Som Polistidningen berättat tidigare har Polisförbundet och skyddsorganisationen i region Väst uppmanat medlemmarna att lämna tjänstemobilen på jobbet, alternativt bara göra slagningar på fritiden om det är i direkt samband med ett ingripande. Och i polisområde Östergötland har hundförarna bestämt sig för att helt sluta göra slagningar i den mobila appen mPMF, oavsett om det är på ledig tid eller på betald arbetstid. Bakgrunden är bland annat en dom mot en av deras kollegor som kom nyligen. Att de bojkottar just mPMF beror på att appen öppnar för slagningar i flera av Polisens register samtidigt, vilket de ser som särskilt riskabelt om slagningarna ifrågasätts i efterhand. I stället kommer hundförarna kontakta regionledningscentralen för att få sökningar gjorda eller själva slå i enskilda register när de är inne på stationen. Frågan om vad som är otillåtna respektive tillåtna slagningar har även lyfts till nationell nivå inom Polismyndigheten där man arbetar med ett eventuellt förtydligande av reglerna.
Finns det då skäl för oron som just nu sprider sig i poliskåren? Polistidningen har tittat närmare på några av de domar och åtal som har förekommit i diskussionen. Men först något om de grundläggande reglerna. Den som olovligen bereder sig tillgång till en uppgift som är avsedd för automatiserad behandling kan dömas för dataintrång till böter eller fängelse i högst två år. Det framgår av 4 kap. 9 c § brottsbalken. En polis som ”olovligen” slår i de polisiära registren, till exempel via mobilappen mPMF, kan alltså dömas för detta brott. Frågan är då vad ”olovligen” innebär i det här sammanhanget. När domstolarna prövar detta brukar de hänvisa till Polismyndighetens egna riktlinjer för säkerhet avseende informationsbehandling med stöd av it, PM 2017:4. Frågan behandlas helt kort i avsnitt 7.1 i riktlinjerna: ”It-system som är tillgängliga inom Polismyndigheten får användas endast när det är nödvändigt för att genomföra en viss arbetsuppgift. Det ska vara sannolikt att användandet i det enskilda fallet är till nytta för arbetets genomförande.” Annan användning är med andra ord otillåten.
Tjänsterelaterad slagning?
It-system som är tillgängliga inom Polismyndigheten får användas endast när det är nödvändigt för att genomföra en viss arbetsuppgift. Det ska vara sannolikt att användandet i det enskilda fallet är till nytta för arbetets genomförande.
Källa: Polismyndighetens riktlinjer, PM 2017:4, avsnitt 7.1 första punkten.
I slutet av förra året dömdes en ingripandepolis till böter för bland annat dataintrång och brott mot tystnadsplikten. Tingsrätten bedömde att polisen hade gjort olovliga slagningar i Polismyndighetens register, varav en del hade skett på fritiden och inte dokumenterats i händelserapporter.
En av slagningarna gällde en person som polisen hade träffat privat i olika sammanhang och var ytligt bekant med. Enligt polisen var bakgrunden till slagningen ett tips om att personen skulle ha kört bil narkotikapåverkad. Domstolen konstaterade att en tjänsteåtgärd utanför arbetstid kan vara att se som tjänsteutövning om polismannen träder i tjänst enligt 16 § polisförordningen. I detta fall skulle det ha förutsatt att polisen hade gjort ett ingripande, vilket inte hade skett. ”Eftersom slagningen skett utanför tjänsten har den varit olovlig redan av denna anledning. Härtill kommer att slagningen inte varit nödvändig för genomförandet av en viss arbetsuppgift, vilket X måste ha insett”, skrev domstolen i sin dom.
