Vad har du jobbat med som polis?
– Jag har framför allt arbetat i kärnverksamheten, med utryckning, utredning och som närpolis. Innan jag började arbeta fackligt på heltid var jag kommunpolis i Laholm, men det var före 2015 så titeln var en annan: ansvarig för brottsförebyggande verksamhet. Jag var även ställföreträdande närpolischef i Laholm under den perioden. Jag har trivts i alla mina funktioner men tyckte det var särskilt givande att arbeta förebyggande med olika samverkanspartners utanför och inom Polismyndigheten.

Varför blev du polis?
– En tillfällighet. Jag hade sökt till juristprogrammet och så var det någon i bekantskapskretsen som undrade om jag inte skulle söka till polis också. Jag kom in på båda. På den tiden blev man anställd med lön första dagen på polisutbildningen så jag tänkte att jag inte hade något att förlora på att pröva. Sedan blev jag kvar och det blev aldrig någon jur. kand. Däremot har jag läst in en magister i psykologi vid sidan av jobbet.

Varifrån kommer ditt fackliga engagemang?
– Jag tycker om att försöka förändra det som inte fungerar. När jag började som ny polis upplevde jag att varken ledarskapet eller lönesystemet fungerade. Min kollega hade betydligt högre lön än jag enbart för att han var 20 år äldre. Det fanns inget jag kunde göra åt det annat än att jobba kvar och bli äldre jag med. Erfarenhet är viktigt men prestation måste också vägas in.

Vilken är din fackliga hjärtefråga?
– Jag har många. Men en är att Polisförbundet ska finnas och arbeta för alla poliser. För individen, kollektivet och för poliser i alla funktioner. Politikerna fokuserar mest på poliserna i uniform och vi måste bli bättre på att beskriva mervärdet med att ha poliser också på RLC eller som utredare med mera. Vi behöver synliggöra den tysta kunskap vi bär på, den polisiära kompetensen, och tydliggöra den.

Tycker du att Polisförbundet behöver förändras – i så fall hur?
– Det är positivt att vi har blivit en aktör som medier och andra ringer när de har frågor om polisen. Vi har ett högt förtroende och är en stark opinionsbildare, men från min position ser jag att den interna kommunikationen behöver utvecklas ytterligare. När det finns en frustration bland medlemmarna måste de få veta hur förbundet jobbar med frågan på olika nivåer, att vi för deras frustration vidare till RPC och politikerna.