Annons

Annons

Norsk politi på nätpatrull

Många ungdomar drar sig för att ringa Polisen eller gå till en polisstation. Men att chatta med en polis i sociala medier går lättare. Det har norska polisens nätpatruller tagit fasta på.
Många ungdomar drar sig för att ringa Polisen eller gå till en polisstation. Men att chatta med en polis i sociala medier går lättare. Det har norska polisens nätpatruller tagit fasta på.

Nettpatrulje Vest håller till i Bergen i sydvästra Norge. Men deras inlägg i sociala medier sprider sig långt utanför det egna polisdistriktet, vilket gör att människor över hela landet hör av sig. Som när en ung tjej i Nordnorge skickade ett meddelande till patrullens Instagramkonto för ett tag sedan.
– Det var första gången hon berättade för någon att hon var utsatt för våld i hemmet, säger polisen Frida Nordem Føleide som tog emot meddelandet.

Det är ett exempel på hur sociala medier kan sänka tröskeln för att ta kontakt, enligt henne.
– Där och då fanns ett fönster där den här flickan kände nog tillit för att äntligen berätta. Det kom fram att hon hade blivit slagen i många år, och att det hade hänt så sent som samma dag.

Frida kontaktade ledningscentralen i flickans hemdistrikt och insatsledaren skickade ut en patrull.
– Den var ganska långt borta men vi höll kontakt med henne tills kollegorna var på plats.

Poliserna Frida Nordem Følejde, Hans Olav Ulvenes och Maren Gjesdal redigerar en film om ansvarsfullt krogliv som ska ut på nätpatrullens Tiktok-konto.

Bergen är Norges näst största stad med närmare 300 000 invånare. Den ligger vackert i slutet av en djup fjord, omgiven av branta dimhöljda bergssidor. Bebyggelsen i stadskärnan är gammal och pittoresk, men polishuset är som sig bör en grå betongkoloss från 60-talet. Strax intill ligger ett anonymt höghus där nätpatrullen har sitt kontor på nionde våningen. Denna onsdagsförmiddag har patrullens sex poliser ett publiceringsmöte i konferensrummet. Med på mötet finns också fyra polisstudenter som gör några veckor på nätpatrullen som en del av sin aspirant – ett upplägg som gruppchefen Rune Fimreite beskriver som ”glimrande”.
– Studenterna ligger närmare målgruppen i ålder och använder sociala medier på samma sätt som dem. Vi har stor nytta av deras unga kreativa kraft, konstaterar han nöjt.

Rune Fimreite, gruppchef Nettpatrulje Vest.
Rune Fimreite

Gruppchef Nettpatrulje Vest

Själv är han i 50-årsåldern och mest bekväm med att använda Facebook, även om han tycker Tiktok är roligt att följa.
– Rune är ju mer en sådan som sitter och skriver sura kommentarer efter några glas på lördagskvällen, skämtar kollegan Frode Hauge.

Frode har projicerat en tidslinje på storbildsskärmen med patrullens senaste publiceringar på Tiktok, Facebook och Instagram. Frågan är vilka ämnen som behöver adresseras framöver. Julbordssäsongen närmar sig till exempel, vilket översatt till polisspråk betyder utbrett fylleri och risk för sexuella trakasserier. Det kan vara värt ett inlägg.


EN NÄTPATRULL PER DISTRIKT

Nätpatrullen startade som en pilotverksamhet 2015 av Kripos som är den norska motsvarigheten till Noa. I dag har samtliga 12 polisdistrikt i Norge en egen nätpatrull. Storleken varierar från 1 till 10 anställda. Patrullerna har två huvudsyften: sprida information till medborgarna och att skapa en dialog med dem via sociala medier.

Sedan har kollegorna på ordningen slagit larm om att det är stökigare än vanligt på krogarna. Folk verkar ha glömt hur man beter sig ”på byn” under det långa coronauppehållet. Tiktok borde vara en lämplig kanal för den aktuella målgruppen, bedömer Frida. Hon förespråkar ett inlägg med tre korta råd och mycket glimt i ögat.
– Vi har ett allvarligt budskap, men det får inte framstå för mycket pekfingrar, varnar hon.

Det är den eviga balansgången. Ett poliskonto som bara levererar massa förmaningar kommer aldrig locka några större följarskaror. Människor är trots allt på sociala medier mycket för att få underhållning. Nätpatrullen hakar gärna på olika trender i sociala medier. Som ”spin the wheel” på Tiktok. I nätpatrullens variant syns Frida och Frode i en loop av snabba klipp där de byter mellan olika polisuniformer: yttre tjänst, inre tjänst, kravallutrustning, forensiker, skyddsmask, vintermössa och sedan börjar allt om igen. Den har 9,8 miljoner visningar på Tiktok. De lekfulla inläggen ska också göra att Polisen framstår som lite mindre farlig så att folk vågar ta kontakt.

Det finns skeptiker både inom myndigheten och bland allmänheten som undrar varför norsk polis lägger resurser på att göra roliga klipp i sociala medier i stället för att vara ute på gatorna och jaga kriminella. Nätpatrullen har så klart svarat på kritiken i sina sociala medier. ”Vissa tror att nettpatruljen bara dansar på Tiktok”, heter filmklippet. Syftet är att ge en mer balanserad bild av patrullens arbete. Till exempel att den vanligaste arbetsuppgiften är att svara på frågor och tips från allmänheten. Förra året fick Nettpatrulje Vest in över 3 000 meddelanden till sina konton på sociala medier. Cirka 35 procent av dessa kom från barn och ungdomar (0-19 år), vilket patrullen menar är ett direkt resultat av deras arbete på Tiktok – ett arbete som i år belönades med en norsk Social media award för bästa verksamhet.

