Annons

Annons

”Risk att du skjuter någon av misstag”

Polismyndigheten överväger att införa vapenlampa som standardtillbehör för poliser i yttre tjänst. Men det finns de som ifrågasätter nyttan och ser lamporna som en säkerhetsrisk både för allmänheten och poliserna själva.
22 februari 2022, 10:15

Polismyndigheten är i slutskedet av en upphandling av nytt tjänstevapen, och har bestämt sig för att byta ut den nuvarande Sig Sauer-pistolen mot Glock, vilket Polistidningen har skrivit om tidigare. Det finns också planer på att ge poliser i yttre tjänst en vapenlampa som standardtillbehör till det nya vapnet. Nationella operativa avdelningen, Noa, har skickat ut ett sådant förslag på samråd inom myndigheten och till arbetstagarorganisationerna.

Enligt förslaget ska medarbetare i kategori 1 Polkon få med en vapenlampa när de tilldelas sina Glockpistoler. I den kategorin ingår exempelvis ingripandepoliser och spanare. På frågan om det ska vara obligatoriskt att använda lampan svarar Polismyndigheten: ”Ja, utgångspunkten är att den ska vara monterad på vapnet för personal i Polkon kategori 1.” Som motiv för att införa detta anges att det inte sällan är mörkt eller dunkelt när poliser skjuter (se faktaruta). Noa beskriver det som en naturlig utveckling inom svensk polis och en taktisk fördel för medarbetare som har en operativ befattning. Kostnaden för att köpa in lamporna till poliser i yttre tjänst beräknas till 12 miljoner kronor. 

Det hölls ett samråd kring frågan om vapenlampor redan för ett år sedan när Polisen tog ett inriktningsbeslut om att köpa in lampor tillsammans med det nya tjänstevapnet. Och enligt Noa ”framfördes klart övervägande positiva synpunkter” den gången.

Jag ser inte att vanliga poliser i yttre tjänst har någon praktisk användning av en vapenlampa.

Polisförbundet tillhör dem som ska yttra sig i det nya samrådet och förbundet har samlat in synpunkter från skyddsombud och förtroendevalda. Polistidningen har fått ta del av en sammanfattning. Där framgår att vissa av de tillfrågade saknar en ordentlig motivering till behovet av vapenlampa, utöver att poliser i bland skjuter i mörker.

Man tycker också att det finns frågetecken kring förslaget: Blir det till exempel tyngre och otympligare med en vapenlampa? Hur påverkas träffbilden och vapenhanteringen? Hur ser man på risken att den som tänder sin vapenlampa själv blir en måltavla? Och riskerar den som väljer bort lampan att drabbas av särbehandling eller bestraffning?

Ljusförhållanden när poliser skjuter

I 12 av 49 inrapporterade händelser under 2020 där poliser avlossat tjänstevapnet gjordes detta i ljusförhållanden som beskrevs som mörker. I 4 av de 49 fallen avlossades skott i skymning/gryning.

I 9 av de 16 fall som poliser skjutit i mörker, skymning eller gryning uppgav poliserna att de hade upplevt ljusförhållandena som tillfredsställande.

Statistik för 2014–2020 visar att ingripandeenheter stod för 67 procent av de fall där tjänstevapen avlossades.

Källa: Rapporten Polismyndighetens användning av särskilda hjälpmedel för våldsanvändning, Noa.

En del av dem som har yttrat sig till Polisförbundet menar att monterad belysning på pistolen är ett värdefullt hjälpmedel i vissa situationer. De ser det som en taktisk fördel att kunna belysa och se vad man har framför sig i en kritisk situation. Samtidigt behöver poliser ha tillgång till en ”stand-alone-lampa” som komplement så att de inte använder vapenlampan för att lysa på saker som de inte har för avsikt att skjuta på. Det skulle strida mot regelverket och skapa ett farlig beteende.

De tillfrågade som är vapeninspektörer pekar på att det kommer att krävas flera timmars träning för att hantera både ett nytt tjänstevapen och en tillhörande lampa. Sedan tillkommer återkommande fortbildning. ”Den här utbildningen är inget som ska ingå i Polkonutbildningen utan måste ligga utanför den”, är en synpunkt.

Det är ren fysiologi och handlar om hur våra hjärnor fungerar.

En av dem som är skeptisk till vapenlampa som standard är Johan Bertilsson som är polis och har skrivit en doktorsavhandling om vapenanvändning under stress. Han är ämnesansvarig i polisiär konflikthantering i polisregion Syd och sitter i den nationella utvecklingsgruppen för Polkon.
– Jag ser inte att vanliga poliser i yttre tjänst har någon praktisk användning av en vapenlampa. Däremot ser jag en risk för att de kommer råka använda vapenlampan som en ficklampa när de söker av mörka utrymmen med draget vapen. Och när du har vapnet riktat framåt är risken stor att du skjuter av misstag om det plötsligt dyker upp en person framför dig.

Johan Bertilsson.
Johan Bertilsson, forskare och ämnesansvarig inom Polkon.

