Tidigare blev sökande med neuropsykiatriska diagnoser, NPF, automatiskt bortsorterade i antagningen till polisutbildningen. Men den regeln slopades av Polisen i somras, vilket Polistidningen har skrivit om tidigare.
Den nya ordningen är att sökande till polisutbildningen med NPF ska kunna gå vidare och få en individuell bedömning hos Plikt- och prövningsverket. En fråga som har hängt i luften är vad som ska gälla för personer som behöver mediciner för att hantera sin diagnos. Ska även de kunna antas eller är medicinering en så stor risk vid polisarbete att det bör leda till automatisk bortsortering?
God funktionsnivå krävs
Det finns personer med neuropsykiatriska tillstånd av lindrig till måttlig valör där en god och stabil funktionsnivå erhållits med hjälp av behandling. Vid stabil och god funktionsnivå sedan minst ett år tillbaka kan godkännande övervägas.
Källa: Medicinska hälsokrav vid ansökan till polisutbildning. Polismyndigheten, 2022-01-17.
När Plikt- och prövningsverket yttrade sig i ärendet i höstas pekade myndigheten på att det finns risker. ”Vad gäller adhd och medicinering finns en potentiell risk för svårigheter vid behov av dosjusteringar och utsättningsförsök, vilket enligt FASS och behandlingsrekommendationer skall göras regelbundet i samråd med behandlande läkare”, skrev myndigheten då. Man jämförde också med de krav som ställs på sökande till polisutbildningar i övriga Norden: ”Plikt- och prövningsverket anser också att Polismyndighetens förändring av kraven, genom att tillåta personer som medicinerar vid adhd möjlighet att pröva, kommer att vara lägre än de krav som ställs på polissökande i våra nordiska grannländer.”
Men när de nya medicinska kraven beslutades i januari i år stod det klart att även personer som medicinerar vid NPF ska kunna gå vidare till prövningen och få en individuell bedömning. Om dessa personer har uppnått en stabil och god funktionsnivå sedan minst ett år genom ”behandling” kan godkännande övervägas, står det i de nya kraven. Behandling kan till exempel innebära medicinering, enligt Marie Andersson, kommissarie vid Polismyndigheten som har varit med och tagit fram de nya antagningskraven.
– Det betyder inte att sökanden har klarat antagningen utan att den får gå vidare till prövningen hos Plikt- och prövningsverket för att få en medicinsk och psykologisk bedömning mot den polisiära funktionen.
Men de risker med medicinering som Plikt- och prövningsverket har pekat på. Hur tänker ni kring dessa?
– I de diskussioner som vi har haft med Plikt- och prövningsverket och en expert inom barn- och ungdomspsykiatri har vi gemensamt kommit fram till att de riskerna omhändertas av det ganska omfattande intygskrav som vi inför tillsammans med den medicinska och psykologiska prövningen.
Av de nya medicinska kraven framgår att personer med NPF-diagnoser behöver visa upp ett intyg från specialistläkare i psykiatri. Intyget ska bland annat innehålla ett utlåtande om den sökandes funktion ”i relation till polisiära förhållanden”. Det står också: ”Om det krävs medicinering eller andra behandlingsinsatser för att uppnå stabil funktion eller remission skall det anges hur länge detta bedöms behövas.”
På Polistidningens fråga om hur lätt det kommer vara för sökande att få tag i ett sådant intyg svarar Polismyndigheten: ”Den sökande får själv ta kontakt med specialistsjukvården. Vi vet inte eventuell kostnad och väntetid.”
