Fram till i förmiddags hade det kommit in sju anmälningar till Justitieombudsmannen, JO. Anmälarna reagerar på hur Polismyndigheten förra året fördelade de 360 miljoner kronor som enligt ett riksdagsbeslut var öronmärkta till att höja polislöner. Samma summa fördelades också 2019 och 2020, men anmälningarna rör bara 2021.
Först ut att anmäla var Andreas Nelin, dagen efter att beslutet offentliggjordes precis innan jul. Han är ordförande för Polisförbundet i Fyrbodal och menar att Polismyndigheten fördelat miljonerna på ett sätt som går emot det riksdagen beslutade att pengarna skulle användas till. Han tycker det är fel att myndigheten betalar ut delar av pengarna i form av tillägg och engångsbelopp, exempelvis som ett Stockholmstillägg och utbildar- och aspiranttillägg.
– För mig är tillägg inte lön. Tilläggen är inte lönedrivande och kan dras in när som helst. Man höjer således inte polisernas löner. På detta sätt tror jag inte vi lyckas locka tillbaka några poliser, säger han.
Andreas Nelin, fackordförande Fyrbodal
Foto: Privat
Han reagerar också på att polisernas extra avsättning till tjänstepensionen påverkas. Den baseras på lön, inte tillägg.
Om resultatet blir att JO riktar kritik mot Polisen hoppas Andreas Nelin att myndigheten ändrar sitt beslut eftersom inga pengar har betalats ut än.
– Och om de inte river upp beslutet kanske de i alla fall tänker till och gör annorlunda nästa gång. Det har ju tilldelats ytterligare riktade pengar för tre år framåt för att höja polisernas löner.
JO-anmälarna tar också upp att det sätt fördelningen beslutades på hotar den svenska modellen. De menar att förhandlingarna med Polisförbundet inte var några egentliga förhandlingar, att myndigheten aldrig var beredd att röra sig från sitt utgångsbud. Förhandlingarna slutade med att facket sa nej till arbetsgivarens slutbud, som då beslutade om fördelningen ensidigt. En av anmälarna skriver att ”man inte följt det som inrikesminister Mikael Damberg och riksdagspartiernas företrädare varit tydliga med. Att fördelning av medlen skall avtalas av parterna (Polismyndigheten och Polisförbundet) i enlighet med den svenska modellen. Man frångår alltså vad jag anser vara god förhandlingssed.”
Polisens HR-avdelning lämnar en kommenterar via mejl: ”Riksdagens inriktning bakom de extra medlen till satsningen på polislöner är att den ska bidra till Polismyndighetens kompetensförsörjning. Mot den bakgrunden har Polismyndigheten haft som inriktning att använda medlen just i kompetensförsörjningssyfte.”
