Annons

Annons

Blev av med säkerhetsklass efter besök på bögklubb

I samband med examen fick Johan veta att han inte kunde bli polis. Han hade förlorat sin säkerhetsklass. "Jag är rädd att de baserar sitt beslut på homofobi och okunskap", säger han.
14 juni 2022, 08:32

Johan dricker inte ens alkohol, så när den civilklädde polisen slog fast att han var påverkad fnös han och föreslog att de skulle pissa av honom. Det gjorde de. Med dörren till toaletten öppen och andra besökare på klubben som publik.
– Man fokuserar på så konstiga saker, men just då var den där öppna dörren det enda jag kunde tänka på.

Jag känner verkligen inte att jag har någonting att dölja. Jag hade till och med skrivit på Facebook att jag skulle gå dit.

Johan hör hemma i Skåne och var mitt uppe i sin aspiranttjänstgöring när han under en ledig helg begav sig till Stockholm. Johan har kompisar från polisutbildningen i huvudstaden och ville också passa på att utnyttja andra fördelar med ”storstan”. Klubben Johan gick till ligger mitt i city. Han hade besökt den förut, men kände ingen där. Johan väljer själv att kalla den bögklubb. Han beskriver det som en mötesplats för män som vill träffa andra män. På klubben finns bland annat en så kallad cruising area.
– Jag känner verkligen inte att jag har någonting att dölja. Jag hade till och med skrivit på Facebook att jag skulle gå dit.

Vi var där i kanske fem minuter. Sen var vi nöjda och gick åt varsitt håll.

När han kommit in genom entrén, betalat inträde och passerat grindarna träffade Johan en annan man. Tillsammans gick de till ett av de privata bås som finns på klubben.
– Vi var där i kanske fem minuter. Sen var vi nöjda och gick åt varsitt håll.

Johan behövde gå på toa. På väg dit noterade han att det stod flera personer i en av korridorerna som ledde dit. Han hade inte en tanke på att de kunde vara poliser. Men så var fallet.
När han kom ut från toaletten möts han av en civilklädd polis.
– Han frågade vad jag gjorde där. Och sa att han kunde se att jag var påverkad.

Befälet sa bland annat att jag skulle vara jävligt glad att jag inte var hans polis då han aldrig hade accepterat att hans poliser gick på ett sådant här ställe.

Inledningsvis tycks han nästan se situationen som komisk men ganska snart upplever han snarare obehag. Två av de poliser som är där upplever han som direkt otrevliga.
– Befälet sa bland annat att jag skulle vara jävligt glad att jag inte var hans polis då han aldrig hade accepterat att hans poliser gick på ett sådant här ställe.
Han får också frågan om han känner till att det förekommer droger och prostitution på klubben.
– Och han säger att de sett flera gängkriminella där inne. Synd att ni tog mig och inte de kriminella då, sa jag.

Jag ringde min kompis på vägen hem till hotellet. Kände mig jätteorolig. Vad ska hända nu?

I fickan hade Johan en liten flaska med poppers. Det är en substans som ger ett kortvarigt rus och ska verka avslappnande vid sex. Poppers är inte olagliga att inneha eller bruka. Men man får inte sälja dem i Sverige. Johan hade köpt dem vid klubbens entré.
– Det enda jag visste var att de var lagliga att inneha och bruka så jag visste att jag inte begått något brott. Men poliserna sa att jag bidrog till organiserad brottslighet genom att köpa dem.

Efter händelsen vid toan kände Johan att kvällen var över för hans del.
– Jag ringde min kompis på vägen hem till hotellet. Kände mig jätteorolig. Vad ska hända nu? Har jag gjort något fel?
Han ringde även sin handledare dagen efter. Hon ska ha sagt att han kunde vara lugn om testet visade att han var ren, vilket det senare gjorde.

Bland annat fick jag frågan om hur jag reagerat om någon smygfotat mig på klubben. Att det fanns en utpressningsrisk. Det kanske det hade gjort om jag varit typ rikspolischefen med fru och barn.

Han berättar också att han hört sig för med andra gaypoliser för att höra om de anser att klubben är suspekt. Men han fick aldrig intrycket av att de ansåg att hans besök där skulle vara problematiskt. Det rör sig inte om någon svartklubb och den marknadsförs bland annat på tidningen QX queer-map.

Besöket på klubben ägde rum i oktober. I november fick Johan ett mejl från en säkerhetshandläggare i region Syd om att han ville vara med vid ett sedan tidigare inplanerat möte med HR. I mejlet står att säkerhetshandläggaren vill stämma av några saker som antagligen är samma som HR vill reda ut.

Under mötet, som ägde rum tre dagar före examen, fick han flera frågor om besöket på klubben.
– Bland annat fick jag frågan om hur jag reagerat om någon smygfotat mig på klubben. Att det fanns en utpressningsrisk. Det kanske det hade gjort om jag varit typ rikspolischefen med fru och barn.

