Mia-Maria Magnusson bläddrar i sin doktorsavhandling. Hon visar en karta som till stora delar täcks av ett ljusblått rutmönster. På rutmönstret ligger röda blaffor. På och nära det röda, små blå prickar, som bildar kluster. Enstaka prickar svävar utanför. Bakom de ljusblå rutorna finns olika data om området som på olika sätt beskriver förutsättningarna för de som bor där.
– Det röda är platser där det öppet säljs droger – öppna drogscener. De blå prickarna är skjutningar, förklarar hon.
Det hon har gjort är att skapa ett verktyg som på ungefär det här sättet kan förutse var skjutningar kommer att ske. Kartläggningssättet är nu nationellt tillgängligt. Modellen för att förutspå skjutningar är något som nu kommer kommuniceras och arbetas vidare med för att användas i praktiken.
Mia-Maria är den första polis som doktorerat inom ramen för sin polisanställning.
Kopplingen mellan de öppna drogscenerna och skjutvåldet är inte direkt någon nyhet för en luttrad områdespolis, menar Mia Maria.
– Däremot vill de gärna veta vad de ska göra.
Med det här kartläggningsverktyget menar hon att man kan skapa en regional bild av hur det ser ut, vad man redan gör och vad som kanske fungerar.
Det var en affisch i tunnelbanan som 2004 fick Mia-Maria att söka till polisutbildningen.
– Det stod att polisen sökte kvinnor och akademiker. Så jag tänkte att det är ju jag.
Vid tillfället hade hon redan en examen i statsvetenskap, men jobbade på reklambyrå och det var inte hennes grej.
– Att göra rika storföretag ännu rikare kändes inte direkt viktigt.
2005 påbörjade hon polisutbildningen. Tidigt i polislivet hamnade Mia-Maria i den så kallade Plattangruppen i Stockholm.
– Vi jobbade väldigt lokalt runt just Sergels torg med gatulangning helt enkelt. Säljare, nätverk, beroendeproblematik.
Det var en bra miljö att jobba i och det fanns enligt Mia-Maria mycket driv och engagemang bland poliserna där. Hon gick senare vidare till span och narkotikaspan och kom så småningom att jobba med att samordna ett stort ärende.
Det var en mycket uppmärksammad narkotikahärva, där ett stort antal personer dömdes för såväl försäljning som köp av narkotika. Mia-Maria fick lära sig mycket om juridik och process men någonting skavde.
– Jag kände att vi aldrig hade tid för feedback och utvärdering. Polisen är en reaktiv organisation, bra på att gripa in när det händer men att utvärdera och modifiera är vi dåliga på. Jag kände att jag höll på att bli gnällig och ville byta perspektiv.
Här kom idén om att hon ville doktorera. Hon förberedde sin chef på att hon ville ta tjänstledigt, men chefen tyckte att hon skulle försöka få doktorera inom organisationen.
Efter några turer placerades hon som controller på regionkansliet, med uppdrag att skapa en regional lägesbild.
– Det var precis när det börjat pratas om att bygga lägesbilder. Ord som ”medarbetardrivet” och ”nära medarbetarna” började också bli populärt.
Det talades också om att få bort öppna drogscener.
– Men vi hade ingen koll på hur många sådana det fanns. Ingen samlad regional bild.
Mia-Maria knöts till Malmö universitets kriminologiska institution för att kunna få doktorandutbildning och en handledare. Däremot hade hon sin lön från Polisen och allt hon gjorde skulle kunna föras tillbaka till polisverksamheten.
– Normen är att doktorera på fem år och då ha undervisning. Jag har inte undervisat och fick fyra år på mig.
Under tiden har hon också varit på KTH och gått en kurs i spatial dataanalys för att kunna skapa platsbaserade kartlager med geokodad data. Det är den typ av information hon använt för att skapa det rutnät med blå prickar och röda fläckar som nämnts tidigare. Då polisforskningen i Sverige inte är så stor har hon också varit i bland annat Washington för att lära sig mer om just polisforskning.
Enligt den modell, med rutnät med boendevariabler, som Mia-Maria tagit fram kunde man till 61 procent förutspå 2021 års skjutningar i region Stockholm. Lägger man till ytterligare lager av information med de öppna drogscenerna kan man uppnå 68 procent. Det rör sig om områden inom några hundra meter, så den geografiska precisionen är stor.
– Och det finns också områden även i de utsatta områdena utan någon risk alls.
Mia-Maria lade fram sin avhandling i mars i år. Nästa uppdrag hon har är nu att ta reda på om polisen faktiskt jobbar i just de här mikroområdena. För polisnärvaro spelar roll. Sedan är det många andra faktorer som måste till för att bli av med öppna drogscener.
– Multisamverkan är det som fungerar och insatser som ger hållbarhet över tid.
Hon citerar en föreläsare från en av föreläsningarna hon varit på i USA.
– Vi kan liksom inte gripa oss ur den här situationen.
En så enkel sak som hur en plats är byggd spelar roll. Likväl som man kan bygga bort öppna drogscener kan man också bygga nya.
– Varje gång man inviger ett nytt köpcentrum med bra kommunikationer tänker en polis och forskare som jag att jaha, där har vi också byggt en öppen drogscen. Perfekt med transporter och möjligheter att blanda upp sig i folkmassorna.
Mia-Maria pekar på sin gamla arbetsyta, Plattan, som en öppen drogscen där hon faktiskt tror att man är på väg att förändra.
– Man har jobbat med kulturen där. Bokstavligen. I somras var det pardans där för äldre. Man har flyttat dit händelser som ger platsen en annan prägel. Det är en sådan sak man kan göra.
Att vara akademiker inom Polisen har inte alltid varit så lätt. Det har hänt att hon har tråkats för sin examen.
– Jag känner att jag har bankat huvudet i ett berg i flera år och liksom sågat mig fram. Men det är också så att man i akademien är lite skeptisk mot praktiker.
Samtidigt är det just kombinationen av praktisk erfarenhet och akademiskt perspektiv som är värdefullt, menar hon. Till titeln på hennes avhandling har lagts ”a pracademic approach”.
Men nu tycker hon att fler poliser verkar vara intresserade och är försiktigt positiv till myndighetens ambition att skapa samordning kring forskningen. Fler doktorander med olika typer av anställningar inom Polisen är på gång. En egen akademi för polisiärt arbete tycker hon vore en stor fördel och på universiteten kan man nu läsa så långt som en master.
– I ett läge där den vanliga polisiära verksamheten inte fungerar – låt oss prova forskning, säger Mia-Maria.
Avhandlingen
Open drug scenes & the merging of policing practice and research. A pracademic approach, framlagd vid Malmö universitets kriminologiska institution 2022.
