Regeringen bedömer att det är relativt vanligt att offentliganställda utsätts för kränkningar, och att det underlättas av att namn på tjänstemän ofta framgår av olika typer av myndighetshandlingar. Dessutom är kontaktuppgifter till offentliganställda lätt tillgängliga i offentliga register och på olika tjänster på nätet. Därför har regeringen tillsatt en särskild utredare som ”ska överväga minskade krav på användning av namn i beslut och andra handlingar som dokumenterar åtgärder samt skärpt sekretess för uppgifter om offentliganställda”. I utredningsdirektiven nämns som exempel att Polismyndigheten vill kunna ersätta anställdas namn med ett internt identifikationsnummer i olika handlingar.
Det här är något som välkomnas av Polisförbundet som under lång tid har arbetat för ett stärkt skydd för polisers personuppgifter.
– Vi har fått in flera motioner om detta till våra kongresser och det är en fråga som vi har drivit under flera års tid inom ramen för Polismyndighetens Projekt medarbetarskydd, säger Charlotte Nichols, ombudsman på förbundet.
Charlotte Nichols, Polisförbundet.
Hon tycker att frågan om polisers utsatthet är mer aktuell än någonsin efter påskhelgens våldsamma upplopp.
– Är det någon gång politikerna borde förstå allvaret i den här frågan så är det efter den här helgen.
Behovet av skärpt sekretess ska vägas mot behovet av en öppen förvaltning där man kan se vem som står bakom ett visst myndighetsbeslut eller annan dokumentation. Dagens Nyheter frågade justitieminister Morgan Johansson (S) om utvecklingen nu går mot ett mer slutet samhälle.
– Vi är i vart fall på väg mot ett samhälle där man kan sekretessbelägga fler uppgifter för att skydda beslutsfattare på olika sätt. Det innebär inte att man inte ska kunna granska besluten. Men det kommer att bli något svårare att hitta namnen på de här beslutsfattarna, var hans kommentar till tidningen.
Morgan Johansson, justitie- och inrikesminister (S).
I regeringens direktiv till utredaren ingår också att titta på om det straffrättsliga skyddet för tjänstemän behöver förstärkas. Till särskild utredare utses John Ahlberk, generaldirektör för Statens haverikommission. Uppdraget ska redovisas i augusti 2023.