Senare gjorde polisen ytterligare slagningar på personen och hans anhöriga. Domstolen bedömde även dessa som olovliga, bland annat på grund av jäv. Personen var vid tiden misstänkt för skadegörelse på polisens bil – misstankar som senare avskrevs. Som målsägande i ärendet fick polisen inte utföra några brottsbekämpande åtgärder mot den misstänkte, enligt domstolen. Polisen dömdes också för brott mot tystnadsplikten efter att ha berättat för en gemensam bekant att den aktuella personen hade varit anmäld för brott och blivit omhändertagen enligt lagen om omhändertagande av berusade.
Polisen misstänktes även för en rad slagningar som han hade gjort på fritiden på olika fordon som han tyckte betedde sig märkligt i trafiken. Men slagningarna godtogs av tingsrätten eftersom ett stationsbefäl som vittnade i målet uppgav att det var ”gängse att träda i tjänst i sådana situationer”. Att slagningarna inte hade resulterat i några ingripanden eller händelserapporter förändrade inte bedömningen, enligt domstolen. Slagningarna var inte att betrakta som dataintrång.
Flera av de slagningar som ingick i åtalet var sådana som polisen hade gjort på fritiden för att förbereda sig för kommande arbetspass. Det kunde handla om att följa upp tips eller informera sig om kända brottsaktiva personer. I dessa fall konstaterade domstolen att slagningarna inte hade gjorts i samband med något ingripande och inte var nödvändiga för att genomföra en viss arbetsuppgift. ”Att följa upp ett tips genom en slagning är inte att ingripa enligt 16 § polisförordningen”, står det bland annat i domen. Slagningarna var olovliga och polisen dömdes för dataintrång i dessa fall. Domen har överklagats till hovrätten.
I en annan tingsrättsdom som kom nyligen dömdes en polis i yttre tjänst för dataintrång vid nio tillfällen utspridda på ett par års tid. Polisen uppgav att hon gjorde slagningarna för att följa upp tips som hon hade fått vid upprepade tillfällen från en anhörig. Enligt tipsen skulle en person vara involverad i någon form av narkotikahantering. Personen i fråga var sambo med en annan anhörig till polisen. Polisen menade att slagningarna var nödvändiga för att utföra hennes arbetsuppgifter, och att de inte hade lett till några underrättelseuppslag var inget udda, enligt henne. Men tingsrätten gjorde en annan bedömning. Domstolen pekade på att tipsen var osäkra och vaga, och kom från en anhörig som vid tiden hade ett aktivt narkotikamissbruk. Tingsrätten skrev att polisen gång på gång noterat att tipsen inte lett till något och trots detta ”på ytterst lösa boliner” och ”av ren nyfikenhet”, fortsatt att söka i polismyndighetens it-system. Polisen dömdes för dataintrång. Dagsböterna sattes till ett lägre antal, eftersom hon enligt Polisens personalansvarsnämnd sannolikt kommer att förlora jobbet på grund av det inträffade. Domen har inte överklagats, men överklagandetiden har inte gått ut.
Läs mer:
Förra året åtalades en polis för slagningar på en person och hans två barn under 2019. Enligt åtalet gjorde polisen vissa av dessa slagningar på sin fritid i tjänstemobilen. Polisen menar att slagningarna har varit tjänsterelaterade och skett efter tips om att personen förvarade vapen hemma på ett osäkert sätt och att han slog sina barn. Polisen uppger att han har fått dessa tips från en källa som han måste skydda och därför inte vill namnge. Åklagaren pekar på att det finns en koppling mellan polisen och den aktuella personen, då personen är tillsammans med en kvinna som tidigare var ihop med en bekant till polisen. Dom har ännu inte fallit i målet.
Polistidningen har tidigare berättat om den ingripandepolis i Göteborg som åtalades i år för dataintrång. Åtalet gäller dataintrång genom totalt 110 slagningar i polisens mobila system mPMF. Merparten av slagningarna har skett på den aktuella polisens fritid. Den åtalade polisen har i en intervju med Polistidningen sagt att det i huvudsak rör sig om personer och fordon med kopplingar till kriminella nätverk i Göteborg och att slagningarna har varit tjänsterelaterade.
