Annons

Annons

Etnisk profilering ska utvärderas

Använder sig Polisen av etnisk profilering och är den i så fall diskriminerande? Brå ska undersöka saken på uppdrag av Polismyndigheten.
18 januari 2022, 10:37

”Polismyndigheten och Brå har enats om att Brå ska genomföra en utvärdering av hur Polismyndigheten arbetar med och hanterar frågan om etnisk profilering i polisverksamheten.” Så lyder första punkten i en överenskommelse mellan Polisen och Brottsförebyggande rådet, Brå.
– Vi drog i gång projektet i förra veckan och ska komma med en rapport före sommaren 2023, säger Anna Hansson som är enhetschef på Brå.


Etnisk profilering

Den mest strikta definitionen av etnisk profilering är när ett polisingripande mot en person baseras enbart på dennes ras/etnicitet. 

Källa: Civil Rights Defenders. 

I projektdirektiven låter det som att ni ska utvärdera hur Polisen arbetar med etnisk profilering snarare än om myndigheten gör det. Vad är er utgångspunkt?
– Det här är ett projekt som har startats upp utifrån en diskussion mellan Polismyndigheten och Brå. Bakgrunden är att det finns de som tycker att Polisen använder metoder som liknar etnisk profilering, även om myndigheten själv inte anser att man gör det generellt. Jag har också uppfattat att man inom Polismyndigheten har åkt runt och pratat med anställda som upplever att de här frågorna kan vara svåra att prata om. Brå går inte in i det här med några förutfattade meningar utan vi vill ta reda på hur det faktiskt ser ut.

Anna Hansson, enhetschef på Brottsförebyggande rådet. Foto: Brå.
Anna Hansson, enhetschef Brå.

Foto: Brå.

Det finns äldre forskningsresultat som tyder på att personer med utländsk bakgrund blir misstänkta för brott och kroppsvisiterade på lösare grunder än personer med svensk bakgrund, vilket skulle kunna bero på diskriminerande etnisk profilering.

År 2005 gjordes en studie om utfallet av polisens kroppsvisitationer av personer misstänkta för eget bruk av narkotika. Den visade att när personer över 30 år med svensk bakgrund kroppsvisiteras hittades narkotika i 67 procent av fallen. Träffsäkerhet för personer med utomeuropeisk bakgrund i motsvarande åldersgrupp var 24 procent.* I en statlig utredning från 2006 framgick att förundersökningar mot utlandsfödda från Afrika, Mellanöstern och Turkiet lades ner i dryga 50 procent av fallen, medan förundersökningar mot personer från Sverige och Norden lades ner i 37 procent av fallen.**

"Hur ser Polismyndighetens arbete med etnisk profilering ut på strategisk nivå?"

/Frågeställning i projektdirektiven för Brå:s utvärdering.

I en nyare studie från Civil Rights Defenders 2017 vittnade representanter för olika minoritetsgrupper om att poliskontroller var vardag för dem. Poliserna som intervjuades i studien förklarade eventuella övertramp med att det rörde sig om mänskliga misstag eller enstaka rötägg inom kåren.***

I projektdirektiven används begreppet ”omotiverad etnisk profilering” och enligt Anna Hansson kan man tänka sig att det finns fall där etnisk profilering tvärtom är motiverad, lite beroende på vad man lägger i begreppet.
– Det kan vara en situation där man har stöldligor från vissa länder som härjar i en del av landet. Då kan man behöva definiera vad det är för människor man letar efter och vad som kategoriserar dem, till exempel att det företrädesvis är unga män i åldern 25 till 35 år från Latinamerika eller Östeuropa. I den meningen är det ju klart att Polisen jobbar med etnisk profilering.

Det man måste bena ut, enligt henne, är när etnisk profilering övergår i diskriminering. Gränsen behöver bli tydlig så att Polisen varken går över den eller blir så försiktig att man avstår från att använda metoder som är tillåtna och effektiva i brottsbekämpningen.
– Om det uppstår någon slags gråzon där man inte riktigt vet så kan det hämma Polisens förmåga.

Så etnisk profilering är inte per definition förkastligt?
– Nej, jag tycker inte det men det beror ju lite på hur det uppfattas och jag tror att olika personer lägger olika värderingar i begreppet. Där måste vi hitta definitioner att jobba utifrån.

Den totala projektkostnaden uppskattas till tre miljoner kronor. Polismyndigheten bidrar med två miljoner och Brå med maximalt en.

* Polisingripande vid eget bruk av narkotika – Särbehandlas personer med utländsk bakgrund? Tove Pettersson. Stockholms universitet 2005.

** Diskriminering av personer med utländsk bakgrund i rättsväsendet – en kvantitativ analys. Johan Kardell. Studien ingår i den statliga utredningen SOU 2006:30.

*** Slumpvis utvald – Ras-/etnisk profilering i Sverige, Stockholms universitet/Civil Rights Defenders, 2017.

Ämnen i artikeln

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post

Är du intresserad av ett nyhetsbrev från Polistidningen?

The quick, brown fox jumps over a lazy dog. DJs flock by when MTV ax quiz prog. Junk MTV quiz graced by fox whelps. Bawds jog, flick quartz, vex nymphs. Waltz, bad nymph.

Andra läser
Mest läst