Grundkravet på historia tas bort för sökande till polisutbildningen. Det föranledde en diskussion på Twitter om vilka krav som egentligen bör ställas på den som söker. Jag måste erkänna att det förvånade mig lite att reaktionen blev så stark och engagerade så många poliser.

Jag antar att det kanske inte bara handlar om historia utan om att många poliser upplever att kraven sänks alltmer. Det i kombination med att platser står tomma gör att Polisen i desperation snart tar in vad som helst. En oro jag förstår och till viss mån delar.

Samtidigt, om man har den oron, finns det betydligt allvarligare problem i rekryteringen att angripa, nämligen kraven på begåvning som Polisen har i dag. I dag graderar man begåvning på en niogradig skala där normalbegåvade hamnar mellan fyra och sex. Polisen godtar personer med tre poäng. Det vill säga personer som inte ens är normalbegåvade utan kan anses svagbegåvade. Samma personer skulle inom försvaret inte ens kunna bli skyttesoldat, en tjänst som är långt mindre komplex och som kräver betydligt mindre begåvning än polisyrket. Det oroar mig mer än att man tar bort grundkravet på historia.

Men är inte historiska kunskaper viktiga för att förstå sin nutid? Jo, det argumentet går att föra. Frågan är bara om gymnasiebetyg, som i vissa fall är ett och ett halvt decennium gamla, säger särskilt mycket om personens kunskaper i historia eller hur relevanta dessa är. Jag gick på ett yrkesgymnasium där jag inte kunde läsa historia. Det innebar inte att jag inte kunde historia. Tvärtom har jag alltid varit mycket historieintresserad. När jag sedan läste upp historia A, som det hette då, för att kunna söka till Polisen seglade jag igenom kursen. Men formellt var jag obehörig att söka till polis efter gymnasiet trots att jag hade kunskaperna.

Så vilka förkunskaper ska man kräva för att söka till polis? Jag föreslår att man i stället för att ställa förkunskapskrav i teoretiska ämnen ska genomföra ett kunskapsprov. Provet ska innehålla de ämnesområden som i dag är grundkrav, vilket mycket väl också kan innebära frågor som berör historiska skeenden man ska kunna som svensk polis. Förintelsen kommer väl upp som det mest uppenbara att ha bra kännedom om men också andra viktiga historiska skeenden som format vårt demokratiska samhälle både nationellt och internationellt.

Ett kunskapsprov löser flera problem; bland annat att gymnasieämnenas innehåll har varierat över tid (i och med att kursplaner har ändrats) men också att betygskriterierna har varierat över tid. Men framför allt att man får svart på vitt vad personen som vill bli polis faktiskt kan snarare än vad personen borde kunna.

Niklas Lindroth, områdespolis