Som Polistidningen har rapporterat tidigare finns det en oro inom poliskåren kring hur de polisiära systemen får användas. Bakgrunden är att några poliser på senare tid har åtalats eller dömts för slagningar som de har gjort i tjänstemobilen på fritiden. Polisförbundet och skyddsorganisationen menar att regelverket är luddigt och att poliser kommer i kläm eftersom de inte får klara besked om vad som gäller. Men Per Engström på Polisen nationella operativa avdelning, Noa, håller inte med. Han leder den översyn som nu görs av riktlinjerna och internutbildningen på området.
– Vi ser över de här delarna och om vi ser otydligheter så kommer vi att rätta till dem. Men i nuläget upplever jag att man vet ganska väl vad man får och inte får göra när det gäller slagningar. Tittar man på den stora mängden slagningar som görs, så görs de på ett riktigt sätt. Sedan finns det nyfikenhets- och kändisslagningar och det är brottsligt, vilket alla borde vara fullt medvetna om.
Men enligt skyddsorganisationen inom Polisen är det inte den sortens uppenbart otillåtna slagningar som är problemet. I ett meddelande som har gått ut till poliser i Göteborg skriver ett skyddsombud att den senaste tidens rättsprocesser mot poliser handlar om något annat än självklara brott som slagningar på sig själv, släkt eller vänner. I stället handlar det om slagningar ”som de flesta gör” till exempel på misstänkta fordon utanför jobbet eller hemmet, eller på nätverkskriminella, hävdar skyddsombudet.
Per Engström tycker inte att man ska dra för stora växlar på vad någon enskild åklagare eller tingsrätt har bedömt som brottsligt i ett visst fall. Det behövs prejudikat i högre rätt om man ska kunna tala om en skärpt praxis kring polisers registerslagningar.
Vad är då arbetsgivarens rekommendation till de anställda fram till dess att rättsläget har klarnat i den här frågan?
– Jag tycker man ska fortsätta precis som vanligt, och är man osäker får man ställa en fråga till sin arbetsledning om hur man ska förfara. Sedan får vi plocka upp de rättsfall som kommer och skapa tydlighet utifrån dem.
Register i jobbmobilen
Polisens it-system PMF, som står för Polisens multifråga, ger tillgång till information i olika databaser.
Genom mPMF är systemet tillgängligt i polismannens tjänstemobil.
Några av de tillgängliga registren är passregistret, signalementsregistret, misstankeregistret, belastningsregistret och allmänna spaningsregistret.
Källa: Tingsrättsdom mot polis om bland annat dataintrång.
Kan poliser fortsätta slå på fordon och personer som man ser på fritiden och tycker verkar misstänkta?
– Det kan man säkert göra, bara man dokumenterar vad avsikten är. Varför man har gjort det. Då ser jag inga problem alls.
Hur tydlig har arbetsgivaren varit med det då? Att man måste dokumentera sina slagningar.
– Ja men arbetsgivaren kan inte vara så tydlig jämt. Du måste tänka lite grann själv som individ också. Du är inte ensam inom Polisen, utan tillhör en stor organisation. Om du ser något på fritiden behöver du göra en minnesanteckning om det när du kommer tillbaka till jobbet, så att andra kan använda informationen i ett senare led.
TJÄNSTERELATERAD SLAGNING?
It-system som är tillgängliga inom Polismyndigheten får användas endast när det är nödvändigt för att genomföra en viss arbetsuppgift. Det ska vara sannolikt att användandet i det enskilda fallet är till nytta för arbetets genomförande.
Källa: Polismyndighetens riktlinjer, PM 2017:4, avsnitt 7.1 första punkten.
Läs mer:
