lagstiftningen i sig sätter en skarp gräns vid att inte tillhandahålla någon information om detta även om Polismyndigheten skulle vilja det. Då får vi ju titta på det naturligtvis. Då utesluter jag inte lagändringar. Men det har inte varit min uppfattning riktigt hittills.
Är den här informationen hemlig även för er riksdagsledamöter eller kan ni få den?
– Den frågan har inte aktualiserats på det sättet. Vi får ju dragningar kopplat till insynsrådet och vad som sägs där kan jag inte gå in på för det är inte offentlig information. Men för mig har den frågan, ställd på det sättet, inte dykt upp tidigare. Däremot när man reser ute i landet så förekommer det ofta att man talar med poliser som själva har god koll på hur många som finns ute, hur många som är i yttre tjänst och hur många som inte är det. Men på nationella planet har jag inte stött på det tidigare.
Men är det inte något ni behöver veta, hur många poliser man faktiskt får ut av gruppen anställda i den yttre verksamheten?
– Jag har sett olika skattningar som har gett oss fullt tillräcklig information för slutsatsen att antalet poliser i yttre tjänst är alldeles för litet och behöver öka.
Kan du berätta vad de skattningarna ligger på?
– Nej, det kan jag inte göra men jag vill dra mig till minnes att det finns olika beskrivningar i en rapport från Riksrevisionen*. Så det är inte ett outforskat område, utan det har återkommande beskrivits i olika utvärderingar som ett problem. Slutsatsen att antalet poliser i yttre tjänst är för lågt känner jag mig bekväm med.
* Moderaternas partikansli meddelade senare att Johan Forssell här syftade på en rapport från Riksrevisionen som innehåller statistik kring antalet områdespoliser i utsatta områden (Rätt insats på rätt plats – polisens arbete i utsatta områden).
Linda Westerlund Snecker, rättspolitisk talesperson för Vänsterpartiet.
Foto: Riksdagen.
Polisen har räknat på hur många poliser som är i yttre tjänst i Sverige vid en given tidpunkt, men den siffran är hemlig. Vad tycker du om det?
– I grund och botten tycker jag att det är sådant som allmänheten och politiker ska få reda på. Samtidigt förstår jag att man inte vill lämna ut hur många som jobbar i olika regioner eller bostadsområden, men en nationell uppgift borde kunna lämnas ut. Det är först när man bryter ner siffror som de blir mer användbara för kriminella nätverk.
Finns det anledning att se över sekretesslagstiftningen om den här typen av uppgifter inte kan offentliggöras?
– Det finns alla möjligheter att titta på den och det finns en intressant demokratisk aspekt i detta. Ser man i det större perspektivet så får staten tillgång till allt fler hemliga tvångsmedel och möjligheter att övervaka enskilda. Det i kombination med att uppgifter inte delas med politiker gör att staten blir en hemlighetsmakare.
Har du som riksdagsledamot tillgång till den här uppgiften?
– Nej, och det behöver jag inte eftersom jag inte ska detaljstyra hur många poliser som ska vara i yttre tjänst. Vår uppgift är att se till att det finns tillräckligt många poliser. Om jag behöver uppgifter, om jag vill veta hur det är på riktigt, då ringer jag mina poliskontakter, jag hör inte av mig till polisledningen.
Men har de den typen av nationella siffror?
– Det är sällan de uppgifterna jag letar efter. Jag undrar vilka utmaningar som finns. Hur fungerar det med utrustningen som polisen har? Hur ser arbetsmiljön ut?
Så du behöver inte en siffra på hur många poliser som är i yttre tjänst som ett underlag för dina beslut som riksdagsledamot?
– Det skulle absolut vara väldigt värdefullt att ha, men av alla utmaningar som finns med Polismyndigheten och den tuffa situationen med gängkriminalitet så har jag inte ägnat energi åt att få reda på hur många poliser som jobbar var.
