På det särskilda tjänstekortet finns inte namnet på den berörda polisen, bara ett tjänstgöringsnummer. Poängen är att kortinnehavaren kan styrka sin ställning som polis, men slipper exponera sin identitet i samband med en tjänsteåtgärd. Om en medborgare vill identifiera polisen får den notera numret och sedan kontakta Polismyndigheten för att få ut namnet. Det blir lite krångligare och förhoppningen är att det ska minska hot och annan otillåten påverkan från kriminella.
Savo Bodiroza jobbar som ingripandepolis i Falkenberg och ser inget behov av särskilt tjänstekort för egen del.
– Jag kan räkna på ena handens fingrar när jag har fått visa polislegitimationen. Vi är uniformerade och åker i målade bilar så det är sällan någon som ifrågasätter att vi är poliser.
Men han har jobbat som spanare tidigare och i den rollen kan han se en poäng.
– Ja absolut, poliser som jobbar civilt visar ju legitimationen oftare och då skulle det vara bra med ett kort som bara innehåller ett nummer.
Att kriminella har ett intresse av att kartlägga poliser är det ingen tvekan om, enligt honom.
– Jag får höra att de vet var jag bor, vilka som är mina familjemedlemmar och att jag är delägare i ett företag. Det finns ett underliggande hot där.
Enligt den gamla föreskriften var det bara poliser som arbetade mot grov organiserad brottslighet eller terrorism som fick använda särskilt tjänstekort. Dessutom var alla som jobbade uniformerat uteslutna. Den nya föreskriften (PMFS 2022:5) innebär att alla anställda, oavsett funktion, kan få särskilt tjänstekort om de löper en påtaglig risk att utsättas för hot eller våld.
– Vår bedömning är att ungefär 12.000 poliser och 3.000 civilanställda kommer att vara berättigade till kortet, säger Lars Tonneman, processledare vid Polisens säkerhetsavdelning.
Det kan jämföras med de cirka 500 poliser som hade särskilt tjänstekort 2019, vilket är den mest aktuella siffra som finns.
En medarbetare som känner sig utsatt får själv ansöka om särskilt tjänstekort och sedan är det säkerhetsavdelningens regionala chefer som bedömer om kraven är uppfyllda. Frågan om påtaglig risk kan antingen bedömas på individnivå, genom att man tittar på om det finns omständigheter runt den anställde som tyder på en hotbild. Eller på gruppnivå genom att man bedömer om den anställde arbetar i ett geografiskt område eller i en organisatorisk enhet där de anställda är utsatta rent generellt. Den bedömningen kan till exempel baseras på uppgifter i medarbetarskyddsundersökningar.
– Påtaglig risk motsvarar minst 25 procents sannolikhet för att utsättas för hot eller våld. Om över 25 procent av de som arbetar i ett område eller inom en viss enhet rapporterar att de har varit utsatta, då finns det en påtaglig risk även för andra i samma grupp.
Lars Tonneman tar ett exempel från 2018 års medarbetarskyddsundersökning.
– Tittar man på ingripandepoliser i lokalpolisområde Järfälla så uppgav 29 procent att de hade utsatts för hot, våld eller annan otillåten påverkan. Det tyder på att du även framöver löper en påtaglig risk att utsättas om du är ingripandepolis där.
Om arbetsgivaren bedömer att medarbetaren inte har behov av ett särskilt tjänstekort kan det beslutet inte överklagas, enligt Polismyndigheten.
Polisens nationella säkerhetschef kan också fatta generella beslut för hela grupper av poliser om att kravet på påtaglig risk är uppfyllt för dem. Då behöver man inte göra någon individuell riskbedömning när en enskild polis i den gruppen ansöker.
– På så sätt kan man korta handläggningstiderna när det är uppenbart att det är något geografiskt område eller en enhet där utsattheten är väldigt stor.
Kort om kort
Polislegitimation
Ordinarie tjänstekort eller särskilt tjänstekort som innehas av polis.
Ordinarie tjänstekort
Ska innehålla uppgifter om innehavarens efternamn, första bokstaven i tilltalsnamnet, tjänst eller uppdrag, välliknande fotografi samt namnteckning.
Särskilt tjänstekort
Innehåller enbart fotografi och ett tjänstgöringsnummer.
Tjänstgöringsnummer
Nummer som används på särskilda tjänstekort och som kan kopplas till enskilda anställda genom en förteckning som förvaras hos Polismyndigheten.
Charlotte Nichols, ombudsman på Polisförbundet, välkomnar att det nu blir lättare för poliser att få särskilt tjänstekort.
– Våra medlemmar har skrivit motioner om detta sedan kongressen 2012 och vi har arbetat länge för att polisers personuppgifter ska bli mindre exponerade.
Hon tycker att det är viktigt att myndigheten jobbar förebyggande och den nya föreskriften är ett steg i rätt riktning, enligt henne, även om myndigheten inte gick så långt som Polisförbundet hade önskat.
– Vårt förstahandsyrkande var att man skulle ta bort både personnummer och hela namnet i den ordinarie polislegitimationen. I andra hand yrkade vi att alla poliser ska beviljas särskilt tjänstekort.
Charlotte Nichols, ombudsman på Polisförbundet.
En kritik mot särskilda tjänstekort är att de försvårar för medborgare att identifiera poliser som begår tjänstefel. Charlotte Nichols håller inte med.
– Om du har en polis specifika tjänstgöringsnummer kan du kontakta myndigheten och ta reda på vem polisen är. Det är inte så att vi vill avidentifiera poliser, men det ska inte vara så lätt att under ett pågående ingripande slå upp en polis hemadress på telefonen eller fälla kommentarer om polisens familj.
Hon uppmanar alla poliser som känner sig utsatta att ansöka om särskilt tjänstekort.
– Vi förutsätter att Polismyndigheten kommer att ha tillräckligt mycket personal för att hantera ansökningarna. Vi kommer agera om vi ser att processen hakar upp sig på grund av administrativa hinder.
Enligt Lars Tonneman är den enda flaskhalsen att man för närvarande bara har 500 kortunderlag för att göra särskilda tjänstekort. För att undvika huggsexa har säkerhetsavdelningen rekommenderat att underlagen ska fördelas till regioner och nationella avdelningar utifrån ett nyckeltal som bygger på antal medarbetare och hur utsatta dessa är enligt den senaste undersökningen om medarbetarskydd.
Rapporterad utsatthet per region
Polisregion Bergslagen – 29 %
Polisregion Mitt – 26 %
Polisregion Nord – 24 %
Polisregion Stockholm – 26 %
Polisregion Syd – 33 %
Polisregion Väst – 32 %
Polisregion Öst – 32 %
Nationella avdelningar – 11 %