Då vet man ingenting om hur de fungerar och hur de används.

Både särskilda utredningar och gruppen för skiljande och disciplin har utrett saken och friat Johan. De anser inte att han gjort något olagligt eller olämpligt i samband med att han befann sig på klubben. Men säkerhetsavdelningen gjorde en annan bedömning.

Beskedet kom i samma veva som examen. Som Johan tilläts ta. Mannen som ringde från säkerhetsavdelningen nämnde fyra punkter som grund till att Johan inte kunde behålla sin säkerhetsklass. Att han varit på ett ställe där det förekom droger och prostitution och att han innehaft poppers, vilket var att stötta organiserad brottslighet. Det angavs också enligt Johan att poppers skulle kunna försätta honom i ett oskyddat tillstånd.
– Då vet man ingenting om hur de fungerar och hur de används.

En sak Johan har tänkt på är det här med pålitlighet och sårbarhet, som är faktorer i en säkerhetsprövning.
– Både på plats och i säkerhetssamtalet uttryckte jag att om jag måste välja mellan regnbågsfamiljen och den blå familjen blir valet lätt. Med det menade jag att jag aldrig kommer krypa in i garderoben för en arbetsgivare. Men jag vet inte om de fultolkat det på något sätt.

Till skydd för den enskilde kommenterar vi inte begäran om utlämnande av säkerhetsärenden.

Att han skulle kunna bli föremål för utpressning utifrån att ha synts på klubben ska också ha varit ett skäl.
– Men jag är ju öppen med min läggning och skäms inte över att jag var där, säger han.
Det ska även ha funnits mer information i ärendet som enligt vad Johan fick veta var belagd med sekretess.
Johan begärde i december att få ut beslutshandlingarna och alla de uppgifter som låg till grund för beslutet. Han fick inget svar.


Säkerhetsklass och säkerhetsprövning

Alla poliser genomgår säkerhetsprövning  i samband med antagningen till polisutbildningen och i samband med anställning.
Prövningen utgörs av en intervjudel och av registerutdrag. Om det finns anledning kan också ett säkerhetsärende initieras under anställningen och då kan nya registerutdrag bli aktuella.
Säkerhetsprövningen syftar till att kontrollera den anställdes pålitlighet, lojalitet och eventuella sårbarheter.
Det finns tre nivåer av säkerhetsklass varav de flesta poliser ingår i säkerhetsklass 3. Vilken säkerhetsklass du behöver ha beror på vilken typ av information du behöver hantera i arbetet. 
Registerkontrollen utförs av Säkerhetspolisen men det är Polismyndigheten eller Säkerhetspolisen (beroende på var polisen jobbar) som beslutar om man kan godkännas eller inte.

Källa: Polismyndigheten

När vi frågar Linda Escar, biträdande chef på Polismyndighetens säkerhetsavdelning, om detta får vi till svar att ”Till skydd för den enskilde kommenterar vi inte begäran om utlämnande av säkerhetsärenden.”

Tyvärr har hantering av denna typ av ärenden frångåtts och säkerhetsavdelningen har därför inte uppmärksammats på din begäran. Här kommer begärd handling.

Några dagar efter att Polistidningen ställt frågan får Johan ett rekommenderat brev. Det innehåller ett kort brev som saknar signatur. Där står att man beklagar att begäran dröjt. ”Tyvärr har hantering av denna typ av ärenden frångåtts och säkerhetsavdelningen har därför inte uppmärksammats på din begäran. Här kommer begärd handling.” 

I kuvertet ligger också beslutsdokumentet daterat till november 2021. I detta framgår inte någon konkret orsak till att Johan inte kan vara placerad i säkerhetsklass. Johans begäran om att få ut alla de uppgifter som ligger till grund för beslutet lämnas utan kommentar. 

 

Linda Escar
Linda Escar, biträdande chef på Polismyndighetens säkerhetsavdelning

På frågan om det finns någon handling i varje säkerhetsprövningsärende, som redogör för alla omständigheter som har legat till grund för ett beslut om nekad säkerhetsklass, får vi till svar att det finns dokumentation.
– Men beroende på ärendets omfattning och natur kan olika dokumenterade händelser återfinnas i olika dokument. Alla säkerhetsärenden är individuella, har olika karaktär, innehåll och omfång. Hur många eller vilka handlingar i ärendet som redogör för alla omständigheter är därmed, även det, individuellt, menar Linda Escar.

Jag vet att jag är en svinbra polis. Jag hade toppbedömningar både i skolan och på aspiranten.