Den farhågan bygger han bland annat på erfarenheter från stressfyllda övningar kring pågående dödligt våld som han har hållit med vapeninstruktörer inom Polisen – övningar där man använder färgampull-ammunition. Han berättar att instruktörer vid upprepade tillfällen har skjutit oskyldiga figuranter och till och med andra instruktörer med övningsväst när de sökt av utrymmen med vapnet riktat framåt.
– Problemet upphörde först när vi instruerade dem att alltid hålla vapnet riktat nedåt som utgångspunkt. När man måste lyfta vapnet för att skjuta hinner man definiera om det är ett hot som man har framför sig eller om skottet ska stoppas. Det är ren fysiologi och handlar om hur våra hjärnor fungerar. Det krävs en viss minimitid för att fatta den typen av beslut.  

Att använda vapenlampa för att söka av eller definiera ett hot kan också strida mot de regler som finns för polisens vapenanvändning, enligt Johan Bertilsson.
– Vi kan inte rikta vårt vapen mot någon innan vi har definierat och fattat beslut om rätt juridisk nivå är uppnådd för att betvinga eller skjuta.

Vapenlampa kan också innebära en säkerhetsrisk för polisen själv eftersom lampan blir ett tydligt mål i mörkret.
– Taktiskt sett är det mycket sämre att söka av ett mörkt utrymme med ficklampa eller vapenlampa än att tända den befintliga belysningen i rummet. Om det inte går att tända så är det bättre att ha en ficklampa i sin lediga hand som man tänder helt kort, följt av en snabb och tyst förflyttning. Att tända och släcka vapenlampan kräver finmotorik, vilket gör den svår att använda under stress. Det kommer att stjäla uppmärksamhet i farliga situationer, och potentiellt öka risken för vådaskott.

Du riskerar alltså att missa helt eller att skjuta personen i huvudet.

Polistidningen har inte fått intervjua någon på Noa om planerna på att införa vapenlampor i yttre tjänst, men har fått ställa frågor skriftligen via Polisens nationella mediecenter. Den som svarar är Jens Lundin på utrustningsgruppen vid Noa.

Har det gjorts någon riskbedömning kring förslaget att införa vapenlampa?
”Riskbedömning av vapensystemet med vapen, hölster och vapenlampa kommer att genomföras innan införandet.”

Vissa menar att vapenlampan inbjuder till att lysa på, och därmed rikta vapnet mot, saker och personer när man söker av ett utrymme, vilket kan strida mot reglerna. Vad säger ni om den risken?  
”Den ordinarie ficklampan tas ej bort och förutsättningarna att använda vapenlampan finns bara om förutsättningen finns att använda tjänstevapnet. De grundläggande skjutreglerna kvarstår vid användningen av tjänstevapnet och förändras ej med detta tillbehör.”

En del menar att vapenlampa gör den enskilda polisen till ett lätt identifierat mål i mörkret (större risk än om man håller en ficklampa i andra handen en bit från kroppen). Vad anser ni om det?
”Den taktiska utbildningen i användandet av vapenlampa kommer att ske i ombeväpningsutbildningen samt inom ramen för Polkon.”

Vissa bedömer att det krävs en finmotorik för att tända och släcka vapenlampan som man inte har i stressade lägen, vilket stjäl uppmärksamhet och kan leda till vådaskott. Hur har ni tänkt kring den frågan?
”Vapenlampan kommer ha stora reglage (precis som befintliga vapenlampor inom myndigheten) för att underlätta det grovmotoriska samt användandet med handskar.”

Du riskerar alltså att missa helt eller att skjuta personen i huvudet i stället för i bröstet.

Utöver frågan om vapenlampor har Johan Bertilsson också synpunkter på hur själva pistolerna från Glock bör införas i myndigheten. Han förespråkar att de fasas in på polisutbildningarna, ungefär som den nya batongen, snarare än att alla poliser ska byta tjänstevapen.
– Att nyutbildade poliser får Glock är inget större problem, däremot kan det bli problem om poliser som är utbildade på Sig Sauer ska byta till Glock.

Skälet är stressmotoriskt, enligt honom. I hälften av de fall där poliser skjuter verkanseld gör de det utan att använda vapnets riktmedel (sikte och korn), visar statistiken. Det höga stresspåslaget i en sådan situation gör att skytten håller extra hårt i vapnet. Om någon som är van vid Sig Sauer byter till Glock leder det till att de skjuter för högt. Anledningen är att vinkeln mellan kolv och pipa skiljer sig åt mellan de båda vapnen, enligt Johan Bertilsson.
– Du riskerar alltså att missa helt eller att skjuta personen i huvudet i stället för i bröstet. Ett byte åt andra hållet, från Glock till Sig Sauer, är mindre problematiskt eftersom du då träffar lågt i bålen eller i benen, eller missar lågt vilket inte är lika farligt för tredje part.

Han menar att det här är en mycket allvarlig fråga och han hoppas att myndigheten kommer ta hans invändningar, som han också har framfört, på allvar. När det gäller liv och hälsa måste försiktighetsprincipen gälla, enligt honom. 
– Annars ser jag framför mig hur jag får sitta som sakkunnig i domstolar och förklara varför poliser har skjutit någon i huvudet eller träffat helt oskyldiga.

Ämnen i artikeln

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post

Är du intresserad av ett nyhetsbrev från Polistidningen?

The quick, brown fox jumps over a lazy dog. DJs flock by when MTV ax quiz prog. Junk MTV quiz graced by fox whelps. Bawds jog, flick quartz, vex nymphs. Waltz, bad nymph.

Andra läser
Mest läst