– Exakt vad det här kommer få för utfall vet vi inte riktigt. Men vi kommer att följa upp det. Om något behöver justeras så justerar vi det, säger polismästare Max Lutteman som har lett översynen av antagningskraven.
Max Lutteman, polismästare
De nya psykologiska kravprofilen började tillämpas i prövningen till polisutbildningen i förra veckan. Plikt- och prövningsverket, PPV, har arbetat om frågorna som ställs under psykologintervjun, och tagit fram ett nytt metodstöd som ska hjälpa myndighetens psykologer att värdera svaren. Men inte heller John Hermiz, chefspsykolog på PPV, kan säga om kraven har sänkts eller höjts jämfört med tidigare.
– Vår process har inte sett ut så att vi har lagt de här kravprofilerna bredvid varandra och gjort en komparativ analys av skillnaderna. Det vi har gjort är att vi har tagit emot kravprofilen, tittat på den och utvecklat en ny metod. I det arbetet har vi haft med oss en grupp sakkunniga från Polisen som hela tiden har varit med för att stämma av att kraven är på rätt nivå.
John Hermiz, chefspsykolog
Enligt John Hermiz är det i allt väsentligt samma egenskaper och förmågor som efterfrågas i den nya kravprofilen som i den gamla.
– Man använder lite olika formuleringar och ord men i stort sett är det återkommande saker. Det är inte så att det har kommit in några helt nya egenskaper eller områden.
Den stora skillnaden är att Polismyndigheten nu har skrivit en särskild kravprofil för antagning till polisutbildningen som skiljer sig från den som gäller för anställning som polisassistent. Tidigare var kraven de samma. Enligt den gamla kompetensprofilen för nyutbildad polis från 2012 behövde de sökande vara lika mogna, lyhörda, flexibla, engagerade, ansvarsfulla, tålmodiga, noggranna och kommunikativa för att få börja utbildningen som för att få anställning efter slutförd utbildning. Skälet var att dessa egenskaper betraktades som ”svåra att förändra över tid eller utveckla” om de inte fanns hos individen ”från början”.
Den nya kravprofilen ger uttryck för en mer positiv syn på studenternas förmåga att utveckla viktiga egenskaper under studietiden. ”Till skillnad från tidigare ger den uppdaterade kravprofilen utrymme för den utveckling som den studerande på polisutbildningen får under utbildningsåren”, skriver Polismyndigheten i ett pressmeddelande.
Kravprofilen gör skillnad på förmågor som måste vara på en ”god” nivå redan vid antagning, och områden där man kan nöja sig med att sökanden har en ”tillräcklig” nivå. Tanken är att studenten kan utveckla sin förmåga under studietiden från en ”tillräcklig nivå” till den nivå som kvalificerar för anställning efter slutförd utbildning.
– När man läser kravprofilen så finns det ganska tydligt skrivet ”tillräckligt” på ett antal av områdena som ska utvärderas. Det kan ge en indikation på hur Polisen ser på vad som behöver vara på tillräcklig nivå när man påbörjar utbildningen och kan utvecklas till en annan nivå inför anställning, säger John Hermiz.
Två nivåer i nya psykologiska kravprofilen
Exempel på förmågor som behöver vara på tillräcklig nivå:
- Tillräcklig förmåga att ta in, bearbeta och strukturera komplex information samt lösa problem.
- Tillräckligt intresse för andra människor och utvecklingen i samhället.
- Tillräcklig förmåga att leva upp till regelverk, lagar och moraliska värden i en demokrati, samt att ta ansvar för sig själv och andra.
Exempel på förmågor som behöver vara på god nivå:
- God inlärningsförmåga att ta till sig kunskaper och omsätta till praktisk handling.
- God tilltro till egen förmåga.
- God förmåga till impulskontroll.
Källa: Kravprofil för urval till polisutbildningen, 2021-08-27, dnr A687.158/2020. Läs profilen i sin helhet här.
Det kan låta som att man har sänkt antagningskraven jämfört med tidigare, men Max Lutteman på Polismyndigheten håller inte med om det.
– Jag kan inte säga om kraven har höjts eller sänkts. Vi har utvecklat en helt ny kravprofil som är formulerad på ett annat sätt än den gamla kompetensprofilen. Vissa aspekter kan man känna igen från den gamla profilen och andra är nya.
Så det kan bli ännu fler som underkänns än de dryga 50 procent som har kuggats vid psykologintervjun tidigare?
– Det beror på hur det funkar när Plikt- och prövningsverket omsätter den här kravprofilen i sin prövning av de sökande. Vi har gjort vårt arbete och tagit fram en kravprofil med hjälp av forskare och specialister, och utifrån vad vi ha lyssnat av med polisverksamheten. Vad utfallet blir är för tidigt att svara på.
Bra polis enligt poliser
Den nya psykologiska kravprofilen bygger bland annat på en enkätundersökning som har gjorts bland hundratals yrkesverksamma poliser.
Poliserna fick frågor om vilka egenskaper de vill se hos blivande kollegor. Många svarade att en polis ska vara duglig, samvetsgrann och disciplinerad. Impulsiva, instabila och osjälvständiga personer lämpar sig mindre bra för yrket, enligt enkätsvaren.
