Annons

Annons

Sluten myndighet försvårar granskning

Polisen är en av de myndigheter som journalister har allra svårast att få objektiv och saklig information ifrån. Det uppger 97 procent av de intervjuade i en färsk forskningsstudie.
13 december 2021, 08:10

Rapportens resultat bygger framför allt på djupintervjuer med 62 journalister, aktiva inom såväl riksmedia som på lokal nivå. Bilden som framträder är samstämmig: Polisen ses som en av de mest svårtillgängliga myndigheterna i landet. 97 procent av de intervjuade uppger att de har haft problem med att få ut saklig information och få göra intervjuer. Dessutom lyfter majoriteten av journalisterna att det numera är mycket svårt att få kontakt med enskilda polisanställda eftersom kommunikationsavdelningar på olika nivåer uppges stå ”i vägen som ett filter”.

Det är Stefan Holgersson, professor i polisvetenskap och själv polis, och Ossian Grahn, jurist och journalist, som har gjort den kvalitativa forskningsstudien. Majoriteten av dem som har intervjuats ser omorganisationen år 2015 som orsak till att Polisens tillgänglighet kraftigt har försämrats eftersom avståndet till medborgarna då blev längre.

Rapportförfattarna lyfter, genom att analysera intervjupersonernas svar, även fram tre ytterligare faktorer som bidrar till att myndigheten är svår att granska: för det första den myndighetsgemensamma mediestrategin som går ut på att stärka och skydda Polisens varumärke. Detta leder enligt svaren i studien till att kommunikationsavdelningen formulerar vad och vem som ska yttra sig externt. Majoriteten nämner också att de i princip uteslutande hänvisas till den allmänna kontaktingången media@polisen.se, vilket gör att enskilda polisanställda som kan ha andra perspektiv blir mycket svåra att få tag på.

Foto: Hussein El-alawi/Sydsvenskan/TT

En andra orsak till att Polisen blivit svårare att granska är att journalister inte längre har tillgång till polisradion. I stället är det kommunikatörer som väljer ut vilka händelser som ska vidarebefordras till media. Därmed sätter Polisen själv agendan och det ger även möjlighet att förbereda krishantering av nyheter som förmodas leda till kritik. Myndigheten kan på detta sätt också styra när i tid olika nyheter ska presenteras, vilket gör att det går att välja tillfälle med omsorg för att exempelvis medvetet minska genomslaget.

En tredje bidragande orsak är Polisens flitiga användande av sociala medier. Där kan Polisen utan att behöva hantera kritiska frågor ge sin bild av olika skeenden. Rapportförfattarna har förutom intervjuerna analyserat ungefär 800 inlägg och 4.000 kommentarer på några av Polisens officiella konton. Resultatet stärker intervjupersonernas version av en ensidigt positiv bild av den egna verksamheten. Eventuell kritik från allmänheten väljer Polisen nästan alltid att bemöta med tystnad, i de inlägg som har analyserats.

Rapportförfattarna har som ytterligare komplement även analyserat 7.828 slumpvis utvalda reportage i såväl riks- som lokalmedia under april månad år 2021. Resultatet visar att lokal media i något högre utsträckning (15-20 procent av samtliga artiklar) än nationell media (omkring 10 procent), rapporterar om nyheter med koppling till Polisens verksamhet. I den absoluta majoriteten av dessa nyheter framställs Polisen positivt. Nationell media är något mer kritisk, men ändå var färre än 1 procent av dessa artiklar kritiskt granskande.

I studien har också 30 polisanställda intervjuats för att tolka journalisternas svar. Något många av dem nämner som orsak till journalisternas kritik är att Polisen har ett intresse av att marknadsföra ett trygghetsbudskap. Då ligger det nära till hands att föra ut en positiv bild av arbetet. Någon tar också upp att det finns en medveten strategi att Polisen ska uppfattas som en attraktiv myndighet för att underlätta rekrytering.

TORA VILLANUEVA GRAN


Om studien

Hur hanterar polisen journalister?: Om transparens, makt och slutenhet har gjorts av Stefan Holgersson och Ossian Grahn vid Linköpings universitet. I studien har 62 journalister djupintervjuats, nästan 8.000 artiklar och inslag skannats och 800 inlägg på Polisens sociala medier analyserats. Därtill har 30 polisanställda fått reflektera över journalisternas svar, varav 10 var poliser på strategisk nivå och 20 anställda på kommunikationsavdelningen.

”Polisen ska inte sälja en vara”

När saker och ting inte tillåts komma fram får Polismyndigheten inte rätt förutsättningar att genomföra sitt uppdrag, menar professor Stefan Holgersson.

Stefan Holgersson, som varit huvudansvarig för studien som visar att journalister samstämmigt erfar Polisen som svår att granska, hoppas att myndigheten som organisation nu ska reflektera över rapportens resultat.
– Polisen ska inte sälja en vara, utan är en komplex verksamhet som verkar i en föränderlig värld. Då är det naturligt att hamna i nya utmaningar och problem. Om Polisen döljer dem uppstår inte ett tillräckligt förändringstryck för att verksamheten ska utvecklas och förändras på ett önskvärt sätt. Varumärkesbyggandet blir en samhällelig björntjänst.

Stefan Holgersson Foto: Johan Svanestrand
Stefan Holgersson

Foto: Johan Svanestrand

Idén till forskningstemat kom upp i och med att Stefan Holgersson under årens lopp haft mycket kontakt med media.
– Journalister jag då intervjuats av har vittnat om att det blivit allt svårare att få ut information från Polisen.

Ta direktkontakt med media om du erfar att myndigheten försöker dölja något.

Att enbart knappt hälften så många som de intervjuade journalisterna, 30 polisanställda, har fått reflektera över redan givna svar medan 62 journalister har djupintervjuats, förklarar han med att syftet med studien har varit att fånga journalisternas uppfattning. Framför allt riktar den sig till mediebranschen: om journalister blir mer medvetna om att Polisen har en mediestrategi som går ut på positivt varumärkesbyggande, kan de förhoppningsvis ställa mer kritiska frågor i stället för att utgå från att det myndigheten förmedlar är objektiv sanning.
– Vi hade heller ingen ambition att göra en kvantitativ studie av polisanställdas uppfattning i denna fråga. Det skulle vara meningslöst eftersom varumärkesbyggande skulle stå i vägen för tillförlitliga svar.

Till enskilda poliser ger han en uppmaning om att ta tillvara på meddelarfriheten. Även om studier visar att det finns en rädsla för karriärmässigt negativa konsekvenser för de som är öppet kritiska mot arbetsgivaren, så påminner han om rätten till anonymitet.
– Ta direktkontakt med media om du erfar att myndigheten försöker dölja något. På kort sikt kan det innebära att Polisen får kritik. Men på lång sikt är det för hela samhällets bästa att saker och ting kommer fram så som de i verkligheten är.

TORA VILLANUEVA GRAN

Polistidningen har låtit en frilansskribent skriva om forskningsstudien av två anledningar:
1. En av författarna till studien har varit anställd på Polistidningen.
2. En av Polistidningens nuvarande medarbetare har intervjuats i studien.

Ämnen i artikeln

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post

Är du intresserad av ett nyhetsbrev från Polistidningen?

The quick, brown fox jumps over a lazy dog. DJs flock by when MTV ax quiz prog. Junk MTV quiz graced by fox whelps. Bawds jog, flick quartz, vex nymphs. Waltz, bad nymph.

Andra läser
Mest läst