Gruppchefen Rune tycker att det är lätt att visa på nyttan.
– En polisanställd skulle behöva åka runt i skolor i flera års tid för att få ut information till lika många som vi kan nå med ett enda inlägg, säger han.

Dessutom ligger informationen kvar i flödet så att ungdomarna kan gå tillbaka till den när de faktiskt behöver den.
– Vad var det nu jag skulle göra om någon försöker pressa mig att skicka nakenbilder? Vår feed blir som ett uppslagsverk.

Och om Polisen har ambitionen att få in mer tips och vittnesmål från barn och unga är en stark närvaro i sociala medier helt nödvändigt, enligt honom.
– Ungdomar ringer inte ens sina kompisar. De skickar meddelanden. Och många skulle aldrig besöka en polisstation. Vi ger dem en möjlighet att kontakta Polisen direkt från flick– eller pojkrummet.


Kan komma till Sverige

Utvecklingscentrum Nord vid Noa har inlett ett projekt kring vad man kallar digitala områdespoliser. Tanken är att öka närvaron på de digitala forum där ungdomar är. De norska nätpatrullerna är en av förebilderna.

Källa: Noa, Utvecklingscentrum Nord. 

Den som vill chatta med nätpatrullen hänvisas till att skicka direktmeddelanden till patrullens konton på Facebook eller Instagram. Tiktok fungerar inte eftersom användare måste följa varandra för att kunna chatta. Men patrullen räknar med att de flesta barn och unga åtminstone har tillgång till Instagram.

Hur kan medborgaren vara säker på att den kommunicerar med Polisen och  inte ett fejkkonto?
– Våra konton är verifierade, vilket visas med en bock. Vår polismästare har fått skicka ett dokument till Kina för att bekräfta att det är vi som står bakom vårt Tiktok-konto. Sedan är fejkkonton ofta lätta att känna igen för att de inte har så många följare.

Ta hand om varandra där ute på stan, uppmanar Hans Olav Ulvenes, medan kollegorna spelar upp en fylleriscen i bakgrunden.

Alla som skriver till  nätpatrullens konton i sociala medier får ett automatsvar där det står att de ska ringa 112 om det är en nödsituation. Vissa nätpatruller i Norge har bevakning på inkommande meddelanden dygnet runt. Patrullen i Vest är inte i tjänst på nätter och helger utan svarar först nästa vardag.

Men hur fungerar det att ha känsliga konversationer med vittnen och brottsoffer via Facebook och Instagram? Är det förenligt med reglerna om dataskydd? Nätpatrullerna uppmanar människor att vara återhållsamma med personuppgifter i sina meddelanden. Rune känner inte till att verksamheten har blivit anmäld för brott mot dataskyddet någon gång.
– Nu har vi också fått möjlighet att flytta över kommunikationen till en krypterad säker chatt som gör att informationen inte hamnar på Facebooks servrar. Det kan vi göra genom att skicka en unik länk till personen som vi chattar med.

Norsk polis har valt att bemanna sina nätpatruller med polisutbildad personal snarare än civilanställda kommunikatörer. Rune tror att allmänheten föredrar att få direktkontakt med en polis.
– Med den utbildning och erfarenhet vi har är vi bäst lämpade att ge vägledning och bedöma om det som kommer fram bör bli föremål för en brottsutredning.

Frida och kollegorna Hans Olav Ulvenes och Maren Gjesdal har rullat upp en så kallad green screen mitt i nätpatrullens kontorslandskap. Det har blivit dags att producera en Tiktok riktad till ungdomar som gör premiär i utelivet efter corona. Fördelen med att filma framför den gröna skärmen är att man lätt kan lägga på olika bakgrunder i efterhand i redigeringsprogrammet. Frida har erbjudit sig att spela rollen som överförfriskad partytjej.
– Jag kan gott tänka mig att spy, säger hon glatt.

Kollegan Maren konstaterar att man måste vara beredd att bjuda på sig själv om man ska jobba på nätpatrullen.
– Man måste också vara komfortabel med att bli ett känt ansikte i sitt polisdistrikt. Det får man förhålla sig till på fritiden också, att alla vet att man är poliskvinna.

I jobbet ser hon mest fördelar med att bli igenkänd.
– Jag varvar med att patrullera i yttre tjänst och då kan det faktiskt ha en konfliktdämpande effekt.


Så får du genomslag

Haka på trender – Tiktok handlar mycket om att användarna gör egna varianter av olika trender. Kom på en polisiär variant.

Roa – Det ska vara mycket glimt i ögat och få pekpinnar. Folk är på sociala medier för att få underhållning, så leverera ditt budskap med humor.

Kroka fast – Man har en sekund på sig att fånga användaren, sedan svajpar de vidare.

Välj rätt kanal – Ungdomarna nås på Tiktok, deras föräldrar på Facebook och Instagram.

Ämnen i artikeln

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post

Är du intresserad av ett nyhetsbrev från Polistidningen?

The quick, brown fox jumps over a lazy dog. DJs flock by when MTV ax quiz prog. Junk MTV quiz graced by fox whelps. Bawds jog, flick quartz, vex nymphs. Waltz, bad nymph.

Andra läser