– Vi vill uppmana kollegor att lämna mobilen på jobbet om de kan, säger Katharina von Sydow, ordförande för Polisförbundet Väst.
Nyligen gick skyddsorganisationen i region Väst ut med ett meddelande till poliser i regionen där det stod att ”fler och fler kollegor utreds och åtalas för olaga dataintrång”. Det följdes av uppmaningen: ”Alla slagningar som inte absolut sker i samband med ett ingripande måste nu upphöra tills frågan hanterats”. Det är inget skyddsombudsstopp, men en stark rekommendation från skyddsorganisationens sida.
Register i jobbmobilen
Polisens it-system PMF, som står för Polisens multifråga, ger tillgång till information i olika databaser.
Genom mPMF är systemet tillgängligt i polismannens tjänstemobil.
Några av de tillgängliga registren är passregistret, signalementsregistret, misstankeregistret, belastningsregistret och allmänna spaningsregistret.
Källa: Tingsrättsdom mot polis om bland annat dataintrång.
De aktuella rättsprocesserna handlar inte om ”självklara brott”, enligt skyddsorganisationen, till exempel poliser som söker på sig själva, släkt eller vänner i registren. I stället ska det handla om slagningar som de flesta gör ”t.ex. misstänka fordon i närheten av jobbet/hemmet, slagningar på nätverkskriminella osv.” I vissa fall ska poliser ha blivit åtalade trots att de har upprättat ett underrättelseuppslag eller mejlat ett tips till en chef efter gjorda slagningar.
Ett liknande budskap skickades ut av Polisförbundet Väst i ett nyhetsbrev till medlemmarna för ett tag sedan. Där framgick att det finns oklarheter kring vad som ska betraktas som tjänsterelaterade, och därmed tillåtna, slagningar i registren. ”Innan ni gör dataslagningar i mobilen fundera på om den verkligen är tjänsterelaterad och motiverad”, avslutades meddelandet.
– Fram till 2017 kunde poliser inte göra slagningar på fritiden eftersom det krävde att man hade tillgång till en Rakel. Men nu är de här systemen tillgängliga dygnet runt i våra mobiler, säger Katharina von Sydow på Polisförbundet Väst.
Katharina von Sydow, ordförande Polisförbundet Väst.
Att göra slagningar på fritiden har blivit ett sätt för ambitiösa kollegor att klara jobbet, enligt henne.
– Man ser något misstänkt på väg hem från jobbet och gör en slagning. Det handlar inte om nyfikenhetsslagningar utan om att hålla sig uppdaterad om den lokala problembilden. Det finns kolleger som säger att verksamheten kommer att bli lidande om man inte får göra detta.
Enligt Katharina von Sydow finns det ett utbildningsmaterial från arbetsgivaren som är tydligt med att slagningar bara får göras i samband med ingripandeskyldighet.
– Men hur länge det materialet har funnits och hur många som har tagit del av det vet jag inte. Frågan måste problematiseras och det måste bli tydligt för alla var gränsen går. Vi ser att det här är ett problem som ökar.
Enligt henne kan det bli problem även om en polis har skrivit ett underrättelseuppslag efter en slagning.
– När Särskilda utredningar kommer ett och ett halvt år senare och frågar varför du gjorde en slagning på en viss person kan det vara väldigt svårt att komma ihåg och förklara det. Du kanske skrev ett underrättelseuppslag vid tidpunkten som inte genererade något, och då försvinner det efter ett år.
Frågan hanteras nu på nationell nivå, enligt Katharina von Sydow.
– Det finns en nationell arbetsgrupp kring detta inom Polismyndigheten där även Polisförbundet sitter med. Vi pratar också om detta med Särskilda utredningar och gruppen för skiljande och disciplinärenden i Väst, liksom med vår regionpolischef Klas Johansson.
En av de rättsprocesser som har skapat oro bland poliserna i region Väst är ett åtal mot en ingripandepolis i Göteborg som kom i år. Åtalet gäller dataintrång genom totalt 110 slagningar i polisens mobila system mPMF. Merparten av slagningarna har skett på den aktuella polisens fritid.
Den åtalade polisen säger till Polistidningen att det i huvudsak rör sig om personer och fordon med kopplingar till kriminella nätverk i Göteborg och att slagningarna har varit tjänsterelaterade.
– Det kan vara att jag har sett våra gängkriminella i områden som de normalt inte är i och skrivit tips om det. Det kan vara slagningar jag har gjort för att kunna svara på förfrågningar om att identifiera individer eller för att jag har fått samtal från utredare som undrar om ärenden jag har varit involverad i.
Enligt polisen är vissa arbetspass så hektiska att man inte hinner göra nödvändiga slagningar under arbetstid.
– Då gör man slagningarna efter passet för att undvika att glömma bort det och eventuellt gå miste om viktig information för myndigheten.
Nio av de slagningar som omfattas av åtalet rör slagningar på arbetstid gällande polisens kusin och medlemmar i kusinens kriminella nätverk, eller personer som är i konflikt med nätverket. Enligt åklagaren innebär släktskapet ett jävsförhållande som gör slagningarna otillåtna.
Polisen själv förklarar slagningarna med att kusinens gäng stoppats och kontrollerats i det område där polisen arbetar, och att underrättelseavdelningen har uppmanat områdets poliser att vara extra uppmärksamma på dessa individer och fordon.
– Jag har aldrig blivit informerad om att jag inte får slå på de här individerna när de är aktuella i mitt lokalpolisområde. När det gäller slagningen på min kusin, som jag dessutom inte har någon relation till, var det ett rent feltryck när jag länkades vidare i systemet från en annan person. Jag backade ur direkt och kunde inte ta del av någon information om honom då slagningen var en sekund. Jag anmälde detta direkt till min gruppchef samt berättade för hela turlaget.
* Ovanstående intervju med den åtalade polisen fanns inte med när artikeln först publicerades utan lades till senare samma dag.