Johan beskriver det som att han fulgrät när han fick beskedet. Sorgen och frustrationen var total. På väg hem från polisstationen den dagen hörde han på nyheterna om alla platser som stod tomma på polisutbildningen.
– Jag vet att jag är en svinbra polis. Jag hade toppbedömningar både i skolan och på aspiranten. Flera höga chefer har sagt att de vill ha mig i myndigheten och att jag behövs. Och så får jag inte jobba.

I två veckor var han anställd, men arbetsbefriad. Sedan avbröts hans anställning. Vid den här textens publicering pågår ett tvisteärende där Johan företräds av Polisförbundet, som anser att han utsatts för diskriminering då provanställningen avbröts.

Jag känner mig liksom lurad som har stått där på World Pride och gjort reklam för Polisen som arbetsgivare.

Johan säger att han reder sig. Han har i dag arbete inom annan statlig verksamhet. Han har dessutom nyligen säkerhetsklassats av en ny arbetsgivare som han snart ska börja hos. Men han hoppas fortfarande på att få jobba som polis i framtiden. Han har bland annat skrivit brev till rikspolischef Anders Thornberg, men inte fått svar. Ilskan smyger sig på.
– Jag känner mig liksom lurad som har stått där på World Pride och gjort reklam för Polisen som arbetsgivare.  

Det är svårt att inte föreställa sig att personen som ställde denna fråga hade i åtanke att det rörde sig just om en gayklubb.

Efter händelsen har Johan bland annat kontaktat säkerhetsavdelningen som ska ha omprövat ärendet men kommit fram till samma slutsats. Han har också tagit kontakt med organisationsforskaren Jens Rennstam, som skrivit boken Mellan bögskämt och prideparader – exkludering och inkludering av homosexualitet i svensk polis. Jens Rennstam skrev efter deras samtal ett långt mejl till regionpolischefen som Polistidningen fått ta del av. I det ställer han sig undrande inför logiken bakom myndighetens beslut.

Han lyfter bland annat den utpressningsrisk som ska ha angivits som ett skäl till Johans olämplighet. ”Det är svårt att inte föreställa sig att personen som ställde denna fråga hade i åtanke att det rörde sig just om en gayklubb”, skriver han. Jens Rennstam fick så småningom ett svar från Polismyndighetens säkerhetschef Ari Stenman där det bland annat står att det finns mer information i ärendet och att det har gjorts en extra genomgång där man kommit fram till samma beslut.

Nej. Sexuell läggning påverkar inte bedömningen i säkerhetsprövningen.

Linda Escar kommenterar, vilket tidigare framgått, inte enskilda ärenden. Men hon menar att de beslut som tas om att frånta någon säkerhetsklass är väl grundade. Och att personerna som fråntas sin säkerhetsklass i de flesta fall nog vet vad det handlar om.
– Sen får man komma ihåg att de som blir föremål för det här många gånger gör vad de kan för att argumentera för motsatsen så att den arbetsrättsliga konsekvensen, att bli av med sin anställning eller plats på utbildningen, kan undvikas.

Men kan det bli fel i bedömningen?
– Min förhoppning är att det är en så solid process så att det ska undvikas. Men det handlar om att identifiera en risk. Man måste också tänka på vad konsekvenserna kan bli om vi gör fel åt andra hållet och missar en risk. Det kan få förödande konsekvenser för Sveriges säkerhet.

Kan sexuell läggning i sig bedömas vara en sårbarhet eller en risk?
– Nej. Sexuell läggning påverkar inte bedömningen i säkerhetsprövningen.

Kan cruising anses vara problematiskt eller ett riskfyllt beteende ur ett säkerhetsperspektiv? I så fall på vilket sätt?
– Generellt är svaret nej. Men det finns omständigheter som kan göra att bedömningen kan förändras. Personer som har delar av sitt liv dolt och hemligheter för sin omgivning, exempelvis arbetsgivare och partners, kan hamna i en exponerad situation som skulle kunna medföra att de blir sårbara för påverkansförsök eller utpressning. Som polisanställd behöver man även beakta vilka personer man umgås med och i vilka miljöer man rör sig.

Kan man få tillbaka sin säkerhetsklass om läget förändras?
– Rent hypotetiskt skulle det vara möjligt i vissa fall eftersom sårbarhet och hotbild kan förändras med tiden. Men man ska komma ihåg att de här ärendena som uppmärksammas, där personer förlorar sin säkerhetsklass, bara är en liten del av de ärenden vi hanterar. Vi har ju även möjligheten att informera och stötta personer så att de kan behålla sin säkerhetsklass. Typiskt sett kan vi hantera sårbarheten.

Johan heter egentligen någonting annat.

Ämnen i artikeln

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post

Är du intresserad av ett nyhetsbrev från Polistidningen?

The quick, brown fox jumps over a lazy dog. DJs flock by when MTV ax quiz prog. Junk MTV quiz graced by fox whelps. Bawds jog, flick quartz, vex nymphs. Waltz, bad nymph.

Andra läser
Mest läst