Annons

Annons

Om kriget kommer – polisarbete i orostider

Instabilitet, mobilisering, skymningsläge – eller krig. Var ett land befinner sig på skalan går inte alltid att avgöra. Men Sveriges poliser ingår i totalförsvaret och ska också om invasionen är ett faktum arbeta vidare med sin vanliga verksamhet.
14 april 2022, 08:01

Det pågår ett organisationsprojekt i region Syd. Syftet är att testa de befintliga planerna för krigsorganisationen inför att en sådan organisation på sikt ska skapas nationellt inom Polisen.

Men för närvarande gäller principen att en polis i krig gör mest nytta om hen arbetar vidare med sina ordinarie uppgifter.

– Grundregeln är att man som polis är krigsplacerad hos den egna myndigheten. Tanken är att poliserna ska fortsätta med sina kärnuppgifter som enligt polislagen är att upprätthålla allmän ordning och säkerhet samt att i övrigt tillförsäkra allmänheten skydd och annan hjälp. Brottsligheten kommer ju inte att upphöra, säger Mikael Sjöstedt.

Han är polis på Säpo och fackligt förtroendevald, dessutom är han liksom åtskilliga av sina kollegor reservofficer. *

– För min del innebär det att jag är krigsplacerad inom Försvarsmakten. Men generellt gäller att poliser placeras på den egna myndigheten och om det blir krig ska de fortsätta med sina ordinarie arbetsuppgifter.

42c8c57d-3f63-40de-a212-4d46efb49368
Mikael Sjöstedt

Poliser och militärer kan samverka i fredstid, bland annat i samband med terrorattacker. Men det rör sig om det yttersta undantaget. I Sverige är uppdelningen mellan blått och grönt, mellan polis och försvarsmakt, mycket tydlig. Gränsen får inte överträdas och inte sällan motiveras den strikta uppdelningen med historiska referenser som skotten i Ådalen.

Men för ett år sedan stöttade militären polisen vid den 160 mil långa gränsen mot Norge i ett försök att stoppa coronasmittan. En unik händelse och den första av sitt slag sedan andra världskriget. Men inte ens i detta extraordinära läge tilldelades militärerna en aktiv roll, de tilläts bara att observera och fick inte ingripa.

Det omvända förhållandet, att poliser tas i anspråk av Försvarsmakten, har i princip inte aktualiserats i modern tid.

Poliser inom den öppna verksamheten är krigsplacerade på Polismyndigheten och poliser på Säkerhetspolisen krigsplaceras på sin myndighet. Målet är att polisarbetet ska fortgå också under höjd beredskap och vid krig och invasion.

Krigsplaceringen innebär också att den anställdes tjänster inte kan tillvaratas av andra myndigheter. Med militärpoliserna är det en annan sak. De är i grunden militärer och kombattanter. Tidigare fanns också beredskapspoliserna, ett institut som avskaffades 2012 efter ett regeringsbeslut. Beredskapspolisen kunde kallas in vid allvarliga samhälleliga störningar ur ordnings- eller säkerhetssynpunkt.

* En reservofficer har utöver sitt vanliga yrke en anställning i Försvarsmakten, i vilken hen tjänstgör kortare eller längre perioder. Man har lagstadgad rätt till ledighet från sitt andra jobb.


POLISUPPGIFTER I KRIG

FREDSTIDA ARBETET KVARSTÅR

Polislagen gäller både i fred och i krig och täcker hela hotskalan däremellan. De fredstida uppgifterna kvarstår också i en krigssituation, polisen ska upprätthålla allmän ordning och säkerhet och ge allmänheten skydd och hjälp. Som tillsvidareanställd hos Polismyndigheten får du skriftligen en krigsplaceringsorder. I de allra flesta fall placeras du på din ordinarie arbetsplats. Då kan du inte tas i anspråk av andra myndigheter om beredskapen höjs och krigstillstånd inträder.

Vissa uppgifter kan tillkomma i krig enligt de så kallade fullmaktslagarna. Det kan till exempel handla om handräckning enligt förfogandelagen och ransoneringslagen.

En annan uppgift som kan bli aktuell är att lämna bistånd vid utrymning, enligt lagen om utrymning och inkvartering m.m. under höjd beredskap.

Ytterligare en viktig polisuppgift i krig är gränsövervakning – en syssla som regleras i lagen om gränsövervakning i krig m.m.

SKYLDIGHET ATT DELTA I FÖRSVARET

Landets poliser är, förutom att vara skyldiga att arbeta enligt polislagen, inordnade i försvaret av riket. Denna plikt regleras i lagen om polisens ställning under krig och kungörelsen som styr regleringen av lagen.

I korthet kan plikten inträda vid två situationer: vid ingripande mot mindre grupper av fientliga soldater på svensk mark, eller i samband med att Försvarsmakten begär hjälp från Polismyndigheten med syftet att slå tillbaka ett fientligt angrepp.

Med andra ord kan poliser både vara stridande och icke stridande vid en krigssituation. Men huvuddelen av Polismyndighetens uppdrag kommer även i fall av krig vara att upprätthålla allmän ordning och säkerhet med stöd av polislagen.

Av naturliga skäl påverkar en krigssituation också arbetstiderna. För poliser kommer sannolikt arbetstidsuttaget att öka och olika typer av ledigheter att begränsas – detta enligt arbetsrättslig beredskapslag (1987:1262).

OM SVERIGE OCKUPERAS

För Polismyndighetens del finns det inga särskilda regler vid ockupation, förutom de som gäller samtliga offentliga organ i landet.

Poliser måste därmed rätta sig efter 15 kap. 9 § andra stycket i regeringsformen. Där anges att det offentliga Sverige på ockuperad mark ska handla på ”det sätt som bäst gagnar försvarsansträngningarna och motståndsverksamheten samt civilbefolkningens skydd och svenska intressen i övrigt”.

Viktigt i sammanhanget är också att ingen myndighet, eller tjänsteman, får ålägga en medborgare att hjälpa ockupationsmakten.

POLISER MED SPECIALKOMPETENS

Utgångspunkten är att också poliser med speciella färdigheter, till exempel från insatsstyrkorna, även i fall av krig ska arbeta med sina vanliga uppgifter.

Källor: Polismyndigheten, SFS 1958:262, SOU 1998:123, förordning 1982:756.

Ämnen i artikeln

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post

Är du intresserad av ett nyhetsbrev från Polistidningen?

The quick, brown fox jumps over a lazy dog. DJs flock by when MTV ax quiz prog. Junk MTV quiz graced by fox whelps. Bawds jog, flick quartz, vex nymphs. Waltz, bad nymph.

Andra läser
Mest läst