Anmälningarna kommer bli fler allteftersom, säger Patrik Danielsson som är nationellt huvudskyddsombud för Polisförbundet.
– Den övervägande delen handlar om att man blivit utsatt för stenkastning, slag med tillhyggen och den typen av händelser. Särskilt anmärkningsvärt är att de kastat molotovcocktails och brännbar vätska mot poliserna.
Vad gäller Polisens förberedelsearbete inför Rasmus Paludans demonstrationer som slutade i våldsamma upplopp har Patrik Danielsson synpunkter på att skyddsombud inte fått vara tillräckligt delaktiga, eller inte fått vara med alls. Efter upploppen har han haft kontakt med huvudskyddsombuden i regionerna. Uppgifter de fått in om vad som brustit i arbetsmiljön handlar om utrustning, som hjälmar, sköldar och kroppsskydd. Det finns också synpunkter på fordonens skalskydd, kommunikationsproblem rent tekniskt, på om de taktiska metoderna varit rätt eller inte och om brister i utbildning.
– Det är en ganska bred flora av synpunkter vi ska sammanställa. Vi har ingen fullständig bild av exakt hur det ser ut nu.
Har du i dagsläget några krav på åtgärder?
– Nej, nu måste vi få bilden klar för oss. Men det är självklart att vi kommer komma med kravställningar när vi vet problembilden. Jag förutsätter att arbetsgivaren samverkar med oss för att reda ut vad som hänt, vilka brister som finns.
Simon Isakson är skyddsombud på ingripandeverksamheten i Norrköping, och med i arbetet med att sammanställa och utreda anmälningarna om tillbud och arbetsskador. Han jobbade själv i torsdags. Han skulle jobba nattpass, men kom in tidigare. När han gick på var det redan en upploppssituation och i det skedet var det fråga om att etablera vägspärrar, stänga området och biträda räddningstjänsten.
– Men klart man såg kollegor som var påtagligt påverkade och skadade.
Att krisstöd sattes in snabbt tycker han är den största framgången. Han anser att det är den viktigaste skyddsombudsfrågan. Han tycker det är för tidigt att säga vad som brustit.
– Vi får se vad tillbuden och arbetsskadorna visar. Finns det något konkret vi ser i vår lokala bild? Jag har hört det pratas om att poliser borde få använda vattenkanoner och gummikulor, men det är inte en puck jag kommer behandla, det är lite över mig.
Förutom krisstödet har han hört om en annan sak som fungerat bra: utförseln av mat och andra förnödenheter till de poliser som jobbade.
– Det kan verka som en detalj i sammanhanget, men det är långa arbetspass, säger Simon Isakson.
Cecilia Edwall är huvudskyddsombud i polisområde Örebro. Hon instämmer i att krisstödet har funkat bra, men betonar att arbetsgivaren måste följa upp medarbetarna då detta kommer att prägla dem framöver.
Nu menar hon att man måste dokumentera upplevelser och skador, och utreda vad det är som har lett till att det blev som det blev, så det inte händer igen.
– Man hade inte resurserna att klara av att möta det motstånd som fanns på platsen och hade heller inte hjälpmedel att använda på folkmassan som skulle kunna gett effekt. Utöver det ser jag att det finns en stor förbättringspotential i den skyddsutrustning som för närvarande används.
Bakgrund
Upploppen under påsken skedde i Linköping, Norrköping, Stockholm, Örebro, Landskrona och Malmö i samband med att den högerextrema dansksvenska politikern Rasmus Paludan beviljats demonstrationstillstånd.
Han ansökte om sex stycken tillstånd för att demonstrera i Sverige mellan 14 och 16 april, samtliga beviljades. Av de sex tillståndsgivna sammankomsterna genomfördes två i enlighet med tillståndet. En upplöstes efter två tredjedelar av angiven tid. Övriga tre har inte kunnat genomföras med anledning av våldsamma upplopp på platsen innan den planerade sammankomsten.
Totalt har 26 poliser skadats, och 14 personer ur allmänheten. 20 polisfordon har skadats eller förstörts. 3 är skottskadade efter att polisen avlossat verkanseld. Antalet våldsamma deltagare har i snitt varit ungefär 200.
