Annons

Annons

”Långt från den lönepolitik vi tror på”

Polismyndigheten har nu på egen hand beslutat hur fördelningen av årets 360 miljoner kronor till höjda polislöner ska se ut. Resultatet är för kortsiktigt och smalt, anser Polisförbundet.
22 december 2021, 17:06

De 360 miljonerna som Polismyndigheten fått i budgeten är öronmärkta till att höja polislöner. Fördelningen av dessa miljoner har myndigheten nu ensidigt beslutat om då Polisförbundet i november sa nej till arbetsgivarens slutbud.

Anledningen till Polisförbundets nej var att man ville att de 360 miljonerna skulle gå till de poliser som inte fick del av dem vid förra årets motsvarande lönesatsning. Förbundet ansåg att arbetsgivarens förslag inte uppfyllde det kravet.

Beslutet som nu tagits innebär bland annat att ingångslönen höjs för nya polisassistenter, till minst 28.000 kronor i månaden.

Också lönerna i polisregion Stockholm höjs. Polismyndigheten tycker att just Stockholm behöver höjningen eftersom regionen är den enda som fortfarande har färre poliser än 2015. Något man menar hänger samman med relativt höga levnadskostnader och ett relativt högt löneläge hos konkurrerande arbetsgivare. Ett fast lönetillägg införs från 1 april 2022 till poliser som tjänar under 36.000 kronor. Det gäller de som är placerade vid fastlandet i region Stockholm under minst fyra veckor i följd. Tillägget motsvarar halva mellanskillnaden mellan den enskilde polisens lön och 36.000 kronor. Även aspiranter i Stockholm kommer att få ett tillägg på 5.000 kronor per månad.

Arbetsgivaren vill också använda en del av miljonerna till poliser som jobbar i vissa funktioner: ingripandepolis, områdespolis och polis lokalpolisområde. Pengarna kan behövas för att justera lönerna för dem som placeras högre upp i karriärtrappan inom ramen för Kuv, Karriär- och utvecklingsvägar. Den lönesättningen ska göras utifrån regionala behov.

Slutbudet gick för långt från den lönepolitik vi tror på, någonstans går gränsen.

Tomas Stjernfeldt är förste vice ordförande för Polisförbundet. På frågan om det var rätt beslut att säga nej till arbetsgivarens slutbud och kliva av förhandlingarna, svarar han att parterna var så långt ifrån varandra att det inte gick att diskutera vidare.
– Slutbudet gick för långt från den lönepolitik vi tror på, någonstans går gränsen. Vi tycker man måste ha en bredare och mer långsiktig satsning, att man måste visa att man värdesätter alla arbetsuppgifter våra poliser gör, inte bara väldigt specifika funktioner och regioner.

Hade Polisförbundet kunnat göra mer?
– Det får vi väl analysera. Men jag vill påstå att vi gjort så mycket vi kunnat.

Förutom hur fördelningen av de 360 miljonerna ska se ut gick Polismyndigheten i går ut med att lönedirektiven för 2021 års lönerevision är klara. Man skriver att den kommer att hanteras på nationell/regional nivå och i första hand utgå från resultat och skicklighet.

Enligt Tomas Stjernfeldt har Polisförbundet sagt ja till regionala förhandlingar, men inte till några direktiv. Nu tar förhandlingarna juluppehåll.

Mathias Berg, förhandlingschef på Polismyndigheten, har semester och svarar på Polistidningens frågor skriftligt. ”Polismyndigheten tycker självfallet som arbetsgivare också att alla arbetsuppgifter måste värdesättas /…/ Därför tycker vi att det är viktigt att vi i lönerevisionen utgår från skicklighet och resultat utan koppling till vilken specifik funktion man innehar.”

När det gäller de 360 miljonerna till höjda polislöner skriver han att dessa pengar främst ska gå till kompetensförsörjningskritiska funktioner och individer, utifrån lokala behov i regioner och avdelningar.

Ämnen i artikeln

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post

Är du intresserad av ett nyhetsbrev från Polistidningen?

The quick, brown fox jumps over a lazy dog. DJs flock by when MTV ax quiz prog. Junk MTV quiz graced by fox whelps. Bawds jog, flick quartz, vex nymphs. Waltz, bad nymph.

Andra läser
Mest läst